2014 var ett övergångsår för de nya reglerna för samverkan mellan offentligt finansierad sjukvård och företag som levererar läkemedel, medicinteknik och laboratorieteknik. Från den 1 januari 2015 gäller att företagen till exempel inte längre får finansiera resor, kost och logi i samband med extern fortbildning och vetenskapliga konferenser. Tidigare fick industrin betala upp till hälften av dessa kostnader.
Det nya avtalet gäller från den 1 januari 2014, men för att landstingen skulle hinna ta med ökade kostnader i sina budgetar så beslutades att 2014 skulle vara en övergångsperiod för omställning och att avtalet fullt ut skulle praktiseras från årsskiftet 2014-2015 (
länk till artikel). Läkarförbundet står helt bakom förändringen, bland annat genom att man slutit en separat
överenskommelse med de berörda branschorganisationerna om detta.
Inom Läkarförbundet är företrädare bekymrade över att läkare i allt mindre omfattning deltar i fortbildning. Förbundet gör regelbundna undersökningar som visar att en läkare i genomsnitt fick 7,1 dagars extern fortbildning år 2012. Det var en kraftig minskning från 2005 då det genomsnittliga antalet fortbildningsdagar var 9,1 dagar. Specialister inom allmänmedicin ligger särskilt lågt med 5,3 dagars extern fortbildning i genomsnitt.
Risk för patienters säkerhet
Minskad fortbildning är ett hot mot patientsäkerheten och allas rätt till en vård på lika villkor, hävdar två representanter för Läkarförbundet i en
debattartikel. Där skriver Heidi Stensmyren, förbundsordförande och Eva Engström, ordförande i förbundets utbildnings- och forskningsdelegation bland annat så här:
– Sjukvården närmar sig en gräns där det inte längre går att garantera att alla patienter får träffa läkare som är kompetenta och uppdaterade på nya rön och säkra behandlingsmetoder.
Med de nya samverkanreglerna är det särskilt viktigt att sjukvårdshuvudmännen investerar i medarbetarnas kompetensutveckling, anser Läkarförbundet.
– Sjukvårdshuvudmännen måste avsätta tillräckliga resurser för fortbildning i sina budgetar och ta fram riktlinjer och strukturer. Verksamhetschefer måste få ett tydligt uppdrag att avsätta både tid och resurser för medarbetarnas deltagande i fortbildning, skriver Heidi Stensmyren och Eva Engström.
Staten måste agera
Sverige är ett av få länder i EU som inte har någon offentlig reglering och styrning av kompetensförsörjningen i sjukvården. Statens frånvaro har bidragit till att det är stora skillnader mellan olika verksamheter i landet. Läkarförbundet vill att regeringen snarast ger Socialstyrelsen uppdraget att ta fram en föreskrift där krav på fortbildning ställs på både arbetsgivare och personal.
Att företag inte längre får finansiera kostnader för sjukvårdspersonal innebär inte att industrins roll i fortbildningen försvinner. Industrin har ett fortsatt ansvar för att sjukvårdspersonalen får information och kurser kring nya behandlingar och produkter. Det är även angeläget att industrins kurser är kvalitetsgranskade av en oberoende part, anser Heidi Stensmyren och Eva Engström.
Bilder
Fortbildning. Foto: IStockphoto (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Heidi Stensmyren´och Eva Engström. Foto: Rickard L. Eriksson (omfattas inte av CC. All rights reserved)
