– Idag, när man pratar hälso-och sjukvård, är primärvården alltid inbegripen. Så var det inte för fem år sedan, säger Anna Nergårdh, som utrett hur primärvården kan bli navet i hälso- och sjukvården.
I mer än 50 år har det funnits en ambition att bygga ut och stärka primärvårdens roll i Sverige. Utredningar har kommit och gått. För fyra år sedan fick Anna Nergårdh, tidigare chefläkare och biträdande landstingsdirektör i Stockholms läns landsting uppdraget att skapa ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem, utifrån de behov och förväntningar befolkningen har idag. Fem betänkanden senare har utredningen nu gått i mål.
Om man går hundra eller hundrafemtio år tillbaka så handlade sjukvården mycket om akuta tillstånd; som infektioner, olycksfall och att rädda liv, konstaterar Anna Nergårdh.
– Det är som att vi har behållit den strukturen för hur vi organiserar vården, trots att en stor del av behoven idag är långvariga och komplexa.
– För mig handlar det om att ställa om hälso- och sjukvården från det som traditionellt sett har utgått från sjukhusets logik, framförallt från den akuta sjukvårdens logik, till en sjukvård som bejakar att det mesta vi har att hantera i hälso- och sjukvården idag är kroniska tillstånd och långvarig sjukdom.
Mer stöd än pekpinnar
Den andra utgångspunkten är en personcentrerad vård. Det ställer krav på hur hälso- och sjukvården ser på sin roll. Att kanske stödja mer till hälsa än att komma med pekpinnar, resonerar hon.
– Det här går hand i hand med det man sett; att patientmedverkan inte bara är en trivsel- och servicefunktion utan också har betydelse för vilka resultat man uppnår.
Patientmedverkan omfattar inte bara det egna vårdmötet utan handlar också om att vara involverad i planeringen och utformningen av hälso- och sjukvården.
– I Kronoberg till exempel har man ett projekt kallat Närmare kronobergaren, där man har en grupp invånare med i arbetet som deltar i de strategiska forumen.
I november förra året fattade riksdagen beslut om att hälso- och sjukvården ska ställas om så att primärvården blir navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Lagändringarna träder i kraft 1 juli i år, och innebär bland annat ett tydligare beskrivet grunduppdrag för primärvården.
En fråga om förtroende
Så länge det är långa väntetider till primärvården så vänder sig människor till akuten istället. För att ändra på det krävs att människor känner förtroende för primärvården, resonerar Anna Nergårdh.
– För mig handlar det om ett hälso- och sjukvårdssystem som är begripligt. Den fragmentisering som blivit de senaste åren tror jag beror på att systemet är byggt för andra behov och annan logik, och när det ska funka för dagens patienter så blir det som att vi lägger på lager på lager av nya koordinerande funktioner och insatser. Till slut är det inte en människa som förstår hur det är tänkt att fungera, vare sig patienter och deras närstående, eller hälso- och sjukvårdens medarbetare.
Enligt en rapport från Vård- och omsorgsanalys häromveckan är andelen svenska patienter med fast läkarkontakt låg ur ett internationellt perspektiv. Bara var tredje patient har en fast läkarkontakt, och siffran har minskat sedan 2013. Siffran är ingen nyhet för Anna Nergårdh, som kallar Vårdanalys granskning en baslinjemätning.
– Nu är det upp till bevis för regionerna att de här resurserna verkligen kommer primärvården tillgodo på ett sätt som gör att till exempel den här funktionen stärks, säger hon.
Som ett led i den utvecklingen har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att utforma ett nationellt stöd så att patienter som behöver en namngiven läkarkontakt ska få det och ett stöd till verksamhetscheferna så att enskilda läkare i primärvården får lagom många patienter på sin lista.
Forskning kan få fler att stanna
En annan viktig fråga är kompetensförsörjningen. Här har Nationella vårdkompetensrådet, med kansli på Socialstyrelsen, i uppdrag att långsiktigt samordna, kartlägga och verka för att effektivisera kompetensförsörjning av personal inom vården.
Den lag som träder i kraft 1 juli tar också upp forskningens ökade roll i primärvården, något som Anna Nergårdh tror kommer att bidra till att öka attraktiviteten och därmed kontinuiteten.
– Att kunna arbeta med olika saker under ett långt yrkesliv, att få in en forsknings- och lärandekultur i alla delar av hälso- och sjukvården tror jag är viktigt. Idag är samtliga utbildningar till de legitimerade vårdyrkena akademiska utbildningar, och vi förespeglar studenterna att de ska ha möjlighet att också forska under sitt yrkesliv. Kommer de sedan ut i en verklighet där det inte finns så tror jag att det påverkar deras vilja att stanna kvar i yrket.
Pandemin ett uppvaknande
Pandemin har inneburit ett abrupt uppvaknande för många som inte tillräckligt förstått vikten av samverkan mellan kommuner och regioner, säger Anna Nergårdh, och fortsätter:
– De som inte har förstått kommunens viktiga roll som huvudman för 25 procent av svensk hälso- och sjukvård, till exempel. Som beslutsfattare inom kommuner och regioner, men också en del statliga myndigheter där man kanske inte fullt ut haft klart för sig hur stor del av sjukvården som har kommunerna som huvudman, och betydelsen av det i praktiken.
Den kommunala sjukvården kommer att öka i betydelse, framhåller hon.
– Många av dem som finns i kommunens hälso- och sjukvård idag har just de komplexa behoven. Jag tror att det finns en felaktig uppfattning att den kommunala hälso- och sjukvården är en enklare sjukvård än den som sker på sjukhus. Vår beskrivning är att den kanske är mindre avancerad och kräver mindre teknisk utrustning men den är komplex, och behöver i lika stor utsträckning resurs- och kompetenssättas. Så jag tror att man måste ändra synen på vården som sker utanför sjukhusets väggar.
Vill rita om kartan
I Sverige har vården delats in i två̊ övergripande vårdformer, sluten och öppen vård, där enklare insatser oftare fallit under begreppet öppen vård. Idag ser verkligheten annorlunda ut, konstaterar utredningen, som därför lagt förslag om att man bör se över samtliga beskrivningssystem i hälso- och sjukvården.
– Min uppfattning är att de beskrivningssystem som ligger till grund för de ekonomiska ersättningssystemen inte är anpassade efter hur behoven ser ut, säger Anna Nergårdh.
Utredningens sista betänkande, som överlämnades i slutet av januari, föreslår att primärvårdens ansvar för hälso- och sjukvård när det gäller både fysisk och psykisk ohälsa ska synliggöras i primärvårdens grunduppdrag.
Majoriteten av alla vuxna som drabbas av depression eller ångestsymtom söker vård i primärvården, och det är i primärvården som cirka 65 procent av alla antidepressiva läkemedel skrivs ut, enligt Socialstyrelsen.
– För mig är det tydligt att primärvårdens styrka är att se hela människan, därför är det viktigt att just primärvården har rätt förutsättningar att koppla ihop besvär som har att göra med kropp och själ.