Skåne är en av de regioner som gick med kraftigt överskott i fjol. Här sker provtagning för covid-19 på Ystads lasarett.
– Samtliga regioner ser ut att gå med överskott och i många fall bättre än prognoser och budget. Det samlade överskottet bör hamna någonstans mellan 15 och 20 miljarder kronor och en så hög resultatnivå har aldrig förekommit tidigare, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.
Ett samlat överskott på 9,3 miljarder kronor redovisas av de 15 regioner som varit först med att presentera resultat för 2020.
Utöver det finns prognoser för övriga regioner om ytterligare överskott på närmare 5 miljarder kronor. Det beloppet är sannolikt också i underkant utifrån att regionernas resultat överlag visat sig bli bättre än prognoser från i höstas. I enstaka regioner har man inte heller räknat med vissa bidragsökningar från staten.
Klart är att den prognos som SKR lämnade i oktober om ett samlat överskott på omkring 9 miljarder kronor kommer att överträffas.
Ökade statsbidrag
– En mängd faktorer har påverkat resultaten. De generella statsbidragen har varit betydligt högre än skatteintäktsminskningar och generellt har regionernas ekonomi gynnats av att svensk ekonomi ändå klarat effekterna av coronapandemin förhållandevis bra. Dessutom stod staten också för sjukskrivningskostnader som normalt är regionernas under flera månader, säger Annika Wallenskog.
– De beräknade merkostnaderna för covid-19 har täckts med ytterligare bidrag på 10-15 miljarder kronor. Dessutom fattades politiska beslut i början av förra året om extramedel till regionerna.
Annika Wallenskog tillägger:
– Resultaten påverkas även av minskad efterfrågan av vård och att färre operationer genomförts. På kort sikt ger det bättre ekonomi, men långsiktigt blir det en ordentlig utmaning för regionerna att finansiera den vård som skjutits upp.
Överskott i glesbygd
Flera medelstora regioner redovisar plusresultat på halvmiljardnivå eller högre. I Västmanland används överskottet till att betala av lån och öka pensionsavsättningarna, i Jönköping öronmärks en stor del av överskottet till investeringar på sjukhusen och i primärvården.
Det kan också noteras att flera glesbygdslän – som ofta brukar redovisa svaga resultat – går med stora överskott. Norrbottens verksamhetsresultat visar exempelvis plus på strax över en miljard kronor, där ett trendbrott med minskad inhyrning av läkare är en delförklaring.
Region Värmland är en av regionernas som gått bäst jämfört med budget med ett resultat på 777 miljoner kronor att jämföra med budgeterade 119 miljoner kronor.
Regionen kan också tjäna som exempel på pandemins effekter på ekonomin. 360 miljoner kronor i merkostnad för att klara omställningen till covidvården har mer än väl täckts av 500 miljoner kronor i extra statsbidrag.
Dessutom har pandemin indirekt gett lägre kostnader med 270 miljoner kronor i form av färre vårdbesök och operationer samt även lägre kostnader för resor och konferenser.
– 2020 var ett extremt annorlunda år och med en hel del oro kring skatteintäkter, statsbidrag och merkostnader inom vården, säger Fredrik Larsson, moderat ordförande i regionstyrelsen i Värmland.
– Att utfallet ändå blivit så bra rent ekonomiskt har till stor del att göra med att den nationella nivån tagit ett stort ansvar för att dämpa de ekonomiska effekterna och det uppskattar vi verkligen från regionhåll. Det gör också att vi står väl rustade för arbetet med att klara uppskjuten vård.
Oro för sämre tider
Samtidigt finns en oro bland regionerna kring att statens inställning kan bli stramare:
– Det råder en stor osäkerhet och inte minst gäller det skatteunderlaget. Vi får indikationer om att statsbidragen kan bli lägre under kommande år, säger Region Värmlands ekonomidirektör Pia Vinborg.
Annika Wallenskog vänder sig emot påståendet att regionerna överkompenserats under 2020.
– Bedömningarna gjordes utifrån vad som var realistiskt ifjol våras. Jag tror även att det gett en viktig trygghet för regionerna att verkligen ställa om för att klara covidvården med de merkostnader och ansträngningar som krävts –exempelvis nya avdelningar och fler intensivvårdsplatser, säger Annika Wallenskog.