Lyckad modell för tillgång till nya antibiotika ska utvecklas

– Det är en modell där man kan säga att vi köper tillgänglighet och redan pilotstudien visade att det gav tillgång till antibiotika snabbare än jämförbara EU-länder, säger Anders Ternhag, ansvarig utredare vid Folkhälsomyndigheten och docent i infektionssjukdomar.

I den första pilotupphandling fram till 2022 skrevs avtal med fyra läkemedelsföretag om fem antibiotikaprodukter. Folkhälsomyndigheten garanterade en ersättning på minst fyra miljoner kronor per produkt mot att leverantörerna höll ett säkerhetslager och garanterade leverans till sjukhus inom ett dygn.

– Därefter har vi under 2023 genomfört en andra upphandling som säkrat tillgång till två antibiotika. Regeringsbeslutet innebär att vi kan fortsätta jobba med avtal som bygger på garanterad ersättning och att vi får lite mer långsiktighet i arbetet, säger Anders Ternhag.

Förutsättning för modern sjukvård

Regeringen motiverar myndighetsuppdraget med betydelsen av antibiotika som bedöms ha särskilt medicinskt värde.

– Tillgång till ett brett sortiment av verkningsfulla antibiotika är en förutsättning för att kunna bedriva en modern hälso- och sjukvård. Sverige är en förhållandevis liten marknad och det gör att vi behöver utveckla och implementera nationella modeller för att se till att regioner och professioner har tillgång till antibiotika av särskilt medicinskt värde när det behövs, säger socialminister Jakob Forssmed i ett pressmeddelande.

Anders Ternhag:

– Att Sverige är en begränsad marknad för läkemedelsföretagen och att vi inte heller har någon svår resistensproblematik gör att vi riskerar att missa viktiga läkemedel. Med en garanterad ersättning för antibiotikaprodukter utifrån ett strikt urval så kan vi ändå få dem etablerade i Sverige. Visar det sig sedan att sjukvården efterfrågar en upphandlad produkt och försäljningen tar fart, så kan vi fasa ut den statliga ersättningen.

Branschen positiv

Även från branschhåll har den nya modellen tagits emot positivt. MSD har varit en av leverantörerna och Erik Hallgren, samhällspolitisk chef på MSD, menar att Folkhälsomyndigheten träffade rätt i ett tidigt skede av upphandlingsprocessen.

– Den branschdialog som genomfördes var mycket bra och viktig för att utforma pilotmodellen. Det var en tydlig process och det fanns en stor öppenhet från myndigheten att vilja förstå marknaden för antibiotika och marknadsförutsättningarna för oss företag, säger Erik Hallgren.

Hur ser du på utfallet?

– Det måste man beteckna som lyckat, Upphandlingen fyllde sitt syfte med en trygghet för oss med garanterad ersättning och att vården fick en mer stabil tillgång till de produkter som omfattades. Det är ingen helhetslösning, men som nationell modell är det absolut värt att bygga vidare på.

Folkhälsomyndigheten tror att nya avtal för att säkra smala men viktiga antibiotika kan dröja till början av 2025.

– Exakta tidtabellen är lite svår att säga och beror på när vi har finansieringen helt klar och även lite på vad som godkänns av EMA, Europeiska läkemedelsmyndigheten, och hur det ser ut med vad som ligger i pipelinen för nya produkter, säger Anders Ternhag.

En nyhet i kommande upphandlingar blir att kravet på lagervolym sänks något och inte längre ska bygga på ”värsta medicinska scenario”. Detta för att minska mängden kasserade läkemedel.

Lif – de forskande läkemedelsföretagen, har också framfört att ersättningsmodellen bör ses över och bli mer värdebaserad.

Erik Hallgren, MSD, lyfter fram behovet av löpande utvärderingar.

– Kriterierna måste hela tiden anpassas för att inte utesluta viktiga produkter och därför är det viktigt att hela tiden se över dessa och det gäller även att anpassa ersättningsnivåerna efter marknadsförutsättningarna, säger Erik Hallgren.

Väcker internationellt intresse

Trots att det handlar om en ny ersättningsmodell har det svenska systemet redan väckt internationellt intresse. Bland annat har den kanadensiska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten varit på studiebesök och hämtat inspiration för att bygga upp en egen ersättningsmodell.

– Även på EU-nivå kan vi se att HERA (myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser) vill utveckla en modell för att säkra tillgång som väldigt mycket liknar vår, säger Anders Ternhag.

Nationellt har modellen även färgat av sig för hur Folkhälsomyndigheten tänker sig att klara behovet av äldre antibiotika.

– Vi har just avslutat ett regeringsuppdrag och där handlar det om förskrivning på recept av äldre produkter med försäljning på ganska låg nivå och återkommande rest- och bristsituationer. Den idé som nu gått vidare till Regeringskansliet bygger på att upphandla tillgång för att skapa sexmånaderslager hos distributörerna – mot en ersättning som är frikopplad från försäljningen, säger Anders Ternhag.

Erik Hallgren hoppas att Sverige tar nästa steg i kampen mot AMR, antimikrobiell resistens

– Det är utmärkt att vi är bra på att hålla nere användningen och nu även är långt framme med att lösa tillgänglighetsproblematiken. Men vi måste jobba betydligt mer för att stödja utvecklingen av nya antibiotika.

Vad vill du se för åtgärder?

– Det finns ett förslag på EU-nivå, Transferable exclusivity voucher, som är det bästa förslaget hittills på ett starkt incitament för utveckling av nya antibiotika. Det behöver man komma vidare med och här skulle jag ön ska att den svenska regeringen som är lite av en global ledare i kampen mot AMR driver på och tar stark ställning för den här typen av incitament.