Sedan 1987 har dödstalet, det vill säga hur många av 100 000 som avlider under året, för hjärt-kärlsjukdomar minskat. Totalt är minskningen närmare 60 procent. Dels har antalet hjärtinfarkter nära nog halverats men även överlevnaden bland de infarktdrabbade har också förbättrats.

Dödligheten i tumörsjukdomar har minskat något, men inte alls lika mycket som för hjärt-kärlsjukdomar. Totalt sett har dödstalen i tumörsjukdomar minskat bland män med 10 procent och bland kvinnor med 20 procent.

En tumörsjukdom som går mot strömmen är lungcancer som ökat under de senaste 30 åren. Visserligen dör färre män på grund av lungcancer men samtidigt har dödstalet bland kvinnor nästan fördubblats. Under senare år har ökningen av dödstalen varit långsammare. Både 5- och 10-årsöverlevnaden i lungcancer har ökat.

Alkohol dödar män

Sedan 1987 har cirka 2 000 dödsfall om året haft samband med alkoholkonsumtion. Upp emot åtta av tio är män. En trend är att den alkoholrelaterade dödligheten har minskat hos yngre och medelålders och ökat bland de som är 65 och äldre.

Dödstalen på grund av läkemedels- och narkotikaförgiftningar har legat stilla under senare år. Antalet män är ungefär dubbelt så många som kvinnorna i statistiken. En skillnad är att bland kvinnor är självmord den vanligaste handlingen medan det bland män är vanligare att förgiftningen beror på olycksfall.

Självmord är mest vanligt bland äldre män och vanligast bland de som fyllt 80 år. Totalt dog 840 män och 350 kvinnor i konstaterat självmord eller skadehändelser med oklar avsikt. Under 1900-talets sista decennier minskade dödstalen i självmord bland både män och kvinnor, men sedan millennieskiftet har minskningen varit långsammare.

En stadigt ökande dödsorsak som ökar är demens. Förekomsten av demens ökar särskilt bland personer 85 år och äldre. För 30 år sedan var det totalt 18 av 100 000 personer som avled på grund av demens. År 2017 hade antalet mer än femdubblats till 95 personer av 100 000. Ökningen kan till en viss del förklaras av att allt fler blir allt äldre, enligt Socialstyrelsen.

Dödsfall som skjuts upp

Den så kallade åtgärdbara dödligheten minskar tack vare hälsopolitiska eller sjukvårdspolitiska åtgärder. Exempel på hälsopolitiska insatser är kampanjer för rökstopp, måttlig alkoholkonsumtion och andra livsstilsförändringar. Sjukvårdspolitiska åtgärder är sådana som bedöms kunna förlänga liv genom bättre medicinska insatser, till exempel tidig diagnos hos fler patienter och bättre behandlingar.

Bland männen har hälsopolitiska åtgärder sänkt den åldersstandardiserade dödligheten hos män från 76 till 46 personer av 100 000 sedan 1987. Bland kvinnorna har åtgärderna varit mindre framgångsrika: där ökade den åtgärdbara dödligheten från 28 till 36 kvinnor per 100 000. Förklaringen är den stora ökningen av kvinnor som röker trots rökstoppskampanjer.

Sjukvårdspolitiska åtgärder har varit framgångsrika både för män och kvinnor. Bland männen har antalet undvikbara dödsfall minskat från 93 till 43 per 100 000 under de senaste 30 åren. Bland kvinnorna minskade antalet från 73 till 30 per 100 000 personer.