Kostnaderna för läkemedel inom förmånen väntas öka från 30 miljarder kronor i fjol till cirka 35 miljarder 2024, enligt Socialstyrelsens prognos.
Varje år genomför Socialstyrelsen en analys över hur samhällets kostnader för läkemedel utvecklas och ger en prognos över den förväntade kostnadsutvecklingen. Den nya rapporten visar att kostnaderna inom läkemedelsförmånen var 30 miljarder kronor under 2021 (inklusive förbrukningsartiklar för ca 1,5 miljarder), och att kostnadsökningstakten förväntas ligga på ungefär fem procent under kommande år till cirka 35 miljarder kronor under 2024. En liknande kostnadsökningstakt på cirka fem procent väntas för regionernas kostnader för rekvisitionsläkemedel, från 10,7 miljarder kronor i fjol till ca 13 miljarder 2024.
I dessa beräkningar ingår dock inte den återbäring som företagen betalar till regionerna och staten för de läkemedel där återbäringsavtal tecknats mellan regioner och företag, vilket innebär att de verkliga kostnaderna blir lägre. Förra året uppgick återbäringen till 2,7 miljarder kronor.
Karolina Antonov, analyschef på Lif – de forskande läkemedelsföretagen, ser rapporten som viktig för alla som vill förstå utvecklingen av läkemedelskostnaderna:
– Rapporten utgör den bästa sammanställningen vi har av den svenska läkemedelsmarknaden och jag hoppas att den blir läst av många beslutsfattare, säger Karolina Antonov.
Borde inte oroa
Hon menar att den kostnadsökning som Socialstyrelsen nu prognostiserar inte borde oroa staten eller regionerna. Det som framför allt driver upp kostnaderna är volymförändringar, att fler patienter kan behandlas, och inte att priserna på läkemedel ökar.
– Analysen pekar på att det framför allt är en volymeffekt vi ser, och den förväntas fortsätta att dominera. Vi har en befolkningstillväxt och en åldrande befolkningssammansättning där fler kan erbjudas läkemedelsbehandling högre upp i åldrarna. Det är i grunden en positiv utveckling, säger Karolina Antonov.
På senare tid har framför allt priser och kostnader för särläkemedel mot olika sällsynta sjukdomar, samt avancerade precisionsmediciner (ATMP) stått i centrum för debatten kring läkemedel. Socialstyrelsen gör i sin analys ingen prognos kring särläkemedel.
– Med tanke på den debatt som nu förs finns det behov av en samlad kostnadsuppskattning för den gruppen av läkemedel som belyser att dessa läkemedel i många fall inte omfattas av läkemedelsförmånen och vilka konsekvenser det kan få för patienterna.
ATMP-läkemedel, avancerade cell- eller genterapier, används inom slutenvården. Här finns enligt Socialstyrelsen flera osäkerheter i att uppskatta framtida kostnader, exempelvis vad gäller antal patienter, priset för behandlingarna och att läkemedelsstatistiken inte fångar all försäljning. Prognosen vad gäller rekvisitionsläkemedel har för ATMP-läkemedel justerats upp med 200 miljoner kronor i år och 300 miljoner nästa år.
Sannolikt kommer dessa behandlingar att leda till kostnadsökningar men även till lägre kostnader för andra läkemedel som används i dag, både förskrivningsläkemedel och rekvisitionsläkemedel, skriver Socialstyrelsen i rapporten.
Lif hämställde förra året om ett särskilt regeringsuppdrag till Socialstyrelsen för att genomföra en djuplodande prognos för de förväntade kostnaderna och besparingarna för behandling med nya avancerade läkemedelsterapier under de kommande 10 åren utifrån olika scenarier.
Cancer fortsätter dominera
Av de olika terapiområdena kommer cancerläkemedel enligt prognosen att fortsätta vara dominerande vad gäller kostnader både när det gäller förmånsläkemedel och rekvisitionsläkemedel. Under förra året uppgick kostnaderna för samtliga cancerläkemedel till 8,6 miljarder kronor. Kostnadsökningarna beror framför allt på att antalet cancerfall ökar, och att behandling med nya effektiva läkemedel gör att fler lever längre med sin cancersjukdom. Det finns dock stora osäkerheter i prognoserna för onkologiläkemedel till följd av covid-19-pandemin. Under pandemin har flera screeningprogram tillfälligt pausats, och antalet cancerdiagnoser sjönk under 2020, vilket antas bero på att många undvikit att söka vård för sina symtom. Det medför enligt Socialstyrelsen att det kommer att finnas osäkerheter kring kostnadsutvecklingen även under kommande år.
Under slutet av prognosperioden förväntas gruppen Utvalda, främst biologiska, läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar ha i princip lika stor kostnad inom förmånen som cancerläkemedel. Kostnaderna väntas öka främst för läkemedel inom gruppen IL-hämmare mot olika sjukdomar som exempelvis astma. Antalet patienter som behandlas med TNF-alfahämmare mot olika inflammatoriska, främst reumatiska sjukdomar, förväntas fortsätta öka. Under 2021 fick 42 000 patienter sådan behandling. Kostnaderna för läkemedelsgruppen väntas dock inte öka, till följd av patentutgångar och att nya patienter främst erbjuds så kallade biosimilarer.
Även diabetesmedlen närmar sig över prognosperioden dessa två grupper med störst försäljningsvärde. Användningen och därmed kostnaderna för diabetesläkemedel som inte är insulinläkemedel har ökat de senaste åren och förväntas fortsätta öka. Vissa nya diabetesläkemedel har även blivit godkända för behandling utanför diabetes, mot kronisk njursvikt och viss hjärtsvikt. Totalt väntas kostnaderna för diabetesläkemedel uppgå till 2,9 miljarder kronor i år, och öka till 3,6 miljarder 2024.
De senaste åren har även antalet patienter med förmaksflimmer som behandlas med nya antikoagulantia (NOAK) för att förebygga stroke ökat mycket kraftigt, framför allt beroende på att nya patienter erbjuds NOAK istället för waran-behandling. Under 2021 fick 356 000 patienter behandling med NOAK, vilket är en fördubbling jämfört med 2017. Konkurrens inom området och patentutgångar under prognosperioden innebär att kostnadsökningen stannar av och kostnaderna under 2024 beräknas till 1,9 miljarder kronor.