Det finns i dag ingen enhetlig definition av begreppen akutsjukhus och akutmottagning. Det finns heller ingen tydlighet när det gäller akutsjukhusens uppdrag och vilka krav som ställs på akutsjukhusen när det gäller det akuta omhändertagandet.
– Det finns akutmottagningar på olika typer av sjukhus: regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus. Men det finns inga exakta uppdragsbeskrivningar för de olika sjukhustyperna och behandlingsmöjligheterna skiljer sig även åt mellan akutsjukhusen, säger Simon Jehrlander, utredare vid Vårdanalys.
Rapporten ”En akut bild av Sverige” är en genomlysning av akutsjukvårdens organisation och arbetsfördelning. Några av de frågor som tas upp är: Vilken akut vård kan patienter få på sitt närmaste sjukhus? Hur långa restider har befolkningen till närmaste akutsjukhus och hur styr ambulanssjukvården patienterna vid olika allvarliga tillstånd?
Varierad kompetens och erfarenhet
Kartläggningen visar att akutsjukhusen är i behov av bred kompetens dygnet runt; cirka 60 procent av akutbesöken äger rum under jourtid, patienter över 80 år besöker akutmottagningarna tre gånger så ofta jämfört med personer under 60, spridningen mellan diagnoserna är stor och en hög andel av patienterna som hamnar i slutenvården kommer via akutmottagningen.
– Cirka 45 procent av samtliga vårdtillfällen i slutenvården skedde genom inskrivning från akutsjukvårdens akutmottagningar. Vi fann också att patienterna som söker akutvård har en mycket varierad diagnosbild när det gäller tillstånd och allvarlighetsgrad, oavsett om de söker sig till ett länsdelssjukhus, länssjukhus eller regionsjukhus.
Kompetensen och erfarenheterna hos läkare på sjukhusens akutmottagningar varierar dock. Cirka 60 procent av akutmottagningarna har en läkarbemanning som består av såväl läkare anställda på akutmottagningen som läkare från övriga kliniker på sjukhuset. Vid 35 procent av akutmottagningarna sker bemanningen med läkare från sjukhusets övriga kliniker. Endast ett fåtal akutmottagningar har fast anställda läkare, specialiserade inom akutsjukvård, men även inom allmänmedicin, kirurgi och internmedicin.
– Cirka 40 procent av akutmottagningarna angav att det under den senaste månaden förekommit att en icke-legitimerad läkare tjänstgjort ensam på akutmottagningen, utan tillgång till handledning på plats. Några angav också att den enda läkarkompetensen på plats under natten utgjordes av läkare som inte påbörjat sin specialisttjänstgöring. Det här påverkar patientsäkerheten, vilket också Inspektionen för vård och omsorg tidigare har påpekat, säger Simon Jehrlander.
Nivåstrukturerad akutsjukvård
Kartläggningen visar även att akutsjukvården till viss del är nivåstrukturerad och att behandlingsmöjligheterna skiljer sig åt, framförallt mellan sjukhustyperna. Cirka en femtedel av akutsjukhusen utför inte akutkirurgi (elva av tolv akutsjukhus som inte som inte utför akutkirurgi är länsdelssjukhus). Endast hälften av akutsjukhusen genomför akut PCI-behandling (ballongvidgning).
– Vid flera allvarliga och kritiska tillstånd förekommer det att ambulansen kör förbi närmaste sjukhus för att nå mer avancerad vård på särskilda akutsjukhus, även om det ligger längre bort. Närhet till sjukhus innebär inte alltid tillgång till behandlingsmöjligheter.
Olika regioner har olika förutsättningar, vilket påverkar akutsjukvården. Stora delar av Sverige har en förhållandevis liten befolkning som är spridd över en stor geografisk yta och invånarna har långt till sjukhus. Förutom avståndet påverkar även akutsjukhusens behandlingsmöjligheter och patientens vårdbehov restiden.
– I vår kartläggning såg vi att ju mindre befolkningsunderlag ett akutsjukhus har, ju längre tenderar den genomsnittliga restiden till akutsjukhuset att vara.
Den pågående omställningen av hälso- och sjukvården och arbetet med nivåstrukturering och centralisering av den högspecialiserade vården, påverkar akutsjukvården och möjligheterna att bedriva akut verksamhet. Den 1 juli 2018 började lagen om en ny beslutsprocess för nationell högspecialiserad vård att gälla och Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att lämna förslag på vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra nationell högspecialiserad vård. Konsekvenserna för akutsjukvården är en viktig fråga i det arbetet, på såväl regional och nationell nivå. Socialstyrelsen arbetar nu med att genomlysa akutsjukvården i samverkan med landstingens och regionernas system för kunskapsstyrning.
Akutsjukvård är en komplex verksamhet och har beröringspunkter med flera andra delar av vårdsystemet, det skapar utmaningar, menar Simon Jehrlander.
– Det gör att det inte finns något enkelt svar på frågan hur akutsjukvården bör organiseras. Det är dock viktigt att det finns en tydlig organisation och arbetsfördelning så att det akuta omhändertagandet säkerställs i hela sjukvårdssystemet och för hela befolkningen. I vår rapport rekommenderar vi regionerna att tydliggöra olika verksamheters uppdrag och roll för det akuta omhändertagandet. Regionerna behöver även säkerställa kompetensnivån på akutmottagningarna.
Rapporten, menar Simon Jehrlander, ska ses som ett kunskapsunderlag i diskussionerna om akutsjukvårdens roll i den pågående omstruktureringen av svensk hälso- och sjukvård.