Fullt i vårdens väntrum. Svenska patienter fortsätter att vara mer missnöjda med vården jämfört med patienter i jämförbara länder, visar en rapport från Vårdanalys.
Svensk hälso- och sjukvård fortsätter att brista i kontinuitet, personcentrering och tillgänglighet, visar årets uppföljning av hur vården fungerar i Sverige och nio andra OECD-länder. Det här visar att omställningen till en god och nära vård ännu inte avspeglas i befolkningens erfarenheter, konstaterar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys som genomfört den svenska delen av undersökningen.
Sverige har deltagit i undersökningen sedan 2009. Årets undersökning, som handlar om vuxnas upplevelse av hälso- och sjukvården, omfattar 2 300 slumpmässigt utvalda personer i åldern 18 år och äldre. Liksom i tidigare rapporter i serien är svenska patienter mer missnöjda jämfört med patienter i andra länder.
Få har fast läkarkontakt
Bara 32 procent av svenskarna uppger att de har en fast läkarkontakt, jämfört med snittet på 81 procent. Sverige hamnar också längst ner i resultatet när det gäller i vilken mån vårdpersonalen känner till patientens sjukdomshistoria, och om patienten känner att den får tillräckligt med tid och inflytande i beslut som rör den egna vården.
Färre svenska patienter med kroniska sjukdomar svarar att de varit delaktiga och diskuterat mål med behandling och olika behandlingsalternativ eller fått en plan för egenvården.
– Vi ser ett samband mellan att ha en fast läkarkontakt och många av de frågor där man har mycket mer positiva erfarenheter, som att läkaren känner till ens sjukdomshistoria i högre utsträckning. Så det finns någon slags samband där, säger Agnes Lindvall som är analytiker på Vård- och omsorgsanalys.
Sverige ligger också sämre till när det gäller väntetider i primärvård och specialiserad vård. Fler svarande än i andra länder uppger också att de har besökt akutmottagningen för besvär som hade kunnat behandlas på deras ordinarie mottagning – om personalen hade varit tillgänglig.
– Vi ser i undersökningen att personer som besökt specialistvården och primärvården upplever att det finns det inte finns en kontinuitet där emellan. Och de upplever oftare att deras besvär inte tagits på allvar. Det finns något där i hur vården är organiserad, konstaterar Agnes Lindvall.
Yngre och kvinnor missnöjda med bemötande
Frågan om patienterna känner sig tagna på allvar eller orättvist behandlade är ny i årets undersökning.
– Vi ser att det är vanligare att yngre personer och kvinnor svarar att deras problem inte tagits på allvar, så det finns absolut en skillnad mellan grupper. Om det sen kan förklaras av olika sjukdomsmönster eller diagnoser kan vi inte svara på av den här undersökningen.
Det finns också ett samband mellan känslan att vårdpersonalen inte ägnat en tillräckligt med tid. Här är det angeläget att identifiera vad som kan göras för att säkerställa en god vård på lika villkor för hela befolkningen, skriver myndigheten i sin rapport.
Nederländerna i topp
Nederländerna är det land som rankas högst på flera områden, som personcentrering, kontinuitet och tillgänglighet. En förklaring kan vara att en relativt stor andel av de nederländska läkarna är verksamma i primärvården, att det krävs en remiss för att få tillgång till specialiserad vård och att patienterna inte betalar någon patientavgift vid besök hos läkare eller sjuksköterska i primärvården, framhåller Vård- och omsorgsanalys.
På några områden får den svenska vården bättre resultat än övriga länder. Det är få svenska patienter som avstår från att söka vård på grund av kostnaden. Många har haft ett hälsofrämjande samtal, och svenska patienter använder i högre grad än andra digitala verktyg och tjänster. Det ligger i linje med ambitionen att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja fördelarna med digitaliseringen. Men samtidigt är svenska patienter mindre nöjda med digitala vårdbesök än patienter i andra länder.
– Vad det beror på vet vi inte, men vi tror att utformningen av digitala tjänster måste ske på ett sätt som anpassas efter patienternas behov, säger Agnes Lindvall.
Goda vårdresultat syns inte
Det undersökningen inte fångar är de faktiska medicinska utfallen av svensk vård som ju är goda i en internationell jämförelse, framhåller hon. Undersökningen berör också frågor på en ganska generell nivå, men det är samtidigt en styrka att den efterfrågar konkreta erfarenheter som man haft i vården under den senaste tiden, enligt Vård- och omsorgsanalys.
– Många av svagheterna som vi ser i den här undersökningen har vi sett i andra rapporter också, så det verkar finnas någon sorts brister när det gäller områden som personcentrering, kontinuitet och tillgänglighet som svensk sjukvård inte uppfyller. Vi tycker att det är viktigt att man gör mer fördjupade undersökningar på områden som till exempel varför många upplever att deras hälsoproblem inte tagits på allvar.