Läkemedelsverket ska kartlägga svensk läkemedelsproduktion. På bilden produktion vid AstraZenecas anläggning utanför Södertälje.
Läkemedelsverket har fått regeringsuppdraget att kartlägga Sveriges produktion av läkemedel sedan bland annat en statlig utredning konstaterat att det inte skett i grunden sedan 2008.
– Pandemin har visat hur känslig tillverkningen och handeln med läkemedel är för olika störningar. Genom att kartlägga befintlig och möjlig svensk produktion får vi en bättre överblick som vi kan använda i arbetet med att stärka läkemedelsförsörjningen och förbättra beredskapen, säger socialminister Lena Hallengren i ett uttalande.
Regeringen betonar att det saknas en samlad bild över vilka läkemedel och medicinska produkter som tillverkas i Sverige. Kartläggningen för att bygga upp sådan kunskap ska ske med ett nordiskt perspektiv, där Läkemedelsverket getts direktiv för att inleda en dialog med nordiska myndigheter.
Regeringen hänvisar till slutsatser i en statlig utredning – En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården, SOU: 2021:19 – om att Sverige under lång tid varit beroende av omvärlden för att säkerställa läkemedelsförsörjningen.
Bredare kartläggning
I myndighetsuppdraget öppnar regeringen även för en bredare kartläggning av produktions- och värdekedjor för läkemedelsförsörjning.
Lena Björk, direktör vid Läkemedelsverket, pekar på betydelsen av att upprätthålla de normala distributionskanalerna globalt som allra viktigast för att säkerställa tillgången till läkemedel. Hon betonar att de måste vara hållbara och även fungera i krissituationer.
– De läkemedel vi använder i Sverige, liksom i andra länder, tillverkas över hela världen och det finns ingen möjlighet för ett enskilt land att bli självförsörjande. Men det finns också ett värde i att identifiera vilka läkemedel som produceras inom landet, för att se vilken försörjningsberedskap vi har och hur den kan stärkas, säger Lena Björk.
Hon tillägger att det är positivt att det inom EU initierats ett arbete för att säkerställa bättre kontroll av läkemedelsförsörjningen inom unionen.
– Men vi ser också fördelar med att samordna oss inom Norden, där vi har många likheter och bland annat har många läkemedel med samnordisk märkning vilket underlättar användning över gränserna. Hur stor potentialen är i ett beredskapsperspektiv är något vi behöver utreda som en del av uppdraget, säger Lena Björk.
Frihandel en förutsättning
Lif, de forskande läkemedelsföretagen, ser positivt på regeringsinitiativet.
– Det är viktigt dock att alla förstår att även om det finns såväl produktion av läkemedelssubstans som av färdig produkt inom landet, så är beroendena stora av en fri handel med utlandet. Mängder med insatsvaror av olika slag behöver finnas tillgängliga för att produktionen ska kunna rulla, säger Bengt Mattson, sakkunnig på Lif med läkemedelstillverkning och distribution som ansvarsområde.
Han tillägger:
– Därför vill vi alltid tydligt påtala att det är enormt viktigt att Sverige och EU säkerställer öppna gränser så att handeln fungerar. Vi såg tyvärr oroande tecken under pandemins första år, framför allt att även länder inom EU ville stänga ner sin export till andra EU-länder.
– Så för att dylik kartläggning ska kunna fungera som bra underlag för framtida strategier och beslut är det också viktigt att förstå - och om möjligt kartlägga och analysera – de beroenden som föreligger av råvaror, insatsvaror med mera.