
Björn Eriksson byter generaldirektörsstol från Läkemedelsverket till Socialstyrelsen.
– Det behövs ytterligare drygt 2 000 vårdplatser enligt våra beräkningar. Kan man få upp antalet vårdplatser så ökar det också attraktiviteten att arbeta inom hälso- och sjukvården. Det är en av de faktorer som man anger som orsak till att det är stressigt och arbetsamt i hälso- och sjukvården.
Det här har bäring för det som är en stor ny prioriterad fråga, det vill säga beredskapsarbetet, konstaterar han.
– Vi måste ha kapacitet när det kommer oförutsedda stora belastningar som krig och kris. Desto bättre vi klarar vardagssituationer desto bättre kommer vården och omsorgen att klara av en oförutsedd händelse.
Utmaningar lockade
Ett brett uppdrag, med många samhällsutmaningar, lockade Björn Eriksson att ta klivet från posten som generaldirektör på Läkemedelsverket till Socialstyrelsen. Han efterträder Olivia Wigzell som i sin tur blir ny vikarierande generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.
– Det är också frågor som jag arbetat med hela mitt arbetsliv, säger Björn Eriksson som är läkare och tidigare bland annat varit hälso- och sjukvårdsdirektör för Region Stockholm.
Socialstyrelsen har de senaste åren fått nya och viktiga ansvarsområden, påpekade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson när den nya generaldirektören presenterades vid en presskonferens.
– Framför allt är Socialstyrelsen sektorsansvarig myndighet för beredskap inom vård och omsorg. När det kom handlade det först om kopplingen till pandemin, men idag handlar det också om säkerhetshoten, som ser annorlunda ut och där vi inte bara pratar om kris som en målbild som vi behöver ta höjd utan också krig. En helt ny situation där Socialstyrelsen har en oerhört viktig roll, sade ministern.
Hon inledde med att säga att regeringens ambition är att öka den nationella styrningen och det nationella ansvarstagandet inom hälso- och sjukvården. Som ett led i detta får Socialstyrelsen en stärkt roll:
– Socialstyrelsens arbete är nödvändigt för att åstadkomma en jämlik hälso- och sjukvård i landet, därför att den har möjlighet att ta ett nationellt grepp och ta fram riktlinjer och stöd för att få en jämlik vård.
Så vad kan Socialstyrelsen göra på beredskapsområdet?
– Socialstyrelsen kan göra mycket. Vi håller ihop den nationella beredskapen och kan samordna hela beredskapsarbetet på sjukvårdssidan. Det är ett ganska stort arbete. Det är regionerna som utför hälso- och sjukvården, men koordination och att det finns förutsättningar behöver man ha en nationell övergripande struktur för, säger Björn Eriksson.
En viktig erfarenhet från arbetet på Läkemedelsverket med försörjningsberedskapen är vikten av samverkan mellan myndigheterna. Här fanns en stor förbättringspotential i inledningen av pandemin, konstaterar han.
– Jag tar med mig mycket av tänket att i fredstid behöver det finnas tillgång till läkemedel, tillgång till skyddsutrustning och material. För hur man jobbar i fredstid kommer att avgöra hur länge vi klarar oss i en krigs- eller krissituation.
Samma dag som den nya generaldirektören för Socialstyrelsen presenterades kom nyheten att Sverige fått sitt första fall av den nya varianten av virussjukdomen mpox. Så hur påverkar det Socialstyrelsens arbete?
– Vi är naturligtvis berörda av det här men än så länge är vi framför allt delaktiga i samordningsarbetet, säger Björn Eriksson.
Joakim Brandberg, som fram tills nu varit ställföreträdande generaldirektör blir vikarierande generaldirektör och chef för Läkemedelsverket. Förordnandet gäller till dess att en ny generaldirektör och chef tillträder.