En utredning föreslår att uppgifter om rekvisitionsläkemedel ska samlas i ett nytt utvidgat hälsodataregister. Ett efterlängtat förslag, anser Lif.
Idag saknas till stora delar uppgifter i hälsodataregistren om läkemedel som ordineras och administreras av hälso- och sjukvården. En utökad insamling skulle stärka kunskaperna om och erfarenheten av läkemedelsanvändningen i hälso- och sjukvården, anser utredaren Ingela Alverfors. Hon föreslår i sitt betänkande att uppgifter om rekvisitionsläkemedel från slutenvården och den specialiserade öppenvården samlas i ett nytt hälsodataregister, kallat registret över administrerade läkemedel.
Prioriterad fråga
Det här är den fråga som varit den högst prioriterad inom hälsodataområdet för Lifs del, konstaterar Karolina Antonov, tillförordnad vd för Lif:
– Vi har i Sverige under lång tid haft ett väldigt bra register när det gäller läkemedel som förskrivs på recept. Men under senare år har mycket av innovationen skett i form av cancerläkemedel och läkemedel för sällsynta sjukdomar som i väldigt stor utsträckning administreras i sjukvården. Därför har saknats viktiga uppgifter vilket givetvis försvårat kartläggning och uppföljning generellt, säger hon.
Enligt utredningen bör i första läget insamlingen om rekvisitionsläkemedel som administreras inom hälso- och sjukvården gälla slutenvården och den specialiserade öppenvården. Förutom uppgifter om patienten och rent administrativa uppgifter bör insamlingen också omfatta uppgifter som dos, när och hur läkemedlet administrerats.
Socialstyrelsen föreslås få i uppdrag att utreda om det finns behov av att samla in uppgifter även från primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och analysera vårdgivarnas förutsättningar att lämna uppgifter till hälsodataregistret.
Vårdkontakter ska registreras
Utredningen vill också utöka insamlingen av uppgifter om vårdkontakter i primärvården och den specialiserade somatiska öppenvården. Även privata vårdgivare ska omfattas av uppgiftsinsamlingen. Utredaren konstaterar att det blir allt vanligare med behandlingar och behandlingsmetoder som inte kräver sjukhusvistelse, exempelvis kan patienter i större utsträckning än tidigare själva monitorera och behandla sina sjukdomar. Den pågående omställningen till nära vård kommer sannolikt också att leda till att en större del av hälso- och sjukvården utförs i primärvården.
Också förslagen som rör primärvården är välkomna och viktiga, kommenterar Karolina Antonov.
– Vi har haft en perfekt mismatch. Vi har haft bra uppgifter på läkemedel som expedieras och används i öppenvård men vi har inte haft uppgifter om den delen av vården. Samtidigt har vi haft patientregistret när det gäller slutenvården men inte haft uppgifterna om den läkemedelsanvändning som sker där, säger Karolina Antonov.
Förslagen innebär att det inte bara kommer att gå att följa upp läkemedelsanvändningen utan att det på ett helt annat sätt än tidigare kommer att gå att koppla läkemedelsanvändningen till olika parametrar från vården, konstaterar hon.
Behov av ökad tydlighet
Det finns ett behov av ökad tydlighet, transparens och förutsebarhet, konstaterar utredaren som föreslår att en ny ramlag ersätter dagens lag om hälsodataregister. Det nya regelverket ska omfatta patientregistret, medicinska födelseregistret, cancerregistret, det nuvarande läkemedelsregistret, registret över kommunal hälso- och sjukvård, tandhälsoregistret och ett register över administrerade läkemedel (rekvisitionsläkemedel).
Utredningen föreslår också att uppgifter om väntetider ska kunna kopplas till enskilda patienter för att staten bättre ska kunna analysera och jämföra väntetider i hälso- och sjukvården.
Efterlyser lagförslag
Beslutet att se över regelverket för hälsodataregister är en del av Tidöavtalet, och förslaget ska nu beredas inom regeringskansliet.
– Vi tillsatte utredningen för att möjliggöra insamling av uppgifter från primärvården och uppgifter om läkemedel som administreras i vården. Genom det kan vi öka kunskapen för att förbättra och utveckla vården samt stärka folkhälsan, samtidigt som den personliga integriteten ska värnas, säger socialminister Jakob Forssmed i ett pressmeddelande.
En fråga som har koppling till utredningen hälsodataregister är det utredningsförslag som presenterades förra året, om undantag från offentlighets- och sekretesslagstiftningen när det gäller statistik om läkemedelsförsäljning. Frågan är viktig både för Lif och för SKR som i våras i en skrivelse uppmanade regeringen att snabbt hantera förslaget.
– Det är angeläget att också det betänkandet bereds vidare, säger Karolina Antonov.