Medellivslängden för svenskar ökar långsamt men stadigt. År 2014 var den förväntade återstående livslängden vid födseln 84,2 år för kvinnor och för män 80,4 år. År 2009 var motsvarande siffror 83,5 år respektive 79,4 år. Det visas i en demografisk analys från Statistiska centralbyrån, SCB.

I många europeiska länder ökar medellivslängden ännu snabbare och det innebär att Sverige tappar placeringar i internationella jämförelser. Spanska kvinnor hade den högsta medellivslängden år 2014 i Europa, 86,2 år. Det var en ökning med 1,2 år jämfört med år 2009. Sverige hamnade på plats 9, som delas med Malta och Norge.

Bland männen hade Island den längsta medellivslängden i Europa med 81,3 år, en ökning med 1,5 år sedan 2009. Sverige kom på plats 6, som delades med Spanien.

En förklaring till att medellivslängden ökar långsammare bland kvinnor i Sverige under de senaste decennierna är hälsokonsekvenser av att fler äldre kvinnor rökt tidigare i livet. Mellan år 2004 och 2016 ökade andelen kvinnor som har rökt från 18 procent till 37 procent i åldrarna 65–84 år.

Färre dör i hjärtsjukdom

Från 1980 och framåt har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom minskat kraftigt, särskilt bland männen, vilket fått genomslag i ökande livslängd. Enligt uppskattningar berodde hälften av den minskande dödligheten på bättre behandling och hälften på mindre rökning och lägre blodtryck i befolkningen.

Dödligheten bland yngre vuxna har inte minskat i samma omfattning som bland resten av befolkningen. Självmordsförsök, alkoholförgiftning och en sämre psykisk hälsa kan vara en förklaring.

Efter en tidigare minskning av spädbarnsdödligheten har den sedan 2010 planat ut kring 2–3 promille.

Utrikes födda lever länge

Drygt en femtedel av befolkningen är födda utomlands eller har två utrikes födda föräldrar. Dödlighetsmönstren ser olika ut i olika grupper. Kvinnor i åldrarna 20–64 år, som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, hade 20 procents högre dödlighet än motsvarande åldersgrupper i hela befolkningen. För män var skillnaden ännu större; 35 procent högre dödlighet.

Dödligheten bland utrikes födda kvinnor i åldersgruppen 20–64 år är däremot signifikant lägre än motsvarande dödlighet för hela befolkningen. Men i åldrarna 65–84 år var bilden den omvända; dödligheten bland de utrikes födda är högre än i hela befolkningen.

En förklaring till detta, enligt rapporten, kan vara att idag dominerar personer från Finland i den äldsta gruppen. SCB tror att detta kommer att ändras framöver när sammansättningen av utrikes födda ändras. Det är nämligen framför allt personer som är födda utanför Europa som har en lägre dödlighet än befolkningen i stort.

Äldre bidrar mest

Förr, med relativt hög dödlighet i unga år, påverkades medellivslängden kraftigt av förändringar av dödligheten bland barn och unga. Numera är dödligheten så låg bland de yngre att förändringar inte längre får något större genomslag på medellivslängden.

Sedan mitten av 1900-talet är det personer som är 65 år och äldre som bidragit mest till den ökade medellivslängden bland kvinnorna. Bland männen var det sjunkande dödlighet bland personer upp till 19 år som bidrog mest fram till 1975. Under de nästkommande 25 åren fram till millennieskiftet bidrog lägre dödlighet i åldersgrupperna 20–64 år och 65 år och äldre mest till den ökade medellivslängden bland män. Sedan dess är det framför allt lägre dödlighet bland de äldsta som bidragit mest till den ökande medellivslängden.