Ny fas för vaccination inom EU

Richard Bergström har en nyckelroll när det gäller att förse EU-ländernas befolkningar med vaccin mot covid-19. Han räknar med att uppdaterade mRNA-vacciner relativt snabbt kan finnas på plats mot den nya varianten omikron.

Under snart arton månader har Richard Bergström haft en nyckelroll inom försörjningen av vaccin mot covid-19, såväl för Sveriges som för EUs räkning. Han är en av de sju personer som utgör EU-kommissionens kärngrupp som förhandlar med de läkemedelsföretag som utvecklar och tillverkar vacciner, och som även omfördelar vaccindoser mellan EUs medlemsländer utifrån beställningar och aktuella behov. Grupperingen är numera en del av EUs nyinrättade krismyndighet Hera.

Han berättar i en intervju för Life-time att den europeiska vaccineringsinsatsen nu går in i en ny fas. Med den snabbt ökande smittspridningen i en rad länder och därmed tyngre belastning på hälso- och sjukvården ökar också trycket på att så fort som möjligt vaccinera med en tredje dos för att möta den avklingande effekten.

– Det har varit ganska lugnt ett tag, men nu går vi in i en fas där vi måste hålla koll på flödet och inleveranser till olika länder vecka för vecka. Från nu och fram till mars-april kommer en tredje dos att ges i de flesta länder inom EU. Sedan tror jag det är sannolikt att vi kommer att behöva en fjärde dos under nästa höst, säger Richard Bergström till Life-time.

Mindre överskott än väntat

Richard Bergström är nöjd med att EUs förhandlingsgrupp tagit höjd för den utveckling vi ser i dag. För första halvåret 2022 har 450 miljoner doser upphandlats, med option på ytterligare 450 miljoner doser under andra halvåret. För bara några månader sedan var det enligt honom många som knorrade om att det var överdrivet stora beställningar. Men nu har land efter land, nu senast Sverige, beslutat om en tredje dos för hela den vuxna befolkningen. Richard Bergström menar också att utifrån det rådande läget runt om i Europa ökar trycket i länderna på att förmå dem som ställt sig utanför att ta vaccinet. Man kan enligt honom heller inte utesluta att fler länder följer Österrike och beslutar om obligatorisk vaccinering.

– Det kommer helt klart att bli ett mindre överskott än vad vi tidigare trott. Jag tror också att vi kommer att behöva syssla med en hel del omskyffling av vaccindoser mellan olika länder. Vi gjorde det i somras när vi flyttade vaccin från Bulgarien och Rumänien till Spanien och Portugal. De senaste veckorna har vi sett att efterfrågan ökat kraftigt i länder som Lettland, Tjeckien och Österrike.

För Sveriges del ser han för tillfället inga problem, vi har just nu 1,5 miljoner doser i landet. Under nästa år kommer vi i Sverige att framför allt fortsätta med de två mRNA-vacciner från Pfizer och Moderna, med en större dominans av Modernas vaccin jämfört med i år. Han räknar också med att vi under nästa år kommer att ha två nya proteinvacciner på plats, från Novavax och Sanofi/GSK.

– Vi har för nästa år kontrakt på 27, 5 miljoner doser av de här fyra vaccinerna för Sverige. Sedan har vi option på ytterligare 11 miljoner doser, så vi har definitivt mer än vi kommer att behöva. Vi har även förlängt kontraktet med Pfizer för 2023 och vi räknar också med att vi kommer att förlänga kontraktet med Moderna, säger Richard Bergström.

Oklart hur antiviraler ska hanteras

Parallellt med vaccinerna utvecklas nu flera nya antivirala läkemedel mot covid-19. EUs läkemedelsmyndighet EMA utfärdade nyligen ett vetenskapligt utlåtande om läkemedlet molnupiravir som ger medlemsländerna möjlighet att fatta beslut om användning innan ett formellt beslut om godkännande. Molnupiravir minskar risken för sjukhusinläggning och död hos smittade personer med en eller flera riskfaktorer om det ges inom fem dagar från första symtom. Samtidigt pågår en granskning vid EMA av ett annat liknande antiviralt läkemedel, paxlovid.

Flera länder, dock än så länge inte Sverige, har gjort beställningar hos företagen av de nya antiviralerna. Det pågår just nu en diskussion inom EU-myndigheten Hera kring en eventuell EU-gemensam upphandling av dessa antivirala läkemedel, berättar Richard Bergström.

– Det finns en diskussion inom Hera om huruvida den här joint procurement-processen är rätt mekanism att för EUs del säkra tillgången. Ett antal länder i Europa har redan tecknat avtal med företagen vilket gör att vi riskerar att få en situation där alla medlemsländer inte har tillgång till antivirala läkemedel mot covid-19. Det var ju precis en sådan situation som var bakgrunden till att vi drog igång gemensam vaccinupphandling, säger Richard Bergström.

– Det finns ingen ambition från oss inom vaccingruppen att expandera mandatet till att även omfatta antiviralerna. Men vi kanske kan inspirera kring hur man kan arbeta med riskdelning och kring att tidigt upphandla volymer för att säkra tillgång.

Uppdaterade vaccin mot omikron

Något som just nu vållar stor oro världen över är den nya varianten omikron som upptäcktes i Sydafrika och som snabbt spridits till ett antal länder. De första fallen i Sverige har hittats. Varianten har ett stort antal mutationer lokaliserade till det så kallade spikeproteinet, betydligt fler än den i dag dominerande delta-varianten. Det är än så länge inte känt om de personer som drabbats av omikron-varianten varit ovaccinerade.

Än så länge finns det inga belägg för att de vacciner som finns i dag inte skulle vara effektiva mot den nya varianten. Det pågår nu forskning för att klargöra effektiviteten av befintliga vacciner. Richard Bergström lyfter fram att det är en stor fördel att EU satsat hårt på mRNA-vacciner när nya varianter av viruset dyker upp och blir dominerande:

– En av anledningarna till att EU, trots tveksamhet från många experter och folkhälsomyndigheter, valde att satsa på mRNA teknologin var just möjligheten att på mycket kort tid, inom ungefär tre månader, kunna uppdatera vaccinen mot nya varianter, säger Richard Bergström.