Miljardinvestering ska lösa IT-problem i vården

Daniel Forslund och Emma Spak

Det var i slutet av maj som SLL och VGR beslutade att investera 2,2 miljarder vardera i det regiongemensamma IT-projektet 3R. Förhoppningen är stor att beslutet ska vara lösningen på tröga och svårarbetade IT-system med usla gränssnitt; brister som kostar stora pengar och som leder till ineffektivitet och stress bland vårdanställda.

– Vi vill ta ett samlat grepp kring hela vårdinformationsmiljön och skapa förutsättningar så att framtidens kärnsystem kan hantera flera olika system och applikationer. 3R är ett verksamhetsutvecklingsprojekt som utgår från användarnas upplevda behov, säger Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd i SLL.

Nyckelord, menar han, är informatik och semantisk interoperabilitet, det vill säga att plattform och system talar samma språk eller åtminstone kan förstå varandra. I ett inlägg på Facebook den 27 maj skriver Daniel Forslund: " NEJ, hälso- och sjukvården får inte längre vara en dinosaurie när det gäller den IT-miljö som läkare och sjuksköterskor varje dag tvingas arbeta i". Bakgrunden till inlägget var en undersökning från Sylf, Sveriges yngre läkares förening om de orimliga brister som finns med dagens ålderdomliga journalsystem.

– Därför är jag så glad över att vi fått igenom en historisk miljardinvestering för att lösa detta genom ett tekniskt generationsskifte i vårdens IT-miljö, säger Daniel Forslund.

Tre blev två

3R startade som ett gemensamt projekt 2014 av Region Skåne, Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen. Tillsammans ansvarar de för vården av mer än hälften av Sveriges befolkning. Trots olika regioner är behoven desamma. Genom en samverkan för moderna IT-stöd var tanken att skapa en gemensam vårdinformationsmiljö som kan hantera dagens och framtidens problem och utmaningar.

Men projektet har kantats av problem. Förra sommaren fick programdirektören för 3R sluta och projektet gjorde en omstart. Därefter valde Region Skåne en annan väg.

– Jag beklagar det och ser det som en förlorad chans för Skåne att vara med och ta ansvar för att skapa framtidens vårdinformationsmiljö. Tre är starkare än två när det handlar om att driva en utveckling som kan gynna hela landet, säger Daniel Forslund.

Men, menar han, grundsamarbetet kvarstår. Arbetet med kravställning kring informatik, arkitektur och språkliga regler för att informationen ska hålla hög kvalitet och vara utbytbar mellan olika system har gjorts gemensamt. Däremot är det endast Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen som går vidare med den tekniska upphandlingen.

– Förhoppningsvis följer Region Skåne de principer som ligger till grund för vår upphandling när de uppgraderar sina system så att vi framgent har gemensamma tekniska spelregler, oavsett vilket system man väljer. Det är en förutsättning för att vi ska kunna utbyta vårddata framöver, säger Daniel Forslund.

Samma kärnsystem

I framtiden ska information kunna lagras oberoende av förvaltning och huvudman. Det ska inte spela någon roll om man arbetar som sjuksköterska i kommunen eller som läkare i primärvården, informationen ska kunna delas förutsatt att man har rätt behörighet.
Vårdens anställda ska också slippa dubbelregistreringar och annat resursslöseri; information som registreras i journaler ska automatiskt kunna föras över till exempelvis kvalitetsregister och nationella hälsodataregister.

– Arbetsmiljön kommer bli bättre då krångel försvinner. Jag tror också att bemanningsfrågan kan lösas. Vi har i dag mer personal än tidigare, men de tvingas lägga tid på fel saker. Med ett modernt fungerande kärnsystem kan vi förhoppningsvis frigöra många mantimmar av onödig spilltid och därmed också frigöra vårdpersonal. Den allvarligaste frågan handlar dock om patientsäkerhet, menar Daniel Forslund.

– Det är helt oacceptabelt att vårdpersonal inte har tillgång till den data de behöver när de ska behandla en patient. Risken för felbehandling är stor och det är helt oacceptabelt.

Miljardinvesteringen välkomnas av Emma Spak. Hon är ordförande i Sylf, Sveriges yngre läkares förening, samt ordförande för RLIM, Läkarförbundets råd för Läkemedel, IT och medicinteknik. Hon är också ST-läkare i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Göteborg.

– Vi är positiva till att man beslutat sig för att se över IT-systemen, inte minst i Västra Götalandsregionen. Här finns mycket att göra. Vi har fortfarande ingen sammanhållen journalföring och vårdpersonal tvingas fortfarande använda post och fax för att kommunicera. Det har inte funnits något vettigt system för informationsutbyten. Så vi är jätteglada att investeringsbeslutet har tagits.

Så sent som förra året införde dock primärvården i regionen ett nytt journalsystem, Take Care. Beslutet togs för drygt åtta år sedan och resan till implementering har varit lång. Frågan är nu om Take Care och andra befintliga system kan vara kvar då 3R implementeras?

– Tanken med 3R är att upphandla och implementera ett kärnsystem, så primärvården och sjukvården kommer att använda samma system. I dag kan primärvården och slutenvården inte ta del av varandras journalinformation. Detta problem hoppas vi ska försvinna när 3 R införs, säger Emma Spak.

Utmaningar

I höst startar upphandlingsprocessen som kommer att bygga på metodiken "konkurrenspräglad dialog" där möjliga leverantörer utmanas att möta definierade kvalitets- och funktionskrav. Det ska också finnas en öppning för utveckling och innovation under avtalsperioden så att man inte riskerar att få lösningar som är gjorda för gårdagens hälso- och sjukvård. Det är ett gigantiskt projekt och det gäller att hålla fast vid grundtankarna som ska gynna nytänkande och främja utvecklingen, menar Emma Spak.

– Vi behöver se till att man inte glider tillbaka i samma typ av tänk och system som vi har nu. Det handlar också om att inkludera vårdpersonal och patientföreträdare genom alla steg i upphandling och implementering, så att man verkligen tar hänsyn till verksamheternas behov och främjar förbättrings- och utvecklingsarbete, säger Emma Spak.

Upphandlingsprocessen som startar i höst beräknas pågå till andra kvartalet 2018. Därefter kommer en första pilot att lanseras 2019 och ett breddinförande beräknas kunna starta år 2020.