Vid en pressträff den 30 januari gav socialminister Lena Hallengren detaljer om vart redan budgeterade pengar till sjukvården ska gå. Det rör sig alltså inte om nya pengar till regionerna.
– Vi skjuter till historiskt stora belopp för att förbättra vården för alla patienter. Jag betonar hur viktigt det är att pengarna går till det de är avsedda för. Jag ser fram emot att följa regionernas arbete som ofta ger stor utväxling, sade Lena Hallengren.
5,9 miljarder kronor avsätts till ”god och nära vård”. I primärvården ska tillgänglighet och kontinuiteten bli bättre. Det förebyggande arbetet ska stärkas. Vårdpersonalen är pressad och det finns ingen ”quick-fix” som löser en tuff arbetssituation. Långsiktiga uthålliga tillskott av resurser ska förbättra förutsättningarna, sade Lena Hallengren.
En del i överenskommelsen innebär att en halv miljard kronor avsätts för att sjuksköterskor med bibehållen lön ska kunna fortbilda sig till specialistsjuksköterska.
– Sådana projekt har drivits på olika håll, men nu etablerar vi en ordning där staten bekostar sjuksköterskors specialistutbildning. Vi hoppas att många sjuksköterskor tar vara på denna möjlighet. Vi vill också inrätta karriärtjänster så att specialistsjuksköterskor ytterligare kan fördjupa sin kompetens.
Lagförslag förbereds
För närvarande bereds lagförslag om primärvården inom ramen för januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
– Målet är att en första proposition ska läggas på riksdagens bord i vår. Fler propositioner ska sedan komma under mandatperioden, sade Lena Hallengren.
Kommunerna svarar för en fjärdedel av primärvården men trots det är samverkan mellan regioner och kommuner inte alltid självklart. Bättre samverkan efterlystes, inte minst för att slippa långvariga sjukhusinläggningar för individer med långvariga kroniska sjukdomar.
Växande oro för psykisk ohälsa
Den andra överenskommelsen handlar om 1,7 miljarder kronor för en bättre psykisk hälsa i befolkningen. Lena Hallengren vittnade om en spridd oro i samhället för en växande psykisk ohälsa. Hon betonade att psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem och att hela samhället måste engageras för att förebygga ohälsa; det räcker inte med sjukvårdens insatser.
Statens roll handlar om att skjuta till resurser och stimulera nya insatser, till exempel mobila lösningar, som exempelvis psykiatriambulanser och uppsökande verksamhet. Sverige har en nollvision när det gäller självmord, men utvecklingen går för långsamt, underströk Lena Hallengren.
– År 2016 avled 1 134 personer av suicid, vilket är mer än fyra gånger fler människor än som dog i trafiken. En god vård handlar bland annat om att nationella riktlinjer följs och att kunskaper om ångest, missbruk, beroende och så vidare stärks. Sedan 2019 görs en särskild satsning när det gäller samsjuklighet, både beroendesjukdom och psykisk ohälsa, något som är vanligt. Trots att det är vanligt faller ofta dessa personer mellan stolarna, sade Lena Hallengren.