Ungefär fyra miljarder blir återbäringen i år från företagen till regionerna och staten för receptläkemedel där trepartsavtal tecknats. Dessutom får regionerna återbäring av företagen för vissa läkemedel som används inom slutenvården.
Sedan slutet av 2014 har regioner och läkemedelsföretag tecknat avtal för vissa läkemedel inom ramen för trepartsöverläggningar. Avtalen innebär att läkemedelsföretagen betalar återbäring för en del av läkemedelskostnaden för vissa läkemedel förskrivna på recept och för hepatit C.
Från och med i år har parterna enats om att övergå till ett system kallat nettostatsbidrag, där statsbidraget minskas med statens andel av den prognosticerade återbäringen. Om den totala återbäringen överstiger prognosen så tillfaller överskottet regionerna. I år blir överskottet 96 miljoner kronor.
TLVs prognos av återbäringen, som i år väntas bli cirka 3,9 miljarder kronor, gäller endast läkemedel som förskrivs på recept. Regionerna erhåller även återbäring för läkemedel inom slutenvård. Den senaste siffran som Lif har tillgång till gäller år 2021, då återbäringen för slutenvårdsläkemedel från företagen till regionerna uppgick till 1,6 miljarder kronor.
Möjliggör nya läkemedel
Återbäringen minskar kostnaderna för staten och regionerna, och är delvis nödvändiga för att möjliggöra introduktionen av nya läkemedel, konstaterar TLV. Bland de läkemedel som ger återbäring finns en rad cancerläkemedel och JAK-hämmare (kroniska inflammatoriska sjukdomar).
– Avtalen innebär en viktig möjlighet att kunna introducera nya läkemedel, samtidigt som man kan få en kontrollerad kostnadsökning. Det här är det viktigaste verktyget som vi ser det att kunna ha en hållbar utveckling av läkemedelskostnaderna, säger Karolina Antonov, som är analyschef på Lif.
Förra året fick staten och regionerna en återbäring på 3,3 miljarder kronor, vilket var en historiskt hög återbäring. Årets återbäring ser ut att bli totalt 3,9 miljarder, vilket motsvarar en ökning med 17 procent från 2023. Jämfört med tidigare prognos ökar alltså återbäringen med 96 miljoner kronor.
Framför allt är det läkemedel inom grupperna övriga läkemedel, hemofili A (blödarsjuka) och PCSK9-hämmare (kolesterolsänkare) som ligger bakom ökningen, och beror till stor del på att patientgrupperna växer.
– Det är ju tack vare att de här läkemedlen har gjorts tillgängliga och kunnat användas mer som återbäringen ökar. Avtalen har bidragit till att nya läkemedel kan användas och den ökade användningen får tolkas som att det är bra läkemedel som sjukvården vill använda, påpekar Karolina Antonov.
Kunde vara större
Till skillnad från förra årets rekordhöjning av återbäringen, som kan förklaras av ökade läkemedelsvolymer och nya eller förändrade avtal, så är förklaringen i år framför allt ökade läkemedelsvolymer. Inga nya avtal har tillkommit under 2024.
– Ökningen av återbäringen kunnat vara betydligt större om man hade tillåtit fler avtal. Årets ökning är ju trots att inga nya avtal tecknats. Regionerna avstår aktivt från återbäring genom att inte erbjuda praktiska möjligheter för företagen att introducera nya läkemedel, konstaterar Karolina Antonov.
I en kommentar till Life-time uttrycker även TLV en önskar om fler förhandlingar och avtal mellan företagen och regionerna, då det bidrar till långsiktigt hållbara kostnader:
- TLV tycker att förhandlingar om avtal borde genomföras i en högre utsträckning än vad som görs idag och arbetar för att förbättra förutsättningarna. Det är ett viktigt verktyg som bidrar till at ha långsiktigt hållbara kostnader för läkemedel, säger Johan Lidman, analytiker på TLV.
Enligt Socialstyrelsens prognos, som tillsammans med TLV:s prognos, ligger till grund för statens bidrag till regionerna, förväntas kostnaderna för läkemedelsförmånerna öka från 38,8 miljarder kronor 2024 och de kommande åren, till 45,6 miljarder kronor 2027. Det motsvarar en genomsnittlig årlig ökning på 5,6 procent. Samtidigt förväntas återbäringen öka till 4,7 miljarder kronor 2027, motsvarande en årlig ökning om 6,9 procent.
– Vi vill erbjuda mer återbäring än vad som idag är möjligt och har arbetat med att ta fram tankar på hur man skulle kunna förenkla hanteringen så att det inte blir administrativt betungande för regionerna, säger Karolina Antonov.