En koncentration av den mest komplexa högspecialiserade sjukvården till färre sjukhus räddar liv. I utredningen ”Träning ger färdighet – Koncentrera vården för patientens bästa” beräknas att 500 liv kan sparas varje år. Utredaren Måns Rosén lämnade sina förslag till regeringen idag den 19 november 2015.
Det finns en stark önskan bland landets patienter att mer av den högspecialiserade sjukvården koncentreras till färre sjukhus än idag. Dock finns ett förbehåll; man vill samtidigt inte att vårdkedjan bryts. Detta var en utgångspunkt för den statliga utredningen som påbörjades i april 2014.
Måns Rosén
Undvik 500 dödsfall per år
Om den högspecialiserade sjukvården koncentreras till sjukhus som utför minst 100 ingrepp per år skulle det innebära att 500 dödsfall skulle undvikas, komplikationerna skulle bli färre och vårdtiderna skulle bli kortare. Mot bakgrund av detta föreslår utredningen att inga sjukhus bör behandla färre än 50-100 patienter med en viss sjukdom. Enskilda läkare och vårdteam bör inte genomföra färre än 30 ingrepp per år för att upprätthålla hög kvalitet. Även den kliniska forskningen skulle gynnas om vårdenheterna får ett större antal patienter. Dagens organisation av rikssjukvård och nationell nivåstrukturering av cancersjukvården föreslås ersättas av en ny bredare kunskaps- och beslutsstruktur för den högspecialiserade vården – som omfattar ungefär en femtedel av Sveriges samlade sjukhusvård.Nationell och regional nivå
Utredningen föreslår att den högspecialiserade vården indelas i en nationell och en regional nivå. Den nationella omfattar 4-5 procent av den totala sjukhusvården och antalet patienter är för få för att alla sjukvårdsregioner ska erbjuda den vården. Den regionala högspecialiserade vården ska finnas i alla regioner men inte på alla sjukhus. Utredningen uppskattar andelen till 10-15 procent av den samlade sjukhusvården i landet. Utredningen föreslår att Socialstyrelsen får ett tydligare uppdrag än idag att besluta om vilken sjukvård som ska koncentreras. Företrädare för professionerna och patienterna har bäst kompetens att bedöma vilken vård som behöver koncentreras. Därför föreslås sakkunniggrupper med företrädare från dem. Socialstyrelsen får också i uppdrag att besluta om vilken vård som ska betraktas som nationellt högspecialiserad. En nämnd inrättas vid Socialstyrelsen, Nämnden för nationell högspecialiserad vård, som beslutar vilka huvudmän som ska få tillstånd att bedriva en viss vård. Nämnden består av företrädare för landstingen. Landstingen ges ansvaret att organisera den högspecialiserade regionala vården.Fakta/Högspecialiserad vård
”Högspecialiserad vård är komplex eller sällan förekommande hälso- och sjukvård som bedrivs av landsting och som kräver en viss volym och multidisciplinär kompetens, samt i förekommande fall stora investeringar eller höga kostnader för att kvalitet, patientsäkerhet och kunskapsutveckling ska kunna upprätthållas och ett effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser uppnås. Högspecialiserad vård indelas i nationell respektive regional högspecialiserad vård.” Ur utredningen ”Träning ger färdighet – Koncentrera vården för patientens bästa”