Verksamhetschefer i vården har börjat använda kvalitetsregister i förbättringsarbetet och resultatdata presenteras för patienter. Samtidigt kan registren användas mycket mer för att förbättra och utveckla sjukvården. Sedan återstår även frågan om nyttan överstiger kostnaderna för registren. Det är några slutsatser från en delrapport från Myndigheten för Vårdanalys.
I enlighet med en
överenskommelse mellan staten och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, satsas sammanlagt 1,5 miljard kronor på nationella kvalitetsregister under perioden 2012-2016. Vårdanalys ska värdera satsningen och delrapporten ingår i detta uppdrag. Slutrapporten från myndigheten ska presenteras under 2017.
Sedan mer pengar lades på nationella kvalitetsregister har de utvecklats. Och vissa mål har uppnåtts. 69 procent av verksamhetscheferna inom landstingen använde något kvalitetsregister under 2013 för förbättringsarbete. Men även om många chefer använder registren så sker det inte i någon större omfattning. Enligt Vårdanalys har inte kvalitetsregistren nått sin fulla potential i förbättringsarbetet.
Mindre användning i primärvården
Verksamhetschefer i primärvården och i privata vårdenheter använder registren i mindre omfattning. Dessa är också kritiska när det gäller användbarheten hos registren.
Ett annat mål, att antalet registerforskningsprojekt skulle fördubblas under 2013 jämfört med år 2011, har ej nåtts. I själva verket var ökningen bara 47 procent. Rapporten påpekar att några få register står för en stor andel av forskningsprojekten medan många register inte alls används för forskning.
Vartannat register informerar patienter
Ett viktigt mål i satsningen är att kvalitetsregistren ska bli bättre på att presentera data för patienter. Internet har blivit en viktig kanal för att ge information till patienter. Drygt hälften av registren redovisar resultatdata riktad till patienter på internet. Tre fjärdedelar redovisar data på internet för allmänheten.
Allt fler kvalitetsregister omfattar data som rapporterats av patienter, till exempel hälsorelaterad livskvalitet, funktionsförmåga och hur patienter upplever bemötandet i vården. I många fall finns företrädare för patienter i styrgruppen för registren.
Ifrågasatt samverkan med industrin
Ett annat mål i överenskommelsen mellan staten och SKL är att den ska leda till ”tydligare riktlinjer för samverkan mellan kvalitetsregister och industrin”. Vårdanalys konstaterar att det hos registren finns olika uppfattningar om och hur samverkan med industrin över huvud taget är önskvärt eller uppmuntras av överenskommelsen.
Få register samverkar idag med näringslivet och de registren ser ingen risk i att företagens intressen påverkar registrens verksamhet eller oberoende. Men många andra register är skeptiska till samverkan med industrin, konstaterar rapporten.
Svårt planera registerarbetet
Registerhållarna är generellt nöjda med de ökade satsningarna men missnöjda över att anslag tilldelas för enbart ett år i taget och dessutom sent på året, vilket försvårar planeringen. Det finns också en oro över vad som händer efter 2016 när överenskommelsen upphör.
Rapporten konstaterar att det har varit för starkt fokus på att öka registreringen av data och för lite fokus på hur registren ska användas. Många registerhållare anser att arbetet med registren inte prioriteras av landsting och klinikchefer. Det är till exempel svårt att få minska det kliniska arbetet till förmån för registerarbete. Det finns också en oro över att ersättningssystemen ska ta hänsyn till de prestationer som framgår i kvalitetsregistren.
Bild
Rapportens omslag. LIF, Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0)
