Med projektet ”Uppdrag Välfärd” ville de tre organisationerna Entreprenörskapsforum, tankesmedjan Fores och stiftelsen Leading Health Care få en fördjupad diskussion om hur framtidens vård, skola och omsorg ska utföras, organiseras, finansieras, styras och utvärderas.
En utgångspunkt i projektet var att de tre organisationerna upplevde att diskussioner om välfärden i framtiden ofta blev endimensionella och polariserade. På ett seminarium i Stockholm den 4 mars 2015 presenterades slutrapporten ”Välfärden är värd en bättre debatt”. Rapporten refereras här.
Boa Rutström
Nätet ger de redan starka nya fördelar
Han ser ökande ojämlikhet i sjukvården som ett stort bekymmer. Förr fick de socioekonomiskt starka grupperna en bättre vård, till en del för att de kände varandra. Idag har deras övertag förstärkts ytterligare. Genom en större internetvana kan de skaffa mycket kunskaper om olika behandlingar som ger dem underlag för att få ännu bättre vård. – Det är bra att vi kan skaffa mer kunskaper om våra sjukdomar och olika behandlingar. Men det finns också multisjuka människor som inte själva orkar, förmår eller kan söka informationen på nätet. Där måste sjukvården kompensera dem. Annars kan ojämlikheterna öka ytterligare, sade Boa Rutström. I rapporten formuleras sex dilemman (se faktaruta). Boa Rutström saknade ett sjunde dilemma. – Valfrihet kontra kontinuitet är en komplex fråga. Ingen är emot valfrihet. Vi vill välja den bästa skolan för våra barn, och den husläkare vi tror är bäst eller det bästa äldreboendet för våra föräldrar. Men hur gör vi om vi upptäcker att något val inte var så bra? Valfriheten är inte alltid optimal. Och vi bör fundera på andra sätt att förbättra kvaliteten än att välja en annan vårdcentral, skola eller äldreboende. Vissa val är enkla att förändra medan andra inte är det, sade han.
Peje Emilsson
Regler i ofas med teknikutvecklingen
Peje Emilsson, grundare av friskolekoncernen Kunskapsskolan och äldreomsorgskedjan SilverLife, vars första boende kommer att öppna 2017. – Genom att organisera arbetet annorlunda kunde vi öka antalet undervisade timmar per lärare från 20 till 30 i veckan. Att öka effektiviteten är avgörande för om man får framgång eller inte. Det var före digitaliseringen. Nu kommer en fullkomlig revolution av undervisningen med ny teknik. Sverige har stora möjligheter att utveckla skolan om vi släpper fram möjligheterna till innovationer. Tyvärr är regelsystemen inte i fas med den tekniska utvecklingen, sade han. Han vill se en annan arbetsfördelning mellan politiker och icke-politiker. – Släpp loss entreprenörerna och samtidigt fokusera på kvalitetskontrollen, sade Peje Emilsson.
Anne-Carlsson
Mer patientmakt avlastar vården
Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet, efterlyste mer diskussion om vem sjukvården ska vara till för och mindre om organisatoriska aspekter. – Jag vill vara delaktig i min vård, det är självklart för mig. Jag vill kunna boka en tid på nätet, jag vill kunna ta en bild och mejla till min doktor eller Vårdguiden1177, jag vill att min läkare ska ha makt att jag får en röntgenundersökning när han anser att det behövs. Jag vill att när en läkare vill ordinera ett läkemedel ska jag få det och ingen på TLV ska kunna säga att ”det läkemedlet ligger utanför förmånen och du får betala själv”, sade hon. Hon menade att om hon och andra patienter får större makt så kommer det att avlasta vården och de som har de största behoven kan få mer tid med läkare och sjuksköterskor.
Håkan Sörman
Vill bli bättre på att upphandla kvalitet
Håkan Sörman, vd för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tyckte att upphandlingssystemet idag har brister. – När jag för några år sedan mötte företrädare för en organisation som utför tjänster i välfärden fick jag fick höra att de aldrig mött ett enda vettigt kvalitetskrav i de upphandlingar där de hade deltagit. Och det stämmer, vi är dåliga på att fånga upp kvaliteten i upphandlingar och uppföljningar, sade han. Håkan Sörman tycker det är mycket allvarligt att landsting och kommuner inte har blivit bättre på att använda upphandling som ett instrument för att skapa innovationer. Det är för mycket detaljer, alldeles för mycket ”gör som vi men gärna billigare” och alltför lite som är kopplat till resultat. Men det håller på att ändras, ansåg han. SKL har uppmuntrat till mer valfrihet och sade ja till Lagen om valfrihetssystem, LOV. – Idag är det mer än 150 kommuner som använder LOV, 50 till är på väg att införa det och bara 40 har sagt nej, sade Håkan Sörman.
Emma Henriksson
Brister i värdegrunden drabbar patienter
Emma Henriksson (KD), ordförande i riksdagens socialutskott, betonade att värdegrunden inte får tappas bort i exempelvis äldreomsorgen. Det handlar inte om resurser utan om attityder. När värdegrunden brister ökar risken att de äldre inte behandlas med respekt och värdighet. – Det är inte enkelt att lagstifta fram ett respektfullt bemötande, men vi kan göra en del för att minska risken för att patienter/boende inte bemöts korrekt. Vi bör mer tänka efter på varför personal inte alltid stannar upp och funderar på hur man ska bemöta patienten. Det ska inte behöva skrivas i ett regelverk att om en boende/patient vill ha egna kläder så ska denne få det. Som medarbetare ska du också ta ett personligt ansvar för ditt agerande och inte bara följa regelverket, sade hon.
Marika Lindgren Åsbrink
Bort med detaljreglering
Som politiskt sakkunnig hos civilminister Ardalan Shekarabi (S) är frågor om hur välfärden ska styras centrala för Marika Lindgren Åsbrink. Från regeringen har man markerat att man vill hitta styrmodeller bortom New Public Management, NPM. – Men vi är också tydliga med att vi inte vill slänga ut barnet med badvattnet. Det finns många bra enskilda inslag i New Public Management, till exempel ökat fokus på individen och ökad flexibilitet. En brist hos NPM är för mycket detaljreglering. Det vill vi förändra, sade hon. Många rapporter har kommit om att NPM leder till ökad administration trots att syftet var en avbyråkratisering. Marika Lindgren Åsbrink såg en risk för att vårdyrkenas attraktionskraft kan minska om inte detaljregleringen minskas. – Om personalens handlingsfrihet begränsas av tusentals regler utifrån blir det inte lika roligt att jobba i välfärden, sade hon.
Anders W Jonsson
Varför ska inte äldre få välja omsorg?
Anders W Jonsson (C), ledamot i riksdagens socialutskott, vill utvidga obligatoriskt LOV så att det omfattar även äldreomsorgen, åtminstone inom hemtjänsten. – Vi har valfrihet när det gäller skola, primärvård och andra välfärdsområden. Varför skulle då inte också de äldre ha valfrihet när de behöver omsorg? Det borde vara självklart i alla landets kommuner och inte bara i 150 eller 190 av dem. Det är åldersdiskriminering att inte låta de äldre själva få bestämma, sade han.
Daniel Forslund
Innovation kärnfråga i Stockholm
Daniel Forslund (FP), innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting, sade att tack vare att man jobbar med innovation så är det enklare att ha kontroll över kostnader, vårdkedjor eller kvalitet. – Innovation och förnyelse är en överlevnadsfråga för landstingen. Vi måste utmana våra egna arbetssätt. Attityden att se patienter och personal som kommer med synpunkter och förslag som jobbiga borde försvinna. Tvärtom ska sådana initiativ bejakas. Och innovation är nu en integrerad del av kärnuppdraget för vården i Stockholm från och med i år, sade han. För att innovation ska bli en vardagsfråga så måste den också bli en fråga för ledningen. – Vi måste ta bort de hinder som finns idag för innovation och skapa sätt att belöna vårdgivare som är snabba att införa innovationer. Upphandling ska ses som en drivkraft för utveckling och inte som ett juridiskt monster, sade Daniel Forslund.Uppdrag Välfärds sex dilemman
Central kontra lokal styrning. Storskaliga kontra småskaliga verksamheter. Jämlikhet kontra individualisering av tjänsteutbudet. Generella koncept kontra utrymme för lokal innovation. Regelstyrning kontra professionellt omdöme. Informationens kvalitet kontra dess kvalitet.
Filmer från Uppdrags Välfärds avslutande seminarium kan ses här.