Anders Knape (M) och Annika Wallenskog, ordförande respektive chefsekonom på SKL, presenterar ekonomirapporten.

Sveriges kommuner och regioner går in i lågkonjunkturen i ett ganska besvärligt läge. Demografiska förändringar medför att antalet barn, unga och äldre blir allt fler, medan den arbetsföra befolkningen inte växer lika snabbt. Denna utveckling kommer att accelerera den kommande tioårsperioden. Det är unga och äldre som står för de största kostnaderna i kommunsektorn, och samtidigt medför lågkonjunkturen att sysselsättningen och därmed skatteintäkterna inte växer i samma takt under kommande år.

Detta innebär att även om man räknar in de skattehöjningar som aviserats kommer det för regionernas del att finnas ett ekonomiskt gap på minst 15 miljarder kronor år 2023. För kommunsektorn sammantaget blir gapet enligt SKL 43 miljarder kronor. De alternativ som finns för att fylla gapet är fortsatta skattehöjningar, besparingar och effektiviseringar, eller ökade statsbidrag.

7 av 21 regioner väntas gå med ekonomiskt underskott under 2019. Det ekonomiska läget är särskilt allvarligt i Jämtland, Västerbotten och i Östergötland, mätt i kronor per invånare.
7 av 21 regioner väntas gå med ekonomiskt underskott under 2019. Det ekonomiska läget är särskilt allvarligt i Jämtland, Västerbotten och i Östergötland, mätt i kronor per invånare.

Sjukvårdskostnader ökar kraftigt

Regionernas kostnader för hälso- och sjukvård ökade med 6 procent under 2018 vilket är den högsta kostnadsökningstakten sedan 2003. Kostnaderna för öppenvård och dagvård ökar mest, vilket också är ambitionen i det reformarbete som pågår i regionerna med att bygga ut primärvård och nära vård. Men samtidigt ökar kostnaderna inom specialiserad slutenvård nästan lika snabbt. En förklaring är enligt SKL att produktiviteten inom hälso- och sjukvården sjunker.

Ett tecken på att produktiviteten minskar inom hälso- och sjukvården är att antalet helårsarbetande läkare (inklusive ST- och AT-tjänster) har ökat med drygt 20 procent sedan 2009. Under samma tidsperiod har antalet läkarbesök ökat med bara 2 procent. Antalet vårdtillfällen inom slutenvården har minskat med 7 procent, vilket är i linje med ambitionen om en överflyttning till öppna vårdformer.

Sedan 2009 har antalet helårsarbetande läkare i regionerna ökat med drygt 20 procent, medan antalet läkarbesök under samma period ökat med endast 2 procent.
Sedan 2009 har antalet helårsarbetande läkare i regionerna ökat med drygt 20 procent, medan antalet läkarbesök under samma period ökat med endast 2 procent.

– Tyvärr kan vi inte se att antalet läkarbesök ökat i samma takt som antalet läkare. De flesta regioner jobbar nu för att försöka öka produktiviteten inom slutenvården. Men man jobbar också med övergången till en öppen och nära vård, sade Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, när rapporten presenterades på en pressträff.

Läkemedel (både receptläkemedel inom förmånen och läkemedel till slutenvården som köps in av regionerna) står sammantaget för 10 procent av regionernas totala kostnader för hälso- och sjukvård. Kostnadsökningstakten har ökat på senare år, men samtidigt har återbäringar från avtal mellan regionerna och läkemedelsföretag ökat, vilket innebär att nettokostnaderna inte ökar lika mycket. För 2019 är prognosen att läkemedel inom förmånen ökar med 8,7 procent, vilket sjunker till 4,9 procent inklusive återbäring från företagen. Regionernas andel av återbäringen från företagen beräknas blir 2,1 miljarder kronor i år.

Kritik mot generella statsbidrag

SKL har under lång tid varit kritiska till att alltfler nya statsbidrag är riktade till särskilda insatser som regeringen vill att regioner och kommuner ska göra. Nästa år får regionerna inget generellt tillskott alls i budgeten, utan endast nya riktade bidrag. SKL anser att riktade bidrag försvårar effektiviseringar. Samtidigt som syftet med ett bidrag kan vara vällovligt innebär de också kostnader för regioner, och om bidraget plötsligt försvinner står sjukvården kvar med kostnader som byggts upp. Annika Wallenskog kallade de riktade bidragen ”en förgiftad gåva”.

– Riktade statsbidrag har ju problemet att de också medför ökade kostnader. Man ska ju alltid vidta åtgärder som kostar pengar. Och det är inte alls säkert att regioner och kommuner har just de behoven av åtgärder, utan det är något som staten pekat ut. De har en tendens att dra upp kostnaderna, sade Annika Wallenskog.

En analys av generella och riktade statsbidrag i fasta priser som SKL gjort visar att de riktade bidragen har ökat med 78 procent under åren 2012 till 2018. Under samma period har de generella bidragen ökat med endast 5 procent. Och mätt per invånare har de riktade ökat med 66 procent per invånare, medan de generella bidragen faktiskt minskat under tidsperioden med 2 procent.

Anders Knape (M), ordförande för SKL, var vid pressträffen starkt kritisk till uteblivna förstärkningar av de generella statsbidragen i statens budget under nästa år, särskilt när det gäller regionerna:

– Besvikelsen är stor i hela sektorn. Inför budgeten pratade alla om att förstärka verksamheten i regioner och kommuner. Och det blev inte mer än de fem miljarder som vi kände till redan för ett år sedan. Med den retorik som funnits på statlig nivå hade vi räknat med en större insats och en riktig förstärkning av de generella bidragen för 2020. Det uteblev helt och det är vi väldigt besvikna över, sade Anders Knape.

Han anser att staten nu måste gå från ord till handling och verkligen minska detaljstyrningen i regioner och kommuner.