OECD: Vårdkostnader ökar snabbt

Fotomontage: OECD-byggnaden i Paris och rapporten Health at a Glance 2019.

– Hälsovårdssystemen i de olika länderna kan och måste bli bättre på att förbättra hälsan hos sina befolkningar. Att mäta hur hälso- och sjukvårdssystemen förändrar människors liv till det bättre är oerhört viktigt om vi ska kunna lägga resurser där de behövs mest, säger Stefano Scarpetta, vd för OECD Employment, Labour and Social Affairs.

Kostnaderna för hälso- och sjukvården i nästan alla OECD-länder kommer att öka snabbare än den ekonomiska tillväxten de kommande 15 åren, enligt den internationella ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s rapport ”Health at a glance”. USA lade förra året 16,9 procent av sin BNP på hälso- och sjukvård medan Japan, Tyskland, Frankrike och Sverige spenderade 11 procent. I rapporten pekas flera områden ut där de ekonomiska resurserna inom hälso- och sjukvården skulle kunna användas bättre:

• En ökad användning av generiska läkemedel skulle minska kostnaderna – i nuläget utgör generika bara hälften av de mediciner som säljs inom OECD-länderna.
• Att låta sjuksköterskor och andra professionella inom vården ta över en del av läkarnas uppgifter skulle spara pengar och öka effektiviteten.
• Ökad patientsäkerhet innebär inte bara förbättrad hälsa utan sparar också pengar. Nästan fem procent av de patienter som lagts in på sjukhus har fått vårdrelaterade infektioner.

Det finns enligt OECD-rapporten några oroväckande mönster i befolkningarnas hälsa och livsstil. Japan, Sverige, Schweiz och Spanien tillhör gruppen av 26 OECD-länder där medborgarna kan förväntas leva efter sin 80-årsdag. I snitt blir svensken 82,5 år gammal. Men den förväntade livslängden ökar inte längre som förr i majoriteten av OECD-länderna, och det ser mindre bra ut i till exempel USA, Frankrike och Nederländerna. Ökande fetma och diabetes med risk för följdsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke är några orsaker – men också sjukdomar i andningsvägarna har lett till dödsfall de senaste åren, framförallt bland äldre.

Psykisk ohälsa ökar i Sverige

Att den psykiska ohälsan har ökat i Sverige märks i form av en kraftigt ökad utskrivning av anti-depressiva mediciner – nivån ligger högt över snittet för OECD. Bara Island, Kanada, Australien, Storbritannien och Portugal skriver ut mer antidepressiva läkemedel än Sverige.

Sverige är tillsammans med Schweiz, Island, Japan och Norge bäst på att se till att medborgarna inte dör i förtid i sjukdomar som är möjliga att behandla. Färre än 300 per 100 000 invånare dör en för tidig död i dessa länder. Lettland, Litauen och Ungern får sämst betyg i den här kategorin med fler än 800 förtida dödsfall per 100 000 invånare.

Antalet fall av diabetes är högst i Mexiko, Turkiet och USA där över 10 procent av de vuxna lever med denna sjukdom. I Sverige har 4,8 procent av den vuxna befolkningen diabetes.

Konsumtionen av diabetesläkemedel har ökat kraftigt, även i Sverige – vårt land ligger dock fortfarande under snittet för OECD som är på 68 dygnsdoser per tusen invånare och dag.

När OECD-medborgarna får självuppskatta sitt hälsotillstånd visar det sig att nio procent av den vuxna befolkningen anser sig ha dålig hälsa. I Sydkorea, Litauen, Lettland och Portugal uppskattar hela 15 procent av de vuxna att de har dålig hälsa, medan färre än fyra procent i Nya Zeeland, USA, Kanada, Irland och Australien anser sig vara sjukliga eller må dåligt. Av svenskarna är det 5,7 procent som skattar sin hälsa som dålig.

Sverige bra på att förebygga

Sverige och Norge är enligt OECD-rapporten bra på att förebygga de tre stora riskfaktorerna för hälsan – rökning, alkoholkonsumtion och fetma. Visserligen så minskar rökandet i OECD-länderna men fortfarande röker i snitt 18 procent av de vuxna dagligen.

När det gäller rökning är Grekland, Turkiet och Ungern sämst – omkring 25 procent av befolkningen röker dagligen. I Sverige ligger antalet rökare på 10,4 procent.

Intaget av alkohol ligger på nio liter per person och år inom OECD – det motsvarar nästan 100 flaskor vin. Störst alkoholkonsumtion finns i Litauen, Österrike, Frankrike, Tjeckien, Luxemburg, Irland, Lettland och Ungern – med ett snitt på 11 liter per capita. Svenskar dricker i snitt 7,1 liter per capita.

Fetma har ökat i alla OECD-länderna och i snitt är 56 procent överviktiga. Problemet med fetma är störst i Chile, Mexiko, USA, Finland, Portugal och Nya Zeeland. I Sverige ligger siffran på de som har ett BMI högre än 25 på 48,2 procent – men uppgiften är osäker eftersom den baserar sig på en självuppskattning av fetma och övervikt.

Sverige tillhör de länder som anses ha en bra primärvård. Andelen personer som läggs in på sjukhus för kroniska tillstånd har sjunkit tack vare omhändertagandet inom primärvården – framförallt i Sydkorea, Litauen, Mexiko och Sverige.

Opiod-krisen i världen har satt sina spår. I USA har runt 400 000 människor, de flesta i arbetsför ålder, avlidit som en följd av drog- eller läkemedelsöverdoser. Från 2011 har opiod-relaterade dödsfall ökat med 20 procent i snitt och förutom USA har Kanada, Estland och Sverige en ganska hög nivå på den här sortens överdoser med dödlig utgång.