När Göran Stiernstedt utsågs till nationell samordnare för ett effektivare resursutnyttjande i sjukvården i oktober 2013 var hans ambition inte primärt en omfattande slutrapport utan att fortlöpande presentera förslag. Men antalet sidor i slutrapporten blev ändå 792.
I ett diskussions-PM som presenterades i januari 2015 menade Göran Stiernstedt att sjukvården är alltför produktionsinriktad och att patienter och medicinsk kvalitet borde väga tyngre i vårdens styrsystem. Teknikutveckling och ökande användning av digitala lösningar förändrar kontinuerligt sjukvårdens förutsättningar.
En trend är att alltmer sjukvård kommer att bedrivas utanför sjukhusen, inte minst i patienternas hem med mer aktivt deltagande patienter. Kostnadsökningar för både vård och omsorg innebär särskilda krav, men stora regionala skillnader i kostnader och resultat visar att det finns stora möjligheter till effektiviseringar, menar utredaren.
Dåligt utgångsläge
Sverige har ett sämre utgångsläge än många andra länder att ge sjukvården optimala förutsättningar att drivas resurseffektivt och anpassa sig till framtida behov, menar Stiernstedt.
Strukturella problem har negligerats under lång tid, kanske i tron att ”det löser sig av sig självt”. Det krävs en lång rad både organisatoriska och kompetensmässiga åtgärder om Sverige ska behålla en tätposition för vårdresultat och effektivitet.
Att styrningen är mångfaldig och splittrad med 21 landsting och 290 kommuner är en grund till problemen. Det saknas en samordning av styrningen och en sammanhållen analys av styrningens konsekvenser. Statens styrning riktas i alltför hög grad direkt mot vårdprofessionella och patienter och verksamhetsnivå medan de övergripande strukturella problemen kvarstår.
Primärvården blir tudelad och ska lyftas fram
Den svenska sjukvården har för stor tyngd på sjukhusvård och primärvården har svårt att klara sitt uppdrag att vara första linjens vård. Utredningen föreslår att resurser omfördelas från sjukhusen till primärvården. Vidare att en lag införs som slår fast att primärvården ska vara befolkningens första vårdkontakt och ansvara för akut vård som inte kräver sjukhusens resurser.
En förstärkt primärvård är sannolikt även den enskilt viktigaste åtgärden för att minska ojämlikheten i hälsa hos befolkningen, enligt Stiernstedt.
Primärvården föreslås delas upp i en allmän del och en riktad del. Den allmänna delen motsvarar dagens primärvård med vårdvalssystem. Den riktade primärvården undantas från vårdvalssystemet och ska ha äldre med stora vårdbehov i fokus.
Vård och omsorg för de senare patienterna ska samordnas av landsting och kommuner i enlighet med en ny lagstiftning. Enligt utredningen innebär många av förslagen att vårdens administration minskar. Staten och huvudmännen rekommenderas att på alla nivåer begränsa administrativa konsekvenser av beslut som berör sjukvården.