– Risken för att det ska bli fel minskar genom en automatiserad process. Internationellt talar man om ”closed loop” och det är i den riktningen vi jobbar för att stärka säkerhet och kvalitet för patienter som genomgår cancerbehandling, säger Mattias Paulsson, projektledare för den nya roboten och biträdande chefsapotekare på Akademiska.
Sedan i vintras finns den på plats i det redan smått mytomspunna och nybyggda ”100-huset” på Akademiska sjukhuset. Efter ett minutiöst arbete under första halvåret med tester och validering har roboten nyligen tagits i drift.
– Fram till nu har beredningen skett manuellt och även om det är alltid är två farmaceuter som arbetar tillsammans så kommer man inte helt bort från riskerna för missar i hanteringen som exempelvis feldosering, säger Mattias Paulsson och blickar in genom fönstret mot den nya, spansktillverkade roboten.
På en sluten säkerhetsbänk sker den automatiserade processen och med hjälp av bland annat kameror, streckkoder och vågar finns säkerhetsmekanismer i alla steg som garanti för att korrekta infusioner ges till patienterna.
För Akademiska – som centrum för högspecialiserad vård inom sin region – handlar det om över 17 000 cytostatikainfusioner per år. Läkemedelsbehandling med sprutor eller infusionspåsar dominerar, men det sker också i mindre omfattning genom så kallade elastomeriska pumpar.
– För arbetsmiljön blir det en klart förbättring genom att personalen inte längre riskerar att exponeras för giftiga ångor. Dessutom är det en lättnad för personalen att inte längre samma ha press som i det gamla sättet att bereda där små misstag kunde leda till stora konsekvenser, säger Mattias Paulsson.
Men den ”mänskliga faktorn” finns kvar som riskmoment i andra delar av processen?
– Så är det, men även i de delarna försöker vi hitta system som slår larm om någonting verkar annorlunda. Det kan exempelvis gälla läkemedel och dess dos som en läkare ordinerat. Där tror vi att olika AI-lösningar kan bli användbara.
I det sammanhanget påpekar Mattias Paulsson att den behandlade doktorns handlingsutrymme ofta är begränsat.
– Utifrån olika parametrar för varje enskild patient är det i regel ett mycket smalt terapeutiskt fönster. För låg dos och behandlingen påverkar inte tumörcellerna, för hög dos och det uppstår risk för komplikationer som allt från nedsatt hörsel till att vita blodkroppar slås ut.
Robot frigör tid
Fram till i vintras var Akademiska sjukhusets läkemedelsbehandling outsourcad till Apoteket som extern leverantör. Sedan dess har en större beredningsenhet med ett 20-tal medarbetare byggts upp.
– Med cytostatikaroboten frigörs arbetstid för våra farmaceuter som istället får möjligheter att bidra med läkemedelskompetens ute på avdelningarna, säger Mattias Paulsson.
– Att vi kunnat genomföra investeringen inom ramen för FAS, Framtidens Akademiska sjukhus, har varit värdefull och med den nya byggnaden samlokaliseras cancervården på sjukhuset på ett annat sätt än tidigare.
I sammanhanget handlar det om små summor. Budgeten för roboten har varit 5 miljoner kronor – att jämföra med en beräknad totalkostnad på 2,7 miljarder kronor för den nya vårdbyggnaden, som även benämns ”100/101”.
Cytostatikarobotar finns redan vid flera större sjukhus i övriga skandinaviska länder. Varför har Sverige hamnat på efterkälken?
– Det kan ha att göra med att vi har svårt att samla oss till långsiktiga strategier. Jag är rätt säker på att investeringen blir långsiktigt lönsam även om man bara tittar på det ekonomiska men det tar säkert längre tid än några år att nå dit och då krävs en strategisk inriktning som vi lyckats med genom FAS, säger Mattias Paulsson.