– Hur ska vården skapa ett bättre värde för patienten?

Sjukvården befinner sig i en utveckling där det blir allt viktigare att involvera patienterna och inte bara ta reda på deras synpunkter. Huvudmännen måste lära av tidigare erfarenheter och förändra vården så att den kvalitet patienter efterfrågar också levereras. När Hans Karlsson tillträdde som chef på Avdelningen för vård och omsorg, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, hade han tre föresatser med sig: – För det första: Hitta bättre strukturer för att leda och styra ur ett kvalitetsperspektiv. Vad är det som skapar värde för den enskilde patienten/brukaren? – För det andra: När man vill utveckla en tjänst som omsorg eller vård måste man involvera och engagera den som ska använda och ha nytta av tjänsten. SKL kan vara arenan för att utveckla bättre modeller. Tidigare har vi pratat mycket om resurseffektivitet. Men nu och framöver måste vi prata mer om flödeseffektivitet och kvalitet. – För det tredje: Det finns idag ett stort missnöje med våra IT-system. Inte minst användarvänligheten måste bli bättre. Det är illa när missnöjet är nästan lika stort när de fungerar som de ska, som när de inte fungerar alls. Användarna måste engageras i utvecklingen av systemen. ”Framtidens vårdinformationsmiljö” är ett intressant projekt som Stockholm, Västra Götaland och Skåne driver tillsammans och med de övriga landstingens tydliga stöd.

Stora nationella IT-system ingen enkel affär

Att få till fungerande IT-system tillhör de stora utmaningarna. Det finns dyra lärdomar att dra av tidigare mindre lyckade satsningar inom IT-området. Som till exempel ordinationsverktyget Pascal. – Av det lärde vi bland annat att en ny tjänst måste testas bättre. Inte bara som enskild tjänst utan ännu viktigare är att utvärdera vad som händer när man kopplar ihop den med folkbokföringsregister, landstingens journalsystem, apotekens service-register och så vidare. Vi gjorde dyrköpta erfarenheter med Pascal och de misstagen får vi inte upprepa, säger Hans Karlsson. Det läggs stora pengar på gemensamma IT-satsningar. Idag kommer 350 miljoner kronor om året från landstingen och Hans Karlsson är övertygad om att det beloppet kommer att öka framöver. – IT-utveckling är för svårt och inte så smart att driva i 21 landsting och regioner. Man kanske inte ska en enda teknisk lösning för Sverige, men åtminstone färre lösningar än 21, säger han.

Staten normerar, landstingen verkställer

Att en ny statlig myndighet för IT-frågor, eHälsomyndigheten, är i drift sedan den 1 januari 2014 kan visa sig viktigt, anser Hans Karlsson. – Staten ska stå för besluten om normeringen, terminologin och regelverken – sedan kan medarbetare i kommuner och landsting ta fram underlagen. Det behövs en gemensam standard i grunden som staten och SKL kan ta fram som ett stöd till de lokala huvudmännen, säger han. På senare år har sjukvårdsdebatten i hög grad handlat om att inkludera patienten, brukaren, men ännu finns inte många konkreta förslag och exempel på hur det ska genomföras. En brist är återkopplingen. Hur tar man reda på vad patienter/brukare/medborgare tycker om den vård och omsorg de får? Hur kan man till exempel använda smarta telefoner? Hur ska man ta hand om erfarenheter både på individ- och gruppnivå. För att utveckla diabetesvården i Arvika, Värmland och i Sverige behöver man veta dels vad diabetikern Frida Svensson tycker, dels vad diabetikerna i primärvården i Värmland tycker.

Se individernas behov

Har sjukvården historiskt sett fokuserat för mycket på patientgruppnivå och för lite på individerna? – Ja, det kan ligga något i det. Vi har haft en målsättning att behandla alla patienter med samma diagnos enligt en och samma mall – för att inte gynna någon mer än andra. Fokuserar man på patientgrupper får man visserligen en slags utjämning. Som patient kan jag tillhöra en grupp men jag är också en individ när jag begär vård. Systemet ska prioritera så att den med de största behoven får mest vård, säger Hans Karlsson. En viktig del av utvecklingen är att sjukvården utvärderar de individuella vårdtillfällena och drar lärdomar som kan komma en större grupp patienter till godo. Därför är bättre och mer använda kvalitetsregister en viktig fråga. Liksom klinisk forskning.

Hur ska den kliniska forskningen lyfta?

Hans Karlsson tycker att det händer en hel del som kan vända den tidigare nedgången för klinisk forskning i Sverige. – Det ser vi bland annat i den gemensamma satsningen på svensk behandlingsforskning som vi gör tillsammans med staten. Även Ingrid Peterssons statliga utredning (länk till artikel: ”Så ska nedgången för kliniska prövningar brytas…”) och Ingenjörsvetenskapsakademins (länk till artikel: ”Det brådskar att få fler kliniska…”) arbete för att stärka kliniska prövningar skapar en bra diskussion, säger Hans Karlsson. Tidigare var kliniska prövningar ofta en uppgörelse mellan enskilda läkare och enskilda läkemedelsföretag. Landstings- och sjukhusledningar var inte involverade – detta måste ändras, menar Hans Karlsson. – Insikten om forskningens betydelse har varit, av naturliga skäl, störst där man traditionellt bedrivit forskning. Men jag ser generellt ett ökande intresse och en ökande kunskap i hela landet. Det finns en växande diskussion om och hur forskning ska beställas. Och jag ser inga motkrafter – man vill vara delaktig i utvecklingen, säger Hans Karlsson.

Detta är den andra av tre artiklar som bygger på en intervju med Hans Karlsson, chef för Avdelningen för vård och omsorg, SKL. Tidigare artikel: – SKL är en viktig arena för diskussion och gemensamma likalydande beslut

Bilder

Hans Karlsson. Foto: Internetfoto, Patric Lindén (CC BY-NC-ND 3.0)