Sjukvårdspersonal har i decennier suckat över undermåliga datorprogram och IT-system. Inte heller på övergripande nivå tycks det vara enkelt att få fram data som beskriver verksamheten. Svårigheten att få smidiga, lättanvända och effektiva IT-system för vården verkar vara universella på så vis att problemen förekommer oavsett finansierings- och organisationsform. Detta är den ena sidan i en paradox som beskrivs i en underlagsrapport till E-hälsokommittén. Rapporten har skrivits av Drasko Markovic och Anders Ekholm, den senare vice vd för Institutet för Framtidsstudier, där rapporten är utgiven. Den andra sidan i paradoxen är att tillämpningar av teknik inom exempelvis medicinsk forskning och diagnostik effektivt använder enorma datakrafter för att bygga upp tredimensionella informationsrika bilder av kromosomer och människokroppen.
Öar av IT-briljans
Enligt rapporten finns det ”öar av IT-briljans” ute i sjukvården, men inget sjukvårdssystem är ens i närhet av att skapa en välfungerande IT-funktion. Varför är det så? Rapporten ger några förklaringar:
- Sjukvården är den mest komplexa verksamhet människan har skapat. Länge saknades verktyg att hantera stora datamängder men så är det inte längre. Med tid och pengar kan alla tekniska problem lösas.
- Vårdens ledningar förstår inte att informationsförsörjning och informationshantering är bland de viktigaste strategiska frågorna i informationssamhället.
- I vårdens regelverk och lagstiftning har man missförstått frågan om integritet. En läkare ska ha sagt att ”det är enklare att amputera en fot än att få titta i en journal”.
I rapporten skissar författarna på visioner för år 2017 och 2030.
Öppna journalsystem
För 2017 föreslår de som första åtgärd att öppna journalsystemen, enligt en modell som gjordes inom telekommunikationen på 1990-talet. En grund är att skapa så kallade API-er, programmeringsgränssnitt, där olika leverantörer samsas i samma system. Författarna vill se krav på att alla journalsystem kan ”tala med varandra”. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, bör utveckla kraven tillsammans med företag som levererar journalsystem och andra intressenter. Sjukvården bör bli bättre på att välja ut vilka patienter som ska få vård för att förebygga diabetes och stroke. Om man matchar yrke, arvsmassa, livsstil kan man bättre hitta de som är hjälpta av förebyggande insatser. Nästa steg är att förbättra insatserna, genom att bättre följa upp effektiviteten i de insatser som genomförts. Människor kan mäta fler hälsodata själva.
IT ska utgå från patienten
För 2030 ser författarna att landstingen eller kommunerna har ett IT-system för vård som hanterar journaler och administration. Specialistsystem integreras i dessa huvudsystem. IT-system utgår från patienten. I botten av ett framtida IT-system ligger en så kallad hälsosimulator. Läkare skriver i patientens journal där all information från alla vårdgivare samlas. Patienten kan i viss mån begränsa eller dela information, till exempel för forskning. Exempelvis läkares tillgång till information om medicinska förhållanden och läkemedel får i normalfallet inte begränsas av patienten. Exempel på data i hälsosimulatorn som patienten kan välja att ta med:
- DNA (vilket används för överrisker och val av läkemedel/dosering)
- Sjukdomar i släkten (påverkar screeninginsatser)
- Arbete (screening, riskbedömning för preventiva åtgärder mot vissa livsstilssjukdomar)
- Socialtjänst
- Psykiatri
- Matvanor (i stor detalj)
- Motionerande/vardaglig aktivitet (från smartphone eller dyl.)
- Hälsodagböcker
- Hälsorelaterade sökningar på internet
- Hälsoenkäter
Underlagsrapporten till E-hälsokommittén
Bilder
Rapporter. Fotocollage från pdf, LIF, Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0) Anders Ekholm. Foto: Lena Dahlström CC Attribution 3.0 Unported (CC BY 3.0)