Läkemedelsverket vill se ett nytt system för att kontinuerligt följa tillgången och efterfrågan på läkemedel i Sverige.
På regeringens uppdrag har Läkemedelsverket undersökt vad som krävs för att Sverige ska säkra tillgången till läkemedel och medicinteknik under en eventuell andra våg av pandemin. Läkemedelsförsörjningen blev en stor utmaning under våren när produktionskedjor bröts, transporter minskade och flera länder begränsade sin försäljning av råvaror eller färdiga läkemedel för att i första hand säkra den egna tillgången.
Nu vill Läkemedelsverket att regeringen snarast ger myndigheten i uppdrag att utforma ett system för att kontinuerligt följa tillgången och efterfrågan på läkemedel i Sverige genom att samla information om bland annat lagerstatus, förskrivning och försäljning. Enligt Maja Marklund, direktör på Läkemedelsverket, skulle ett sådant system kunna vara på plats redan nästa år.
– Det finns förväntningar på att Läkemedelsverket ska ha överblick, men den enda bild vi har är restnoteringslistan och den säger ganska lite. Till exempel säger den ingenting alls om efterfrågan. Redan före pandemin förde vi en dialog med regeringen om detta, eftersom vi ibland har fått frågor som visar att man tror att vi vet mer än vi gör, säger Maja Marklund.
Nytt system skulle likna grannländernas
När pandemin nådde Sverige blev behovet av information akut. I möten mellan Läkemedelsverket, regionerna och andra aktörer kunde en relativt heltäckande bild pusslas samman. Men i framtiden vill myndigheten ha ett system som sammanfattar information från såväl regionerna som leverantörer, distributörer och apotek. Sådana system finns redan bland annat i Finland och Danmark.
– Om våra grannländer har klarat av det borde det gå att göra här också. Men då krävs nya regler för att vi ska få lov att ta in den här typen av information, och sekretessavtal för att leverantörerna ska känna sig trygga, säger Maja Marklund.
Bengt Mattson, sakkunnig inom policyfrågor på LIF, är positiv till myndighetens förslag.
– Vi välkomnar det och LIF har redan tidigare tagit en rad initiativ i den riktningen. När ett läkemedel är restnoterat kan det fortfarande finnas tillgängligt någonstans i den svenska distributionskedjan, så det finns verkligen ett behov av att göra mer information tillgänglig, säger Bengt Mattson.
Han ser också gärna att Läkemedelsverket får ansvar för systemet.
– Det finns ju skäl till att företag och apotek inte alltid vill att information om deras lager finns tillgängligt för konkurrenterna. Men Läkemedelsverket kommer att kunna hantera de sekretessmässiga situationer som uppkommer.
Bengt Mattson påpekar också att läkemedelsportalen Fass redan har en funktion för lagerstatus, som skulle kunna vidareutvecklas. Lagerstatus hjälper framförallt patienter och apotekspersonal att se var i närheten ett läkemedel finns om det är slut på det egna apoteket.
Mer detaljer behövs i vaccinationsregister
Läkemedelsverket vill också se ett nytt system för uppföljning av kommande vaccinationer mot covid-19. Dagens vaccinationsregister innehåller inte all information myndigheten vill ha.
– Normalt är ju utvecklingstiden för vacciner mycket längre. I det här fallet kan vi vänta oss att stora grupper exponeras för vaccinet under kort tid, mycket snart efter godkännandet. Det är bra, men det är också jätteviktigt att vi kan följa det noga så att vi får den säkerhetsinformation som behövs, säger Maja Marklund.
I rapporten uppmanas också regeringen att göra internationella insatser för att minska risken för att nya restriktioner minskar rörligheten för läkemedel och medicinteknik. Även det får stöd av Bengt Mattson vid LIF.
– Tyvärr har vi under pandemin sett alldeles för många tecken på protektionism, ibland även i Sverige. Vi är ett litet land som är både import- och exportberoende, och det är fullständigt orealistiskt att vi skulle kunna bli självförsörjande på läkemedel. Därför har LIF varit väldigt tydliga med att en av de viktigaste insatserna svenska aktörer kan göra är att arbeta för att hålla den globala handeln igång, säger Bengt Mattson.
Samordningen har förbättras, men medicinteknik en utmaning
Under inledningen av pandemin rapporterades att Sverige hade svårt att hävda sig på den internationella läkemedelsmarknaden. Varje svensk region har ansvar för de egna läkemedelsinköpen, men i den internationella konkurrensen är en region en mycket liten beställare. När flera leverantörer beslöt att bara sälja till statsaktörer och nationella myndigheter riskerade regionerna att helt förlora möjligheten att beställa läkemedel.
Situationen löstes genom att de fyra största regionerna gick ihop om nationella inköp, och Socialstyrelsen utfärdade ett certifikat som visade att Sverige som nation stod bakom. En ny funktion kallad ”nationellt kontrolltorn” gjorde det också möjligt för regionerna att få en bättre helhetsbild av läkemedelstillgången och omfördela mellan olika områden i landet. För medicintekniska produkter är situationen dock fortsatt oklar. Läkemedelsverket efterlyser i rapporten en tydligare ansvarsfördelning.
– Brist på medicinteknik var nytt för de flesta när pandemin kom även om vi hade sett problem någon gång, exempelvis när Region Uppsala bytte leverantör av förbrukningsmaterial och leveranser uteblev. Då blev det tydligt att det inte behövdes ett så stort hack i kedjan för att det skulle få effekter. Man måste ha styrkorna formerade innan en kris uppstår så man vet vem som gör vad, säger Maja Marklund.
Av ett pressmeddelande framgår att SKR delar Läkemedelsverkets bild av de behov som finns för att säkra tillgången på läkemedel. Samtidigt understryks att beredskapen är bättre nu än den var i våras, bland annat tack vare bättre samverkan mellan regionerna.
– Vi har absolut lärt oss mycket under våren och på läkemedelsområdet är vi betydligt bättre rustade i Sverige än vi var i mars. Även vad gäller medicintekniska produkter är det bättre nu, även om där finns lite att klargöra fortfarande, säger Maja Marklund på Läkemedelsverket.