Kardiologen som gick till näringslivet

Det är en bister vinterdag i Göteborg. Tommy Berglund ser inte ut att plågas nämnvärt av kylan. Han bär en tweedrock med stor pälskrage och jag tänker att han nog kan utmana djurrättsvännerna i staden.

– Det är kanske inte politiskt korrekt att bära päls, men rocken är från min farmor som var körsnär i Sundsvall. Hon sydde många fina plagg till mig.

Det har gått drygt två år sedan han lämnade sjukvården för att bli medicinsk rådgivare på Novartis. Varför tog han steget till industrin? Och vad säger han till kollegor och andra som tycker att han sviker sjukvården och patienterna?

– Jag har väl inte riktigt känt att jag är en svikare. Jag tycker att universiteten och sjukvården har mycket att lära av varandra och att vi tjänar på att samarbeta. Jag brinner för hjärtsjukvården och för patienterna. Och jag vill verkligen att de ska få den bästa, tillgängliga och evidensbaserade behandlingen. Hur ska vi kunna få bättre och mer effektiva behandlingar om inte sjukvården och industrin kan samarbeta kring kliniska studier och prövningar, säger Tommy Berglund.

Chef för hypertonimottagningen

Han är uppvuxen i en entreprenörfamilj och det var långt ifrån självklart att han skulle bli läkare. Han hoppade av gymnasiet, startade eget och började som plåtslagare i den egna verkstaden. Men, i början av 1990-talet, då lågkonjunkturen svepte över landet, valde han att plugga vidare. Efter goda resultat på högskoleprovet blev han som 27-åring antagen till läkarutbildningen vid Göteborgs universitet.

Han gjorde sin specialistutbildning i internmedicin och hamnade så småningom på Sahlgrenska universitetssjukhuset och MAVA, medicinsk akutvårdsavdelning.

– Jag trivdes väldigt bra. En stor andel av patienterna som vårdades där var hjärtpatienter och jag blev mer och mer intresserad av kardiologi. Jag fick också möjligheten att arbeta nära internationellt framstående personer som professor Karl Svedberg och Björn Dahlöf, bägge internationellt erkända forskare som har betytt mycket för hjärtsjukvården.

Tommy Berglund blev med tiden chef för hypertonimottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset Östra och var även ansvarig för ett flertal kliniska studier och prövningar, bland annat inom hypertoni och hjärtsvikt. Parallellt med överläkartjänsten reste han runt i landet och föreläste för patientorganisationer och specialister om hjärtsvikt, hypertoni och livsstilens betydelse för hjärt-kärlsjukdom. Han arbetade även på ett CRO-företag där han var medical reviewer i studier och medicinskt ansvarig för deras kliniska prövningscentrum i centrala Stockholm.

– Jag hade ett jourkompberg och kunde ta ut ledighet för att arbeta utanför min tjänst. Jag varvade uppdrag inom klinisk forskning med att även hoppa in som stafettläkare där det behövdes. Det slutade med att jag och en kollega startade ett bemanningsföretag och senare en kardiologmottagning i Göteborg. Jag valde att säga upp mig från landstinget och min tjänst på sjukhuset. Mitt i allt detta träffade jag min fantastiska hustru och när vi senare fick tvillingar tillsammans så kände jag att det var dags att dra ner på arbetstiden.

Tommy Berglund valde då att börja inom företagshälsovården och gick samtidigt ner till fyradagarsvecka.

– Jag slapp jourer och fick möjlighet att njuta av de första barnåren med min familj. Det var lite av en slump att jag sen 2016 tog beslutet, eller kanske snarare erbjöds möjligheten att ta klivet över till industrin. Barnen hade börjat på dagis och jag kände mig redo för nya utmaningar.

Vill lyfta hjärtsviktsvården

Tommy Berglund tvekade ändå först. Samtidigt såg han stora möjligheter att få arbeta med det han brinner för.

– När en person från Novartis ringde och ville ha min hjälp med internutbildningar inom hjärtsvikt såg jag min chans att bidra med min långa erfarenhet. Mycket har också hänt inom hjärtsvikt.

Cirka 250 000 svenskar är drabbade av hjärtsvikt. Och dödligheten är hög. De främsta orsakerna till hjärtsvikt är högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom. Varje år dör cirka 3 500 svenskar i sjukdomen, det är ungefär lika många som dör i lungcancer. Cirka en tredjedel av hjärtsviktspatienterna får inte korrekt diagnos och behandling, och var femte patient som vårdas på sjukhus dör eller läggs in på nytt inom 30 dagar. Inom fem år efter diagnos är hälften av alla patienter med hjärtsvikt döda.

Trots att sjukdomen är vanligt förekommande, är omhändertagandet eftersatt och det finns stora variationer i landet, menar Tommy Berglund.

– Vi vet att tidiga insatser gör stor skillnad och ger patienterna bättre vård, prognos och livskvalitet. Men tyvärr går implementeringen av nya behandlingsmetoder trögt.

Det finns stora brister inom hjärtsviktsbehandling i Sverige, menar Tommy Berglund.

– Det finns läkare som inte sätter in ny modern behandling, trots att den är rekommenderad av myndigheterna. Det är förskräckligt, tycker jag. I min nuvarande roll får jag följa den vetenskapliga kunskapsutvecklingen. Jag får även arbeta för att förbättra hjärtsviktsvården och se till att patienterna får tillgång till den nya behandlingen. Det krävs dock utbildning, många är otrygga och osäkra att sätta in ett nytt läkemedel, och här krävs omfattande insatser.

Utbildar specialister

Tillgång till fortbildning är högst eftersatt i Sverige, både inom slutenvården och framförallt inom primärvården. Med skärpta regler om industrisponsring har ett vakuum uppstått; ingen tar egentligen ansvar för fortbildningsfrågan, menar Tommy Berglund.

– Det är egentligen en katastrof. Landstingen har inte tagit sitt ansvar, vilket är förödande.

Som medicinsk rådgivare på Novartis ansvarar han bland annat för utbildning av förskrivande läkare som behöver lära sig mer om den nya behandlingen av hjärtsvikt.

Finns det dagar då du längtar tillbaka till sjukvården och din tjänst som överläkare?
– Egentligen inte. Jag längtar inte tillbaka till jobbet som avdelningsläkare med jourer och bråk om scheman. Jag trivs väldigt bra där jag är nu. Och jag ser att jag kan göra större nytta för patienterna i min nuvarande roll, det känns meningsfullt.