Antalet fall av hjärtinfarkt minskade kraftigt under 2020. Inget tyder dock på att drabbade patienter avstått från att söka vård, enligt kvalitetsregistret Swedeheart.
Under pandemins första våg, våren 2020, minskade antalet patienter som sökte vård för hjärtinfarkt kraftigt. Samma trend syntes i andra delar världen. Efter en uppgång under sommaren och tidiga hösten, så minskade antalet patienter igen under den senare delen av hösten när smittspridningen tog fart igen. Vad som orsakade den kraftiga minskningen – i vissa områden i landet handlade det om en halvering av antalet fall – är fortfarande oklart. Swedeheart kommer att följa upp vården, liksom andra register, under en längre tid för att se om det går att hitta en förklaring till nedgången.
Minskad stress i samhället
Minskningen har förmodligen flera orsaker, skriver Swedeheart i årsrapporten. Det skulle kunna vara så de restriktioner som gällt under perioderna med mest smittspridning lett till minskad stress i samhället, och att det påverkat antalet insjuknanden. En annan förklaring skulle kunna vara att färre drabbats av säsonsinfluensa och maginfluensa under pandemin, något som brukar kunna kopplas till hjärtinfarkt.
Det finns inte heller något som tyder på att patienter som faktiskt sökte vård väntade för länge. Varken troponinvärdena, det vill säga det hjärtspecifika protein som utsöndras vid en akut skada på hjärtat, eller förekomsten av hjärtsvikt vid utskrivning tyder på att patienterna kom in för sent. Data visar dessutom att trots att resurser flyttades från hjärtintensiven till vård av covidpatienter, så fick infarktpatienterna rätt vård i rätt tid.
Klarar vården även i kris
Den akuta hjärtsjukvården höll med andra ord samma höga klass som vanligt och i några regioner kunde man till och med sätta in behandling en aning snabbare än vanligt, skriver Swedeheart i rapporten.
– Några viktiga lärdomar av pandemiåret är att det går att bedriva kärnverksamhet ändå. Vi klarar den akuta hjärtsjukvården även i kris, säger Peter Vasko, kardiolog vid Universitetssjukhuset i Linköping och registerhållare.
Däremot har pandemin lett till en kraftig minskning av antalet hjärtoperationer på vissa av de centra som utför hjärtkirurgi. I snitt minskade antalet operationer med tio procent, men det finns exempel på minskningar upp till 20 procent. En så stor minskning har inte synts tidigare för ett enskilt år, och huvudorsaken tros vara den omfördelning av intensivvårdsresurser som pandemin lett till. Det här har lett till växande köer både för bypass- och hjärtklaffoperationer, enligt Swedeheart.
Men det finns sjukhus som inte noterar någon nedgång i antalet operationer. Enligt Peter Vasko beror skillnaden på att olika sjukhus har olika kapacitet när det gäller IVA-platser.
– Har man bristande resurser på riktigt där det känns, i IVA-vården, så går de elektiva operationerna ner.
Preventivt arbete på distans
Pandemin har också haft en tydlig effekt på det sekundärpreventiva arbetet, det vill säga de åtgärder som sjukvården sätter in för att minska risken för återinsjuknande efter infarkten. För att minska risken för smitta i samband med uppföljningarna och på grund av begränsade resurser har allt fler istället infört uppföljningar via telefon. I till exempel Blekinge ökade andelen telefonuppföljningar ett år efter infarkt från cirka 5 till 70 procent.
– Det går att ha sådana möten. Sedan kanske det är svårt att ersätta det mänskliga mötet som gör att en människas liv förändras. Sekundärprevention efter en hjärtinfarkt handlar mycket om att få bra värden på blodfetter och blodtryck, men de insatser som människan själv måste göra för att förändra sitt liv, som att röra på sig, där vet vi att det personliga mötet påverkar.
Digital vård här för att stanna
Färre patienter rapporterar vid första återbesöket att de kommit igång med sitt fysiska träningsprogram efter hjärtinfarkten. Omfördelade resurser på grund av pandemin, och rädsla för att träffas i grupp tros ligga bakom. Samtidigt har patienternas mätvärden, som blodtryck och kolesterol, fortsatt att förbättras.
– Doktorn kan ju skriva ut mer blodfettsänkande medel eller blodtryckssänkande medel via telefon, men att förmedla känslan av värdet av att röra på sig är svårare, konstaterar Peter Vasko.
Peter Vaskos slutsats att det faktiskt fungerar bra med distansuppföljning via telefon. Han tror att det kommer att bli ett vanligare inslag framöver, liksom utvecklingen med digitala vårdgivare.
– Det är fullt möjligt att bedriva mer vård på distans.