Allt fler kvinnor får hudcancer
Under lång tid har förekomsten av hudcancer, bland annat malignt melanom, ökat stadigt i Sverige. Särskilt bland kvinnor är ökningen närmast dramatisk, en ökning med 20 procent mellan 2010 och 2011. När man tar hänsyn till att befolkningen blir äldre, så kallad åldersstandardiserad ökning, har malignt melanom ökat med drygt 5 procent varje år bland kvinnor. På ett välbesökt frukostmöte i Stockholm den 13 mars 2013 presenterades Cancerfondsrapporten 2013 av redaktören/projektledaren Lisa Jacobson. Hon konstaterade att rökning förblir en stor riskfaktor för cancer – 4000 dödsfall i cancer varje år orsakas av tobaksrökning. Fonden vill minska exponeringen av cigaretter och ha förpackningar som tydligt visar rökningens negativa konsekvenser.Dags att uppmärksamma alkohol som cancerrisk
Alkohol har varit en mindre uppmärksammad riskfaktor för många cancerformer, bland annat för bröstcancer samt tjock- och ändtarmscancer. Redan vid måttliga mängder ökar cancerrisken. – Det räcker med en starköl, ett glas vin eller en snaps per dag för att risken för bröstcancer ska öka med 7-10 procent. Vi tycker att medvetenheten om sambanden mellan alkohol och cancer måste öka, sade Lisa Jacobson. Årets Cancerfondsrapport tar upp handläggning av sarkom som ett exempel på att centralisering av viss vård, eller så kallad nivåstrukturering, är viktig för framgångar i behandling av ovanliga cancersjukdomar. Det finns totalt kring 70 sarkomsjukdomar, tumörer i kroppens stödjevävnad och drygt 350 personer drabbas varje år. En form av buksarkom är en av tre diagnoser som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, använder i en pågående utredning om nivåstrukturering. Tanken är att man inom den medicinska professionen ska se till att patienterna får bästa tänkbara vård. Cancerfonden anser att man borde behandla samtliga sarkomsjukdomar på liknande sätt. Kvaliteten blir sämre om inte patienter redan vid den första provtagningen behandlas på ett sarkomcentrum med hög kompetens, anser Cancerfonden. Överlevnaden har också blivit bättre där man redan börjat centralisera sarkomvården.Vårdfabrik och kunskapsorganisation
Bengt Westermark, som den 1 april 2013 avgår som ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd, talade om klinisk forskning och betonade att sjukhusen ska vara en ”vårdfabrik” men också en kunskapsorganisation. Sjukvården tar hand om dagens patienter och Sverige ligger bra till vid internationella jämförelser av cancersjukvård. Men, betonade han, när man inte låter klinisk forskning vara en integrerad del av verksamheten tänker man för lite på morgondagens patienter. För att vända utvecklingen vill Cancerfonden och Bengt Westermark se ett forskningsfokus hos verksamhetscheferna i sjukvården. – De ska ha ett tydligt forskningsuppdrag från sjukhus- och landstingsledningar. På universitetssjukhus ska verksamhetschefer vara forskare med spets. Forskningen måste planeras redan i budgeten. Om vården på en avdelning kräver tio läkare måste man budgetera för elva. Och all forskning ska utvärderas, sade han.Attityder måste förändras
Från vänster Bengt Westermark – avgående ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, Anders Blanck – VD för LIF- de forskande läkemedelsföretagen, Beatrice Melin – chef för RCC Norr, Peter Honeth – statssekreterare, Utbildningsdepartementet och Jeffrey Yachnin, onkolog, Karolinska universitetssjukhuset.