Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa, leder sekretariatet vid den oberoende globala panel som ska granska ländernas agerande under pandemin.
I dagsläget är nästan 40 miljoner människor smittade av det nya coronaviruset sars-cov-2. Över en miljon har dött av sjukdomen covid-19. Många av världens länder införde stränga restriktioner med nedstängningar och höga böter när pandemin blev akut i våras. När den så kallade ”andra vågen” nu drar in över världen har en del restriktioner återinförts.
I somras utsågs en oberoende panel, IPPPR – Independent Panel for Pandemic Preparedness & Response, som ska granska hur den globala insatsen under pandemin sett ut. Även WHO:s, Världshälsoorganisationens, agerande ska nagelfaras. Panelen har elva medlemmar och leds av Ellen Johnson Sirleaf, tidigare president i Liberia, och Helen Clark, UNDP-chef och före detta premiärminister i Nya Zealand. Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa, har en nyckelroll i panelen där han är chef för sekretariatet.
Det här kan ju nästan liknas vid ett Sisyfosarbete, vad gjorde att du tog uppdraget?
– Jag har gjort några sådana här uppdrag tidigare och har tyckt att det varit väldigt roligt och givande att fokusera på en arbetsuppgift eller en process. Det här är ju en enorm uppgift om man ser till uppdraget, bredden och omfattningen – men panelen har en imponerande kompetens och jag är säker på att de kommer att göra ett bra jobb och leverera goda rekommendationer. Jag ser fram emot att få fokusera och dyka på djupet i detta, säger Anders Nordström, som är chef för IPPPR:s sekretariat.
Anders Nordström har en lång och gedigen erfarenhet av globalt hälso- och biståndsarbete. Han har tidigare varit generaldirektör för Sida och tillförordnad generaldirektör för WHO. Nordström, som är läkare i grunden, har också arbetat med hälsovård inom Röda Korset och var WHO:s landansvarige i Sierra Leone under ebolautbrottet i Västafrika 2014-2016.
Än så länge har panelen bara hunnit arbeta i ett par månader, och till att börja med har det mesta handlat om att lägga upp en tydlig plan för hur granskningen ska gå till. Redan i november ska dock en första rapport presenteras.
– Rapporten i november kommer att beskriva hur panelen valt att ta sig an uppdraget, det kommer sannolikt inte några analyser eller slutsatser då. Däremot i januari, när interimrapporten ska lämnas, då är det möjligt att vi har landat i en del slutsatser.
Panelens arbete kommer att kretsa kring några olika teman. Till att börja med ska en granskning göras av hur WHO och världens länder agerat under tidigare pandemier och jämföras med det som skett nu. Det kan handla om hur antalet fall och antalet avlidna rapporterats, och hur människors hälsa påverkats av det fokus som läggs på den aktuella pandemin. Vilka rekommendationer som gavs under respektive pandemi och utifrån vilken bakgrund detta gjordes. Panelen kommer också att titta på vilken respons som rekommendationer och restriktioner fått från de olika befolkningarna – och hur till exempel barns skolgång och de lokala ekonomierna påverkats. Sist, men inte minst, ska det internationella systemet med WHO i huvudrollen fingranskas.
– Vi kommer att titta på till exempel svininfluensan och ebolautbrottet, och analysera vad man gjorde då och vad som är annorlunda den här gången. Möjligtvis blir det även en tillbakablick på spanska sjukan. Några panelister har varit mycket involverade på HIV/Aids-sidan och det kan finnas skäl att titta också på den – även om det inte var en pandemi så blev det en global utmaning.
Är det möjligt att granska alla världens länder och de sinsemellan väldigt skilda åtgärderna?
– Det är förstås helt omöjligt att göra över 190 landsstudier, istället kommer vi sannolikt att titta på lite olika typer av länder. En tanke är att försöka hitta kategorier av länder och titta på några specifikt när det gäller de rekommendationer som använts och hur de genomförts.
Anders Nordström poängterar att det fortfarande är inte är klart exakt hur metodologin ska se ut under granskningen av länderna, men säger att det finns några möjligheter som panelen ska titta närmare på. Det kan till exempel handla om att en kategori av länder är sådana som haft tidiga utbrott med många fall, en annan kan vara länder med senare utbrott och färre fall. Då går det lättare att undersöka vilka rekommendationer som införts och se hur de genomförts.
Hur ser risken för en orättvis fördelning av läkemedel och vaccin ut mellan den rika och den fattiga delen av världen?
– Den utmaningen finns alltid eftersom vi lever i en orättvis värld. Det handlar egentligen inte om en rättvis fördelning utan om hur läkemedel, diagnostika och vaccin kan fördelas så att man får en maximal hälsoeffekt och nytta – så att vi får ner smittan och effekterna av den.
WHO har fått en hel del kritik för sin hantering av pandemin och har anklagats för att varit både senfärdiga och för att ha lämnat motsägelsefulla direktiv om behandlingar och användande av munskydd till exempel. Några internationella hälsoorganisationer har också kritiserat att panelens medlemmar står lite för nära WHO.
Kommer ni att få full tillgång till WHO:s dokumentation och hur hanterar ni kritiken om eventuellt jäv?
– Vi har fått försäkran om tillgång till WHO:s dokumentation. Både jag och panelen har gjort det tydligt att vi har en oberoende funktion och ska agera oberoende. Jag har alltid varit en stor vän av WHO, men inte en okritisk vän. Sammantaget finns det ett intresse i panelen av att vara konstruktiv och tydlig med vad som inte fungerat, och förstås konstruktiv även i de förslag som ska läggas fram, säger Anders Nordström.
I maj nästa år förväntas slutrapporten från IPPPR.