iStock_000013955760SmallAllt fler svenskar får en cancerdiagnos och samtidigt lever fler människor allt längre med sin cancer. Därmed växer utmaningen för sjukvården och samhället. I sin årliga Cancerrapport vill Cancerfonden öka uppmärksamheten på klinisk forskning som en nödvändighet för att morgondagens patienter ska få en bättre vård än dagens patienter. Under år 2011 ökade antalet diagnostiserade cancerfall med 4 procent jämfört med 2010. Det är en markant högre ökningstakt än under de senaste tjugo åren då den genomsnittliga ökningen per år var 2,0 procent för män och 1,4 procent för kvinnor. Totalt ställdes närmare 58 000 cancerdiagnoser under 2011 och knappt 22 000 personer avled på grund av cancer. Närmare 420 000 personer som någon gång fått en cancerdiagnos levde i Sverige vid årsskiftet 2010-2011. Överlevnaden efter en cancerdiagnos ökar och 67 procent av dem som fått en cancerdiagnos under perioden 2002-2007 överlevde i minst fem år efter diagnosen. Cancerfonden konstaterar att utvecklingen ställer allt högre krav på samhället. Det behövs bättre prevention, en effektiv välorganiserad cancervård och större satsningar på cancerforskning av hög kvalitet.

Allt fler kvinnor får hudcancer

Under lång tid har förekomsten av hudcancer, bland annat malignt melanom, ökat stadigt i Sverige. Särskilt bland kvinnor är ökningen närmast dramatisk, en ökning med 20 procent mellan 2010 och 2011. När man tar hänsyn till att befolkningen blir äldre, så kallad åldersstandardiserad ökning, har malignt melanom ökat med drygt 5 procent varje år bland kvinnor. På ett välbesökt frukostmöte i Stockholm den 13 mars 2013 presenterades Cancerfondsrapporten 2013 av redaktören/projektledaren Lisa Jacobson. Hon konstaterade att rökning förblir en stor riskfaktor för cancer – 4000 dödsfall i cancer varje år orsakas av tobaksrökning. Fonden vill minska exponeringen av cigaretter och ha förpackningar som tydligt visar rökningens negativa konsekvenser.

Dags att uppmärksamma alkohol som cancerrisk

Alkohol har varit en mindre uppmärksammad riskfaktor för många cancerformer, bland annat för bröstcancer samt tjock- och ändtarmscancer. Redan vid måttliga mängder ökar cancerrisken. – Det räcker med en starköl, ett glas vin eller en snaps per dag för att risken för bröstcancer ska öka med 7-10 procent. Vi tycker att medvetenheten om sambanden mellan alkohol och cancer måste öka, sade Lisa Jacobson. Årets Cancerfondsrapport tar upp handläggning av sarkom som ett exempel på att centralisering av viss vård, eller så kallad nivåstrukturering, är viktig för framgångar i behandling av ovanliga cancersjukdomar. Det finns totalt kring 70 sarkomsjukdomar, tumörer i kroppens stödjevävnad och drygt 350 personer drabbas varje år. En form av buksarkom är en av tre diagnoser som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, använder i en pågående utredning om nivåstrukturering. Tanken är att man inom den medicinska professionen ska se till att patienterna får bästa tänkbara vård. Cancerfonden anser att man borde behandla samtliga sarkomsjukdomar på liknande sätt. Kvaliteten blir sämre om inte patienter redan vid den första provtagningen behandlas på ett sarkomcentrum med hög kompetens, anser Cancerfonden. Överlevnaden har också blivit bättre där man redan börjat centralisera sarkomvården.

Vårdfabrik och kunskapsorganisation

Bengt Westermark, som den 1 april 2013 avgår som ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd, talade om klinisk forskning och betonade att sjukhusen ska vara en ”vårdfabrik” men också en kunskapsorganisation. Sjukvården tar hand om dagens patienter och Sverige ligger bra till vid internationella jämförelser av cancersjukvård. Men, betonade han, när man inte låter klinisk forskning vara en integrerad del av verksamheten tänker man för lite på morgondagens patienter. För att vända utvecklingen vill Cancerfonden och Bengt Westermark se ett forskningsfokus hos verksamhetscheferna i sjukvården. – De ska ha ett tydligt forskningsuppdrag från sjukhus- och landstingsledningar. På universitetssjukhus ska verksamhetschefer vara forskare med spets. Forskningen måste planeras redan i budgeten. Om vården på en avdelning kräver tio läkare måste man budgetera för elva. Och all forskning ska utvärderas, sade han.

Attityder måste förändras

Från vänster Bengt Westermark – avgående ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, Anders Blanck – VD för LIF- de forskande läkemedelsföretagen, Beatrice Melin – chef för RCC Norr, Peter Honeth – statssekreterare, Utbildningsdepartementet och Jeffrey Yachnin, onkolog, Karolinska universitetssjukhuset.
Från vänster Bengt Westermark – avgående ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, Anders Blanck – VD för LIF- de forskande läkemedelsföretagen, Beatrice Melin – chef för RCC Norr, Peter Honeth – statssekreterare, Utbildningsdepartementet och Jeffrey Yachnin, onkolog, Karolinska universitetssjukhuset.
I en paneldiskussion efterlyste Bengt Westermark en attitydförändring. Det måste vara slut på att se forskningsmedel som en ersättning för intrång i sjukvården. Forskning måste bli en integrerad del av vården. Beatrice Melin, chef för RCC, Regionalt CancerCentrum Norr, varnade för risken att ”lean production”, som är ett populärt begrepp i vården, kan bli ”mean”, det vill säga få negativa konsekvenser. RCC i hela landet jobbar nu med en plan där man ser över vilka kompetenser som behövs i vårdprocesserna. – I detta blir klinisk forskning en viktig del. Man måste planera för kanske tolv läkare, och inte tio, sade Beatrice Melin. Peter Honeth, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, höll med om att forskningen inte är tillräckligt integrerad i sjukvården. Han vill se nytänkande på alla nivåer. – Det handlar mindre om resurser – snarare om forskning som inte är tillräckligt bra. Men synsättet att ALF-medlen är ett bidrag även till sjukvårdens kvalitetsförbättring måste tränga igenom, sade Peter Honeth.

Goda förutsättningar finns i Sverige

Jeffrey Yachnin, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset, kunde berätta att Karolinska inledde rekordmånga studier förra året, men han har också märkt av färre förfrågningar om studier från industrin. – Det är en trend som syns inte bara i Sverige utan hela västvärlden, sade Jeffrey Yachnin. Men han ser också goda förutsättningar för att Sveriges roll kan stärkas när forskningen går från stora studier till att vara mer individinriktade för att ge svar på frågan ”vem svarar på den här behandlingen?” Anders Blanck, VD för LIF – de forskande läkemedelsföretagen, varnade för konsekvenserna av dagens kortsiktiga perspektiv. – Det är bra att produktiviteten i sjukvården ökar, men det får inte ställas mot forskning! Man ser inte att forskning är en förutsättning för att klara utmaningarna i morgondagens sjukvård. Det behövs incitament för forskning och kan man mäta mer än 150 indikatorer i öppna jämförelser kan man gott även ta in någon som mäter den kliniska forskningen, sade Anders Blanck.

Bilder

Coloncancer. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved) Panel. Foto: Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)