Diagnostik med hjälp av helgenomsekvensering är centralt för implementering av precisionsmedicin. Nu har statens och regionernas gemensamma organ GMS fått pengar för fortsatta satsningar de kommande tre åren.
Staten genom Vinnova går in med 96 miljoner kronor i satsningen i en överenskommelse där regioner och universitet bidrar med 124 miljoner kronor i medfinansiering.
Sedan starten 2018 har GMS funnits som en nationell organisation i bred samverkan mellan hälso- och sjukvård, akademi, industri, patientorganisationer och myndigheter. GMS har en nyckelfunktion för att snabbt och effektivt kunna dra nytta av de senaste årens snabba teknikutveckling som gjort det möjligt att läsa av (sekvensera) människans hela arvsmassa.
Nya gensekvenseringstekniker skapar möjligheter till mer precis diagnostik och individanpassad vård. Teknikutvecklingen banar också väg för introduktion av nya läkemedel.
– De medel som nu tillförs gör det möjligt att fortsätta med breda satsningar där vi stärker på den centrala, nationella del som koordinerar arbetet och de projekt som genomförs på sju regionala centra inom GMS, säger Mats Ulfendahl, ordförande i GMS styrgrupp och forskningsdirektör vid Region Östergötland.
– Vi lägger stor vikt vid att hela Sverige ska få del av utvecklingen inom precisionsmedicin och där de universitetsregioner som är en del av GMS aktivt jobbar med omgivande regioner inom sin sjukvårdsregion för att göra sjukvården som helhet delaktig i satsningen.
Delad finansiering mellan stat och regioner
GMS har under sin uppbyggnad haft en finansieringsmodell hälften-hälften genom dels medel från staten, dels från sju regioner med universitetssjukhus och medicinska fakulteter. Mats Ulfendahl lyfter fram värdet av en långsiktig lösning av för GMS finansiering och styrning. Diskussioner pågår i den delen mellan regeringskansliet och regionerna.
– Samtidigt som vi är väldigt glada över beskedet från Vinnova som säkrar finansieringen för de kommande åren, så inser nog alla att långsiktighet krävs om arbetet verkligen ska ha en impact på utvecklingen i Sverige med implementering brett av precisionsmedicin – inte bara på universitetsorterna utan i hela landet.
I uppbyggnadsplanen för GMS har fokus till stor del varit på cancerområdet, infektionssjukdomar och ärftliga sjukdomar till en början och med en planering för att på sikt även ta sig an folksjukdomar.
Arbetet i den delen är i sin linda genom en arbetsgrupp som GMS startat för sjukdomsområdet komplexa sjukdomar som bland annat omfattar diabetes och allergisjukdomar.
Hela satsningen på GMS har av regeringen beskrivits som en bärande funktion för att förverkliga mål som satts upp i den nationella Life Science-strategin.
Kopplar ihop forskning och sjukvård
Lif – de forskande läkemedelsföretagen, välkomnar finansieringsbeskedet från Vinnova.
– Sverige har i Life Science-strategin en ambitiös målsättning om att vi ska vara ett ledande land i införandet av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården och GMS är en viktig infrastruktur för att nå den målsättningen. Med detta beslut ger man förutsättningar för att fortsätta arbetet och växla upp ambitionsnivån, kommenterar Frida Lundmark, sakkunning på Lif och sammankallande för arbetsgruppen för precisionsmedicin/ATMP inom regeringens Samverkansgrupp.
Hon betonar värdet av att GMS som nationellt initiativ kopplar ihop forskning och hälso- och sjukvård för att skapa vägar att både utveckla och implementera ny diagnostik inom vården.
– GMS är en hörnsten i det svenska arbetet med precisionsmedicin och man har lyckats ta ett nationellt grepp som sträcker sig över stat, universitet och regioner samt företag.
– Något som är positivt är att genom GMS har också regionernas engagemang och prioritering av precisionsmedicin tydliggjorts och regionerna gör i den satsning som nu presenteras en ytterligare förstärkning av det tidigare åtagandet och man gör det tillsammans med staten och universiteten.
Beroende av samverkan
Frida Lundmark tillägger att implementering av precisionsmedicin är en komplex fråga som är beroende av att samtliga aktörer i Life Science-systemet samverkar.
– Vi behöver hitta nya modeller för samverkan som gör att vi utnyttjar alla aktörers kompetens och kunskap på bästa sätt. Från forskande läkemedelsföretag är intresset för GMS stort och vi från Lif ser stor potential i att också vidareutveckla modeller för samverkan mellan företag och GMS. Det arbetet är nu igång och vi hoppas att det kan ta ytterligare fart under den kommande treårsperioden.
– Men det krävs uthållighet, både organisatoriskt och finansiellt för att lyckas. Beskedet nu är givetvis välkommet men vi behöver nu under de kommande tre åren gemensamt ta ansvar för att bygga en långsiktigt hållbar modell för GMS för att ”på riktigt” säkerställa att vi i Sverige har de förutsättningar som krävs för en nationell implementering och jämlik tillgång till precisionsmedicin, säger Frida Lundmark.