Regeringen har gett tilläggsdirektiv för att snabbutreda om särskilda beredskapsapotek ska införas.
Regeringen har gett den pågående utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap ett utökat uppdrag. Utredaren Åsa Kullgren ska nu också undersöka om det kan finnas ett behov av särskilda beredskapsapotek, vilken roll de statliga bolagen Apoteket AB och APL kan spela, samt vilken tillverkningsberedskap som ska finnas i Sverige.
– Både avregleringen av apoteksmarknaden och coronapandemin understryker hur viktigt det är att klargöra olika aktörers ansvar för trygg tillgång till läkemedel och hälso- och sjukvårdsmaterial vid kriser. Regeringen är angelägen om att få konkreta åtgärder på plats, till exempel beredskapsapotek, säger socialminister Lena Hallengren i ett uttalande.
Hur regeringen vill att särskilda beredskapsapotek ska utformas beskrivs inte i detalj – i ett pressmeddelande skriver regeringen att det ska vara ”apotek med ett särskilt ansvar för att säkerställa läkemedelsförsörjningen till enskilda”.
– Det är ett begrepp som vi inte stött på tidigare i den pågående diskussionen om förbättrad beredskap. Det viktiga här blir förstås att beskriva vad beredskapsapoteket ska göra och vilken uppgift det ska ha. I vårt remissvar till vårens delbetänkande så pekar vi på vikten av att utredningen kommer fram till vad som fungerar tillfredställande redan i dag, och vilka problem som måste åtgärdas, säger Bengt Mattson, sakkunnig i policyfrågor och expert på läkemedelsförsörjning hos Lif.
Tillverkningsberedskap ska utredas
Regeringen vill också att utredaren ska lämna förslag om vilken tillverkningsberedskap som behöver finnas i Sverige när det gäller materiel och ”särskilt kritiska läkemedel”.
– Ett sådant arbete initierades redan under våren, huvudsakligen i regi av MSB tillsammans med Socialstyrelsen och SKR. Där har Lif och ett antal av våra tillverkande medlemsföretag suttit med och fört en diskussion om vad vi redan i dag bidrar med och vad som ytterligare skulle kunna göras, berättar Bengt Mattson.
Svårigheten är, enligt Mattson, att i förväg veta vilka läkemedel det kan bli brist på under en framtida pandemi eller annan kris. Det handlar inte heller bara om själva produkten, läkemedlet, utan om att olika teknologier för framställning behöver finnas på plats. Tillgång till såväl aktiva ingredienser som råvaror, förpackningsmaterial och medicinteknisk utrustning är en nödvändighet. En hel infrastruktur måste byggas upp och frågorna om var eventuella lager av substanser, råvaror och insatsvaror ska finnas samt vem som ska äga dem måste lösas.
– Vår viktigaste roll som ett litet land, som är beroende av både export och import, är att värna den fria handeln och öppna gränser. Det är helt osannolikt att vi skulle kunna bli självförsörjande på läkemedel. Istället måste vi göra insatser där det går, och det kan handla om att stärka EU, och arbeta både internationellt och inom EU för att stävja handelshinder och exportrestriktioner, säger Bengt Mattson.
Kort utredningstid oroar både Lif och SKR
Utredaren Åsa Kullgren har fått betydligt kortare tid på sig att redovisa uppdraget som gäller läkemedelsförsörjningen. Utredningens förslag ska lämnas redan den 1 april nästa år, istället för den 30 september som den ursprungliga planen var.
– Det ger inte utredningen så mycket tid att samla in alla aktörers synpunkter och erfarenheter från den pågående pandemin. Vi har lärt oss mycket under våren och sommaren, och testat hur det befintliga systemet fungerar i ett riktigt skarpt läge. Det är viktigt att ta upp och analysera hur medvetenheten om hur läkemedelsförsörjningen fungerar i dag faktiskt ser ut, säger Bengt Mattson och pekar på att medierapporteringen kring Sveriges beredskapslager lett till en missuppfattning om tillgången på läkemedel:
– Läkemedelsföretagen har läkemedel för tre till fyra månaders behov i egna lager eller hos distributörerna, och så finns det ytterligare en buffert på cirka en månad på apoteken. Uppfattningen om att det inte finns någon beredskap är felaktig.
Han pekar på att pandemin visat att lagerhållningen i de flesta fall varit tillräcklig under pandemin. Även om det uppstod en brist på exempelvis anestesimedlet propofol, så fanns det i de flesta fall alternativa behandlingar att tillgå.
– Utredningen behöver titta på vilken lagerhållning som finns på sjukhusen. Situationer som uppkommit under pandemin skulle kunna tyda på att i vissa regioner så räcker sjukhusens egna lager bara ett fåtal dagar, säger Bengt Mattson.
Även SKR – Sveriges Kommuner och Regioner – reagerar på den förkortade utredningstiden när det gäller just frågan om läkemedelsförsörjning. Emma Spak, sektionschef för hälso- och sjukvård på SKR, poängterar att den tidigarelagda redovisningen av det utökade uppdraget inte får ske på bekostnad av dialogen med kommuner och regioner.
– Hälso- och sjukvårdens beredskap är komplex och innefattar många aktörer. Jag hoppas att utredningen lyssnar på kommuner och regioner och tar lärdom av den kris vi nu är mitt uppe i, säger Emma Spak i ett uttalande.