Erbjud alla en fast läkarkontakt på vårdcentralen, avskaffa landstingen och organisera hälso- och sjukvård, medicinsk utbildning och forskning i statliga universitetssjukvårdsområden. Det är några av förslagen från Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp ”En värdefull vård”.
En rapport som presenterades i juni 2015 diskuterades vid seminarier i Almedalen. En sammanfattning av rapporten finns här.
Rapporten är ute på remiss fram till sista oktober 2015.
– Vi har fått in en del remissvar, och jag hoppas förstås att många vill vara med och debattera de förslag vi lägger fram. Det skulle vara synd om viktiga remissinstanser inte svarar eftersom dialogen är nödvändig, säger Karl Sallin, ST-läkare i pediatrik vid Karolinska universitetssjukhuset med cirka ett år kvar på sin specialistutbildning.
I många år har han varit engagerad i Svenska Läkaresällskapet och bland annat varit ledamot i Etikdelegationen. Nu har han rollen som ordförande för arbetsgruppen.
Har förlorat inflytande
Karl Sallin
Storm av reaktioner
Upprinnelsen till Läkaresällskapets deltagande i debatten går tillbaka till 2013. Astrid Seeberger, överläkare och författare, verksam vid Karolinska institutet, hade året innan fått Svenska Läkaresällskapets etikpris, Hippokratespriset, för sitt mångåriga arbete att lyfta fram värdet av etiska frågor i såväl sjukvårdens vardag som i undervisning av läkarstudenter. I sina böcker har hon också värnat om det humanistiska synsättet inom sjukvården. Samtidigt kom Maciej Zarembas reportageserie i Dagens Nyheter om den svenska sjukvården och marknaden. Den fick ett starkt gensvar och väckte en storm av reaktioner. I kölvattnet följde Läkarupproret som samlade över 9 000 namnunderskrifter. Syftet var att aktivera läkarkåren, att skapa debatt om sjukvårdens styrning och att presentera alternativa sätt att bedriva hälso- och sjukvård och få till en förändring.Breddfylld sammankomst
– Astrid arrangerade en sammankomst på Läkaresällskapet där bland andra Maciej Zaremba och Läkaruppropets initiativtagare Märit Halmin och Lollo Makdessi närvarade. Intresset var stort, hela lokalen fylldes till bredden och det var uppenbart att ämnena var viktiga och betydelsefulla, säger Karl Sallin. Det fanns sedan tidigare en pågående diskussion om frågorna även inom Läkaresällskapet och flera av medlemmarna tyckte att något borde ske. – Jag och förre ordföranden Peter Friberg samt Etikdelegationens ordförande Ingemar Engström tog initiativet till En värdefull vård och en arbetsgrupp tillsattes 2013, säger Karl Sallin.Svenska brister
Internationella jämförelser visar att svensk hälso- och sjukvård uppvisar goda medicinska resultat och har även delvis undvikit den kostnadsökning som många andra länder ställts inför. Men, det finns emellertid en rad svagheter. Ett antal rapporter och utredningar har visat på brister när det gäller exempelvis delaktighet, kontinuitet, jämlikhet, rättvisa, bemötande, förtroende, fortbildning och IT-stöd. Sverige har också ett hälso- och sjukvårdssystem som inte hänger samman och där patienter riskerar att falla mellan stolarna.Värdebaserad vård av multisjuka?
Många försök pågår för att skapa en sammanhållen och personcentrerad vård. I fokus står begreppet värdebaserad vård. – Mycket som görs är bra, men det finns många frågetecken. På Karolinska sjukhuset till exempel har man för avsikt att skapa hundratals unika patientflöden, men det är ännu oklart hur man ska göra med patienter som har flera sjukdomar samtidigt. De multisjuka patienterna är ofta de med störst behov, men hur de ska tas om hand i dessa flöden verkar ännu vara oklart.Ignorerar problem med intern ekonomistyrning
Hälso- och sjukvården är i dag genomekonomiserad, menar Karl Sallin. Enheter i vården är uppbyggda som resultatenheter med interna debiteringssystem. Det motverkar samverkan och samarbete och leder till att många patienter inte får sina medicinska behov tillgodosedda. – Politiker diskuterar vinster i välfärden, men nonchalerar den mycket viktigare debatten om att vi har ett ekonomistyrningssystem internt på sjukhusen där enheter ska styras för att uppnå ekonomiska resultat. Det är frustrerande att vara läkare i ett system där du tvingas göra avkall på vissa saker för att enheten inte får betalt för att göra vissa åtgärder, även om de är medicinskt motiverade.Avskaffa landstingen
Flera av förslagen i rapporten är både skarpa och kontroversiella. Arbetsgruppen föreslår till exempel av landstingen och regionernas ansvar för hälso- och sjukvård ska föras över till statliga universitetssjukvårdsområden. – Arbetsgruppen har arbetat på uppdrag av politisk obundna Läkaresällskapet utan begränsande direktiv, vilket gör att vi kan ta ut svängarna. Det finns många förändringar som vi anser vara nödvändiga, som till exempel att omorganisera hälso- och sjukvården och flytta över ansvaret från landsting och regioner till statliga universitetssjukvårdsområden. Vi inser att förslaget är kontroversiellt och vi är beredda på kritik, men det ser vi som värdefullt. Vi behöver diskutera dessa frågor på djupet, säger Karl Sallin.Fakta/En värdefull vård i korthet
I rapporten vill arbetsgruppen bidra till en gemensam diskussion om hälso- och sjukvårdens styrning och organisation, grundläggande värderingar, målsättning och ansvar. Här är några av förslagen:
- Utveckla primärvården så att alla invånare ges tillgång till en fast läkarkontakt med allmänmedicinsk kompetens, samt fördubbla antalet fast verksamma allmänläkare fram till 2025.
- Avskaffa landstingens och regionernas ansvar för hälso- och sjukvård. Organisera hälso- och sjukvård, medicinsk utbildning och forskning i statliga universitetssjukvårdsområden, USO. USO föreslås omfatta primärvård, all övrig öppen- och slutenvård samt en del kommunala verksamheter som till exempel äldreomsorg. Ledningen av USO bör tillsättas av staten i samråd med professionernas vetenskapliga företrädare.
- Finansiera hälso- och sjukvården genom ramanslag. Storleken på anslagen baseras på förväntat behov av insatser beräknade utifrån invånarantal, demografi, socioekonomi, andra relevanta populationsdata och regionala merkostnader. Ramanslagen fördelas av staten till USO som i sin tur ansvarar för att tillhandahålla hälso- och sjukvård genom att själva driva eller upphandla vård.
- Uppföljning och utveckling av kvalitet i vården bör ske genom professionell granskning och klinisk revision. Redovisning av resultaten bör vara transparenta för att skapa legitimitet och ansvarsutkrävande. Kvalitetsutvecklingssystemet bör byggas upp och förvaltas av vårdens professioner i samarbete med patient- och allmänhetens företrädare.
- Reducera och harmonisera styrsignalerna i hälso- och sjukvården. Företrädare för vårdens professioner och berörda myndigheter bör tillsammans se över ansvarsfördelningen mellan vårdgivare och yrkesutövare. En del av ansvaret bör överföras till de individuella yrkesutövarna i syfte att bättre tillvarata och ge incitament till ett större personligt ansvarstagande.
- Inför obligatorisk fortbildning för alla specialistläkare. Genom en årlig obligatorisk fortbildning för alla specialistläkare enligt fortbildningsplaner som utarbetas av respektive specialitetsförening (och som ges legitimitet av Svenska Läkaresällskapet), garanteras patienter, medborgare och samhället en kvalificerad och uppdaterad läkarkår.
- Systematisk utvärdering av övergripande reformer i hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården är dåligt rustad att ta sig an utmaningarna att förebygga sjukdom och fördela resurser för att motverka hälsoklyftor. Arbetet med prevention, folkhälsa och prioriteringar behöver utvecklas och intensifieras.