Med Bio-X-programmet vill Uppsala Bio underlätta att resultat från forskning kan utvecklas till metoder för diagnostik och behandling. Metoder för tidig diagnos vid levercancer och Alzheimers sjukdom samt en metod att skilja ut aggressiv prostatacancer är tre projekt som nyligen tagits med i programmet.
Att ta en vetenskaplig upptäckt till en produkt eller tjänst som kan användas i sjukvården är en lång väg. Det finns många olika slags strukturer som underlättar utveckling och finansiering av innovationer.
Men det finns också luckor, gap, exempelvis i tidiga skeden när akademiska forskare dokumenterat sitt vetenskapliga arbete och vill komma vidare till en tillämpning inom diagnostik eller behandling. Exempelvis företagsinkubatorer och riskkapitalbolag intresserar sig för projekt som kommit en bit längre i produktutvecklingen.
Där kan Uppsala Bio komma in i bilden. Uppsala Bio är en verksamhet som är en del av stiftelsen STUNS, ”Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle”. Uppsala Bio bildades 2003 efter ett initiativ från Vinnova och har ett 30-tal medlemmar, bland annat Uppsala kommun, Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset, Vinnova och flera företag.
Forskare och industrin talar olika språk
Madeleine Neil, Uppsala Bio Foto: Uppsala Bio
Tidig och säkrare diagnostik
Namnet till trots är Uppsala Bios verksamhet lokaliserad till hela Östra Mellansverige, inklusive Stockholm. Hittills har 14 projekt fått fullt stöd inom Bio-X. Fyra av de fem projekt som lämnat programmet fortsätter att utvecklas i företag. Nyligen har tre nya projekt, varav två från Linköping, tagits med i Bio-X-programmet (se faktaruta). Inom ramen för Bio-X kan stöd på upp till två miljoner kronor betalas ut under längst två år. Därefter är tanken att projekten kan tas vidare, antingen av nybildade företag eller i samarbete med ett etablerat företag. – Ett lyckat projekt är där vi ökar värdet genom att ta bort tekniska svagheter och bekräfta nyttan så att projektet kan attrahera riskkapital eller en industriell partner, säger Madeleine Neil.Tre nya projekt inom Alzheimers sjukdom, levercancer och prostatacancer
I mitten av juni 2012 presenterades tre nya projekt som tagits med i Bio-X-programmet. De är:
- Tidig diagnos av Alzheimers sjukdom. Leds av docent Katarina Kågedal, Linköpings universitet. Botande behandling saknas, men tidig diagnos av sjukdomen är angelägen eftersom nya bromsande behandlingar ger bättre resultat ju tidigare de kan inledas. Idag saknas tillförlitliga metoder för tidig diagnos. Projektet handlar om att hitta biomarkörer som speglar sjukdomsprocessen. Alzheimers sjukdom kan ha olika förlopp och finner man bra biomarkörer så ökar möjligheten att skräddarsy behandling. Projektet sker i samarbete med bland andra professor Kaj Blennow, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
- Tidig diagnos av levercancer. Leds av professor Peter Påhlsson, Linköpings universitet. Ett problem med primär levercancer är att symptom uppträder sent i sjukdomen som då har mycket dålig prognos. Vid tidig diagnos kan kirurgi avsevärt förbättra patientens situation och prognos. Projektet utvecklar ett koncept med antikroppar mot kolhydrater som är specifika för levercancer för att påvisa cancer innan symptom uppträder.
- Ett test för att identifiera vilka patienter som har nytta av en radikal behandling (oftast operation) av prostatacancer. Leds av forskaren Chunde Li, Karolinska institutet och företaget Chundsells Medical. En svaghet med PSA-test, som används för att diagnostisera prostatacancer, är att testet inte kan skilja ut aggressiva tumörer från ”snälla”. De senare bör inte behandlas på grund av biverkningar. Testet syftar till att kraftigt minska antalet män som opereras i onödan – vilket innebär både minskat lidande för patienter och en besparing för sjukvården.