Melvin Samsom
Melvin Samsom tillträdde som sjukhusdirektör i oktober 2014. Han var tidigare professor i gastroenterologi vid Radboud Universiteit i Nijmegen, Nederländerna och har erfarenhet från att arbeta i olika sjukvårdssystem: i USA, Australien, Nederländerna och nu Sverige.
– Skilda sätt att organisera och finansiera är mycket intressant i perspektivet att alla system syftar till samma mål: att ge patienter en bra vård, sade han.
Till det yttre är det stora skillnader mellan det svenska och nederländska sjukvårdssystemet. I Sverige är 95 procent av sjukvården skattefinansierad och i Nederländerna finansieras vården i huvudsak av obligatoriska sjukförsäkringar. Utförarna i Nederländerna är oftast privata stiftelser – mer än 120 stiftelser driver sjukhus. Dock ägs sex av åtta nederländska universitetssjukhus av staten.
Konkurrerande försäkringsbolag
Sex stora försäkringsbolag konkurrerar och finansierar den större delen av nederländsk sjukvård. Även sjukhusen konkurrerar med varandra. Specialistläkarna i Nederländerna har tidigare oftast varit egenföretagare som hyr en plats på sjukhusen, men numera är ungefär varannan specialistläkare anställda av sjukhusen.
– Konkurrens på flera områden är alltså en stor skillnad när man jämför med det svenska sjukvårdssystemet, sade Melvin Samsom.
I Nederländerna har primärvården en starkare ställning och karakteriseras av entreprenörskap jämfört med Sverige. Det leder bland annat till att de nederländska husläkarna "filtrerar" bort patienter som inte behöver sjukhusvård – patienttrycket på sjukhusens akutavdelningar blir därmed mycket mindre i Nederländerna, konstaterade Melvin Samsom.
Patientgrupper har också en mycket starkare ställning i Nederländerna än i Sverige.
Nederländerna till toppen
– I Nederländerna finns inte överfulla akutmottagningar, ingen brist på personal, primärvården erbjuder en sammanhållen, specialiserad och patientcentrerad service. Detta har lett till att Nederländerna hamnar i topp i en ny internationell jämförelse (Health Consumer Index) medan Sverige hamnar på plats 10 på grund av svag patientmedverkan och låg tillgänglighet, sade han.
Om svenska svaga punkter är bristande patientmedverkan och tillgänglighet är de nederländska svagheterna dålig överlevnad vid cancersjukdom och dålig ekonomisk effektivitet. De som äger sjukhus måste ha en stor del av sitt kapital bundet för att minimera risken att gå i konkurs och därmed skapa problem för patienterna. Men denna säkerhet hämmar utvecklingen.
– 80 procent av kapitalet finns på banken och kan inte användas för att utveckla vården, sade Melvin Samsom.
Högspecialiserad vård Sveriges trumfkort
En sammanhållen högspecialiserad vård som i Sverige ger möjlighet till bättre vårdkvalitet, attraherar globala företag inom läkemedel och medicinteknik och har skapat en innovativ miljö. Den har lagt grunden för revolutionerande upptäckter som pacemakern och utforskandet av det mänskliga genomet.
Ett system med en beställare och en utförare ger storskalefördelar men Sverige är dåligt på att realisera dem, menade Melvin Samsom.
– Sverige har problem med stuprörstänkande och brist på helhetssyn, stora skillnader i medicinsk kvalitet och kroniska bekymmer med ekonomiska underskott i vården.
Vill se en värdebaserad vård
– Svensk sjukvård behöver omorganiseras. Vården måste byggas utifrån patientens väg i vården. Och vi behöver en värdebaserad vård, sade Melvin Samsom.
Han har jämfört det nederländska hälso- och sjukvårdssystemet med det svenska och gjort en sammanvägning av för- och nackdelar.
– Personligen tror jag att det svenska systemet har bäst förutsättningar för att åstadkomma de stora förändringar av sjukvården som är nödvändiga för framtiden.