Ungdomar använder vanliga värktabletter också mot oro och stress. Flickor konsumerar smärtstillande i högre grad än pojkar, och det beror på att de känner sig pressade av att behöva vara duktiga i skolan. Det framgår av Läkemedelsverkets kartläggning av receptfria läkemedel som presenterades den 3 juni 2015.
Kartläggningen består av sex delstudier (se faktaruta) och i den som handlar om ungdomars användning av receptfria läkemedel har 77 pojkar och flickor i åldrarna 16-19 år blivit intervjuade i fokusgrupper. Det står klart att ungdomarna känner till många receptfria preparat men de använder framförallt läkemedel mot värk och feber.
Både pojkar och flickor tycker att de har god kunskap om hur man använder receptfria läkemedel, och anser att det är lätt att få tag på dem eftersom de nästan alltid finns i hemmet.
Lena Ring
Tar värktabletter för att må bättre
Flickors användning av värktabletter skiljer sig en del från pojkars. Förutom att använda värktabletter mot menssmärtor konsumerar flickor dem för att må allmänt bättre, bli lugna och sova bättre. Ofta har flickorna med sig värktabletter till skolan, en miljö där de känner sig pressade och stressade att hela tiden nå bättre resultat. – Det är ett väldigt intressant resultat, men vi vet inte hur stort problemet är eftersom det är fokusgrupper vi använt oss. Det behövs kompletterande kvantitativa studier när det gäller ungdomar på det här området och det är också vad vi rekommenderar i slutrapporten, säger Lena Ring, forskare vid Läkemedelsverket. Att ungdomarna i fokusgrupperna säger att de påverkas av föräldrarna när det gäller användning av receptfria läkemedel är en intressant indikator, tycker hon. På internet söker pojkarna och flickorna i fokusgrupperna information via FASS och apotekens hemsidor.Nio av tio har tabletter hemma
I delstudien som handlar om allmänhetens användning och riskbedömning framgår att nästan 90 procent av hushållen har något smärtstillande, inflammationshämmande eller febernedsättande medel hemma. Det är en väldigt hög andel jämfört med andra internationella studier som i snitt hamnar på 50 procent. Kvinnor konsumerar värktabletter i högre grad än män. Synen på risker med receptfria läkemedel är dock balanserad hos svenskarna, det finns en medvetenhet om biverkningar och vad som kan hända vid överdosering.Många tabletter lagras olämpligt
Så många som 42 procent förvarar sina receptfria preparat i badrumsskåpet trots att den fuktiga miljön inte är lämplig för det. Nästan var femte slänger sina överblivna läkemedel i soporna eller spolar ner dem i toaletten. – Här är det tydligt att det inte räcker med information. Vikten av att lämna in sina läkemedel för destruktion på apotek är något man skulle kunna jobba vidare med i olika insatser, och särskilt då apoteken som ju faktiskt träffar kunderna, säger Lena Ring. Utöver det potentiellt oroväckande problemet med ungdomars användning av värktabletter tar kartläggningen också upp att personalen i dagligvaruhandeln ger råd om läkemedel trots att de inte ska det, och att rådgivningen till kunderna på Apoteket i vissa fall inte alltid är helt korrekt.Felaktiga och olämpliga råd om användning
I delstudien om försäljningen av receptfritt framgår att personalen i dagligvaruhandeln i nio procent av besöken föreslagit ett läkemedel som är olämpligt i slutet på graviditeten. Både personal på apotek och i dagligvaruhandeln har i flera fall föreslagit preparat som är olämpliga för spädbarn. – Även här behövs en separat studie. Observationerna som görs med så kallad mystery shopping-metoden är mycket intressanta, men kan inte användas för att förklara alla bemötanden. Observationerna baserades på tre specifika kundfall, säger Lena Ring. Internationella studier på apotek visar att motivationen att ge råd minskar när konkurrensen ökar. Hög belastning, tidsbrist och stress kan vara andra förklaringar. Även problematiken med ökade tillbud med paracetamol tas upp i kartläggningen (läs artikel).Fakta/Läkemedelsverkets kartläggning av receptfria läkemedel Syftet med rapporten är att kartlägga användning, attityder, rådgivning och säkerhet för receptfria läkemedel. Rapporten är baserad på sex delstudier där data samlats in under olika perioder mellan 2008 och 2013. Den har gjorts på uppdrag av Socialdepartementet och lämnades in den 3 juni 2015.Kartläggningen visar på brister när det gäller:
- I delstudie 1, om allmänhetens användning och riskbedömning, har 8 032 personer besvarat en enkät.
- I delstudie 2, om ungdomars uppfattning om läkemedel med fokus på receptfritt, har 77 ungdomar deltagit i fokusgrupper på Uppsala universitet.
- I delstudie 3, om försäljning av receptfria läkemedel och personalens agerande, har metoden Mystery shopping med individuella observatörer använts på 297 apotek och i 801 butiker.
- I delstudie 4, om allmänhetens frågor till callcentra, dokumenterades 4 601 samtal till Vårdguiden, LMU (Läkemedelsverkets läkemedelsupplysning) och Medstop AB.
- I delstudie 5, om konsumentrapporter om biverkningar, analyserades 5 011 rapporter, varav 4 procent rörde biverkningar av receptfria läkemedel.
- I delstudie 6, om samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar, sammanställdes och analyserades 10 412 samtal.
- Förvaring och kassation av receptfria läkemedel.
- Ungdomars användning av receptfria läkemedel mot värk och feber.
- Rådgivningen på apotek.
- Dagligvaruhandelns följsamhet till rådande regelverk vad gäller hänvisning till apotek och hälso-och sjukvård.
- Användningen av paracetamol.