Nedläggning i Södertälje nytändning för samverkan

Landsting och akademiska forskningscentra som öppnar dörrarna. En industri som vågar släppa på sina kontrollbehov. Tongångarna kring samverkan mellan läkemedelsföretagen och sjukvården är mer positiva i dag än på decennier. Och även om insikten kring vikten av närmare samverkan länge varit utbredd, har en enskild dramatisk händelse blivit en katalysator som gett extra tryck. Det är kanske en ödets ironi att det skulle till en nedläggning av vår näst största forskningsanläggning för att Sverige på allvar skulle ta itu med den beröringsskräck, som i många år präglat landstingens och akademins relationer med läkemedelsindustrin. När nyhetsbrevet Läkemedelsmarknaden höll seminarium om samverkan mellan vården och industrin i Stockholm den 3 september 2014 återkom flera talare till februari 2012, då AstraZeneca meddelade att den neurovetenskapliga forskningsenheten i Södertälje skulle avvecklas. Att nedläggningen tydliggjort att Sverige står i ett nu-eller-aldrig-läge inom life science och att samverkan mellan alla parter är vägen framåt. – Sverige har ett enormt läge och vi får inte tappa bort det. Vi är världsledande inom tidig forskning och vi har en fantastisk sjukvård. Nu måste vi få till hur vi ska samverka. Det innebär ett risktagande, och vi måste våga släppa på kontrollen. Det gäller såväl för oss i bolagen som för sjukvården och universiteten. Min ambition är att ta samverkan till en helt ny nivå, sade Elisabeth Björk, nybliven chef för AstraZenecas forskningsanläggning i Mölndal.

Stockholm på väg följa hela vårdkedjan

På seminariet rådde stor enighet kring lägesbilden och vad som behöver göras. Jan Andersson, forskningsdirektör i Stockholms läns landsting, SLL, berättade om den genomgripande förändring av sjukvårdssystemet som sker i Stockholm samtidigt som Nya Karolinska byggs och stora forskningssatsningar görs i regionen, som SciLifeLab. Han lyfte fram att sjukvården inom SLL börjat lämna det produktionsfokus man tidigare haft, samtidigt som industrin ställer om från egna slutna forskningsanläggningar till att forska tillsammans med akademin. Stockholms Medicinska Biobank, som landstinget nu bygger upp tillsammans med Karolinska Institutet, kommer enligt Jan Andersson också att öka möjligheterna till samverkan, både för forskning och för att förbättra behandlingar. – Vi skapar en enda biobank som skapar helt nya möjligheter att följa och dokumentera patienter genom hela vårdkedjan, menade Jan Andersson.

Samarbete kring tarmsjukdomar

Roger Mellin, ansvarig för området IBD-sjukdomar vid läkemedelsföretaget AbbVie, presenterade ett konkret samarbetsprojekt med SLL kring bättre läkemedelsbehandling för patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar. Inom projektet har en kartläggning gjorts av behandling och vård av patienter inom landstinget med ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Kartläggningen visade dels på stora skillnader beroende på kön, ålder eller hemkommun, dels på en stor besparingspotential om fler patienter får rätt behandling. Projektet ska nu spridas till Skåne, Östergötland och Västra Götalandsregionen och då kommer även andra läkemedelsföretag som har behandlingar inom området inflammatoriska tarmsjukdomar att delta. – Vi har inom projektet kunnat kartlägga vårdbehoven, kostnader och vilka enheter som hanterar patienterna. Det har gett mycket värdefull information, och nu ska tre kohorter studeras mer i detalj, sade Roger Mellin.

Avtal bas för mer samarbete, inte mindre

Men står verkligen dörrarna i landstingen runt om i Sverige på vid gavel för samarbeten med läkemedelsföretagen? Vid seminariet menade Anders Blanck, vd för LIF – de forskande läkemedelsföretagen, att det nya avtalet mellan LIF, Swedish Medtech, Swedish Labtech och SKL som reglerar samarbetsformerna tolkas helt olika ute i landstingen. Avtalet är tänkt att lägga en bas för mer samarbete, inte mindre. I vissa stycken är det nya avtalet mer flexibelt för att uppmuntra till möten. Avtalet tar också upp samarbetsprojekt mellan sjukvården och företag, som numera är reglerat. – Men när vi ser på hur avtalet tas emot ute i landstingen upplevs det inte som att vi lättat på detaljreglerna. Jag kommer bland annat att ta upp det här i möten med läkemedelskommittéer runt om i landet, sade Anders Blanck.

Vården tar inte plats i valet

Även om svenska folket ser vården som en av de viktigaste valfrågorna har det inte avspeglats i valrörelsen. Sjukvård har utöver frågan kring vinster i välfärden inte tagit plats i debatten. På seminariet var de politiska representanterna från Stockholms läns landsting, Ella Bohlin (KD) och Anders Lönnberg (S), överens om att utgången av valet inte kommer att påverka frågan om samverkan mellan företagen och landstingen. – Våra system kring läkemedel är inte genomtänkta. Vi måste få till ett system som gör det stimulerande att pröva det som är nytt. Innovation ska inte missgynnas av det bestående. Jag tror vi behöver en innovationsfond liknande den i Tyskland. Om man i dag frågar en verksamhet om de vill införa en ny teknik eller ett nytt läkemedel som gör att man slipper ta 20 blodprov om året per patient så säger de nej. Blodproven står för intäkter, sade Anders Lönnberg. – Jag tror ändå att vi är på god väg att bryta den beröringsskräck som funnits. Här i Stockholm har vi skrivit avsiktsförklaringar om samarbeten med tre stora läkemedelsföretag. Vi måste vara beredda att släppa lite på prestigen och garden, sade Ella Bohlin.

Bilder

Nya Karolinska, Solna. Foto: Wikipedia, CC BY-SA 3.0 (länk till bilden) Elisabeth Björk. Foto: AstraZeneca (omfattas inte av CC. All rights reserved) Jan Andersson. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0) Roger Mellin. Foto: Abbvie (omfattas inte av CC. All rights reserved) Anders Blanck. Foto: LIF, Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0) Anders Lönnberg. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0) Ella Bohlin. Foto: Scharlotte Peppare (omfattas inte av CC. All rights reserved)