Utredningen ”Guldgruvan i hälso- och sjukvården – förslag till gemensam satsning 2011-2015″ presenterades i slutet av oktober 2010. Där skriver utredaren Måns Rosén, direktör för SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, att kvalitetsregistren kan bli ännu mer värdefulla och effektiva verktyg för sjukvården än vad de är idag. Men de stora vinnarna är patienterna, betonar han.
Nu, två år senare, är Måns Rosén nöjd med hur förslagen från utredningen togs emot.
– Så gott som allt som jag föreslog har genomförts. Det blev en kraftfull ekonomisk förstärkning av registren och tydliga mål för dem har formulerats. Vidare finns det tydligt angett att forskning är en viktig funktion för registren. En nationell registerservice inrättas på Socialstyrelsen, och Socialstyrelsen har lämnat ett förslag till regeringen om ett hälsodataregister för primärvården, säger han.
Det enda som avviker från utredningens förslag är att enbart staten och Sveriges Kommuner och Landsting är parter i den träffade överenskommelsen om kvalitetsregister (läs artikeln
"Bättre kvalitetsregister bra för både vård och forskning"). Enligt det ursprungliga förslaget skulle även industrin finnas med som en tredje part. Nu är industrins roll mer otydlig, konstaterar Måns Rosén.
Dags att leverera
Måns Rosén, SBU. Foto: Anders Norderman
Politiska beslut och finansieringen är på plats. Men det är nu det egentliga arbetet börjar.
– Nu är det upp till bevis och dags för registren att börja leverera. Förutsättningarna är betydligt bättre än tidigare, säger Måns Rosén.
Sedan länge har acceptansen för kvalitetsregister varit större inom sjukhusvården än i primärvården. Det dominerande flertalet av registren stammar också från sjukhusvården. Synen på kvalitetsregister har varit, och är, mer kluven inom primärvården.
Omtanke om patienters integritet har varit ett argument som förts fram av skeptiker till registren. Men det håller inte, menar Måns Rosén:
– Jag ser det mer som ett svepskäl. Det finns inga exempel på missbruk av data från kvalitetsregister, betonar han.
Även primärvården går att mäta i kvalitetsregister
Däremot finns det andra aspekter han har större förståelse för.
– Visst är en del av primärvårdens arbete svårt att mäta, men det finns annat som går att följa, till exempel hur HbA1c-värden, ”långtidssockret”, utvecklas över tid hos primärvårdens diabetespatienter. Sådana värden kan sedan jämföras med ”hårda” utfallsdata som behov av sjukhusvård, komplikationer etc.
En annan oro är att data från kvalitetsregister ska användas för ekonomiska styrsystem på sätt som inte gagnar primärvårdens utveckling eller patienternas bästa. På den punkten är Måns Rosén enig med kritikerna.
– Så ska kvalitetsregistren inte användas, säger han.
Bristande IT-system enda hotet
Sammanfattningsvis tror Måns Rosén att kvalitetsregistren har en ljus framtid. Det finns egentligen bara en detalj som bekymrar honom.
– IT-systemen. Den enda oron jag känner och det enda hot som jag ser är att de inte klarar av att leverera in data till registren med automatik. Man måste undvika dubbelregistrering i journaler och kvalitetsregister så att vården inte behöver registrera samma uppgifter två gånger. Vi måste få IT-system i sjukvården som klarar av detta, säger han.
Bilder
Gold mine, Flickr, REantes (CC BY-NC-SA 2.0)
Måns Rosén. Foto: Anders Norderman (omfattas inte av CC. All rights reserved)
