Nya läkemedel ökade livslängd och minskade vårdkostnader

En ny hälsoekonomisk analys visar att användning av nya läkemedel ger bättre överlevnad. Och enligt en ny analys av professor Frank Lichtenberg, Columbia University, New York, USA, är besparingen inom svensk sjukhusvård större än kostnadsökningen för de nya läkemedlen. Frank Lichtenberg har länge forskat kring samband mellan förväntad livslängd, sjukvårdskostnader och medicinsk innovation. På ett seminarium arrangerat av SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, presenterade han både äldre undersökningar och helt färska data från en svensk studie. Dödligheten inom OECD-länderna har minskat inom alla åldrar och medellivslängden har ökat med 10 år sedan 1960. Fram till mitten av 1900-talet berodde ökad livslängd till stor del på renare vatten och luft samt bättre sanitära omständigheter. Frank Lichtenberg menar att sedan dess har medicinsk innovation, särskilt nya läkemedel, stått för en betydande del av den ökande livslängden. År 2009 kunde Frank Lichtenberg utifrån data från Quebec, Kanada, visa att dödligheten i ett antal sjukdomar var lägre hos patienter som behandlades med läkemedel från 1990-talet jämfört med läkemedel som utvecklats tidigare. – När vi jämförde likvärdiga grupper fann vi att mortaliteten var signifikant lägre hos dem som fick nya läkemedel jämfört med dem som fick äldre läkemedel, sade Frank Lichtenberg.

Livslängd ökade mer i tyska delstater som valde nya läkemedel

I en annan studie fann han att den förväntade livslängden i Tyskland ökade med 1,4 år under perioden 2000-2007. Utvecklingen varierade mellan enskilda delstater och eftersom även användningen av nya läkemedel varierade kunde Frank Lichtenberg få fram ett samband mellan användning av nya läkemedel och ökad livslängd. – 0,45 år, det vill säga en tredjedel av den ökade livslängden berodde på att sjukvården ersatte gamla läkemedel med nya. Själva läkemedelskostnaden för ett ytterligare levnadsår var motsvarande drygt 100 000 kronor – men då beräknade vi inte hur andra kostnader påverkades, sade Frank Lichtenberg. Introduktionen av nya hiv-läkemedel i mitten av 1990-talet har haft en dramatisk effekt på överlevnaden. År 1993 var femårsöverlevnaden efter en hiv-diagnos 3 procent i USA. År 2000 var motsvarande siffra 54 procent. Den stora ökningen av överlevnaden skedde under 1995-1997, vilket sammanföll med en kraftig ökning av användningen av hiv-läkemedel. Samtidigt minskade antalet inläggningar på sjukhus kraftigt för varje hiv/aids-patient. Något liknande såg Frank Lichtenberg i en studie baserad på data från 20 OECD-länder perioden 1995-2003. Nya hjärt-kärlläkemedel ledde till 3,7 gånger större besparingar i sjukhusvården än kostnadsökningen för läkemedel.

Hur påverkar medicinsk innovation Sverige?

Frank Lichtenberg kunde också redovisa preliminära siffror från en studie som analyserar påverkan av medicinsk innovation på livslängd och sjukvårdskostnader i Sverige under åren 1997-2010. – Vi ser ett starkt samband mellan medelåldern vid död och antalet nya läkemedel som lanserades sex år tidigare. Det tar alltså flera år efter att ett läkemedel godkänts tills det får maximal effekt på överlevnad. Dödsåldern i en sjukdom påverkas av det totala antalet läkemedel som är godkända för diagnosen. Det betyder att även så kallade ”me-too-läkemedel” bidrar till bättre överlevnad, sade Frank Lichtenberg. Mellan 1997 och 2010 ökade åldern vid dödsfallet med 1,88 år. Av denna ökning beräknas introduktion av nya läkemedel stå för sex månader – något som är i samma storleksordning som i den tyska studien som refereras ovan. Nya läkemedel förkortar sjukhusvistelser mer effektivt än äldre läkemedel, fann forskarna. Om man inte haft tillgång till de läkemedel som introducerades under åren 1992-2001 så hade antalet sjukhusvårddagar i Sverige varit 15 procent högre år 2009 än det faktiska utfallet, enligt studien.

Innovationer som används minskar kostnaderna i sjukvården

Innovation beräknas också att ha minskat de totala kostnaderna inom sjukvården. Visserligen ökade den årliga läkemedelskostnaden med drygt 750 kronor per invånare, men samtidigt minskade sjukhusvårdkostnaderna med drygt 1060 kronor – så totalt sett gav de nya läkemedlen en nettobesparing inom sjukvården på drygt 300 kronor per invånare. – Vi vet att sjukvårdskostnaderna ökar när människor blir äldre. Men vi kan visa att trots att de nya läkemedlen ökar livslängden minskar de totala sjukvårdskostnaderna, sade Frank Lichtenberg. Han var bekymrad över den nuvarande situationen där introduktionen av nya läkemedel i Sverige bromsats upp. – Det tar flera år innan vi kan mäta effekten av att använda eller inte använda nya läkemedel. Därför lär vi inte se några omedelbara förändringar av att nya läkemedel används i begränsad omfattning. Men på lång sikt finns anledning att vara bekymrad, sade Frank Lichtenberg.

Läs mer

Om han har rätt så har vi sparat oss till ökade kostnader. Debattinlägg av Anders Blanck, LIF

Bild

Frank Lichtenberg. Foto: Allan Seppa, SNS (omfattas inte av CC. All rights reserved)