Läkemedel vars produktion ger låg belastning på miljön ska kunna gynnas ekonomiskt. Nu tas de första stegen mot en bedömningsmodell som innebär att läkemedel med miljöanpassad produktion kan gynnas inom läkemedelsförmånen på bekostnad av de läkemedel där produktionen innebär en större belastning på miljön.
I ett
delbetänkande från Läkemedels- och apoteksutredningen som presenterades den 5 april 2013 föreslog utredaren Sofia Wallström att miljöanpassade läkemedel ska gynnas inom läkemedelsförmånen. Där föreslås att generiska läkemedel som möter en rad uppställda miljökrav ska kunna gynnas i förhållande till läkemedel som inte klarar miljökraven. (Sedan dess har Sofia Wallström utnämnts till generaldirektör för TLV, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket.)
LIF, de forskande läkemedelsföretagen, utvecklar sedan 2011 en miljöbedömningsmodell för läkemedel. Det ingår i ett uppdrag i punkt 7.2 i den Nationella läkemedelsstrategin. Arbetet sker i nära samarbete med alla andra berörda intressenter som myndigheter, landsting och regioner, läkemedelsföretag, apoteksbranschen med flera.
Under sommaren lämnade LIF in sitt förslag till miljöbedömningsmodell som kan användas för att väga in miljöhänsyn för läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Tidigare har det största miljöintresset när det gäller läkemedel handlat om att ta hand om de läkemedelsrester som riskerar att hamna ute i naturen via patienters hantering och användning. Nu riktas ljuset mot produktionen med ambitionen att stimulera mindre miljöbelastning genom mer miljöanpassade produktionsmetoder och/eller förbättrad reningsteknik.
Världsunikt förslag ska väga in miljöhänsyn
– Detta arbete med utvecklande av en miljöbedömningsmodell för läkemedelsprodukter saknar motsvarighet någon stans i världen. Man måste komma ihåg att Sverige ligger främst och vi utför ett pionjärarbete. Med tanke på att det inte finns förebilder har arbetet inneburit många diskussioner både med svenska intressenter och den globala läkemedelsindustrin, säger Bengt Mattson, projektledare på LIF.
I Wallströms utredning hänvisas till ett förslag om att ”miljögodkända” generiska läkemedel skulle få en miljöpremie. LIF anser att det är viktigt att premien blir tillräckligt stor för att säkerställa att ett system med miljöpremier blir framgångsrikt.
– Miljöpremien måste vara tillräckligt stor för att företagen ska bli intresserade av att ta på sig kostnader för eventuella miljöinvesteringar och att ta fram de miljödokument som krävs för att man ska få premien, säger Bengt Mattson.
Lång väg till allmänt accepterade metoder och standarder
Enligt förslaget ska företag som vill att deras läkemedel ska kunna omfattas av miljöpremien bland annat redovisa hur mycket aktiv substans som släpps ut i naturen vid produktionen. Dock är det en lång väg kvar till dess gemensamma standarder och procedurer har accepterats av industrin och andra intressenter. Eftersom det inte finns några internationell vedertagna metoder har många företag utvecklat egna metoder, som därigenom kan variera från företag till företag.
– Kvoten mellan uppskattad miljöbelastning (PEC, predicted environmental concentration) och uppskattad nollnivå för miljöskada (PNEC, predicted no-effect concentration) kan vara en användbar faktor för att bedöma hur miljöanpassat ett läkemedel är, men problemet är att det finns flera olika sätt att beräkna både PEC och PNEC. Risken är att utan tydliga regler för hur mätningar ska utföras blir jämförelser mellan olika läkemedels miljöbelastning meningslös, säger Bengt Mattson.
Han konstaterar att det tog åtskilliga år att slå fast regelverket för miljöklassificering i Fass.se (som bygger på den uppskattade miljöbelastningen från läkemedelsrester i patienters urin och avföring).
Stor utmaning väntar
Bengt Mattson spår att arbetet med att fastställa ett allmänt accepterat sätt att mäta miljöpåverkan från produktionen kan bli ännu mer komplicerat, än arbetet med miljöklassificering för Fass på grund av en lång rad faktorer som påverkar miljöbelastningen.
– Varje fabrik har sina unika förutsättningar; faktorer som flödet i vattendrag som tar emot utsläpp och om utsläpp görs punktvis eller kontinuerligt är bara några exempel som totalt bidrar till en mängd olika tänkbara miljöbelastningsscenarion. Det säger något om vilken utmaning som ligger framför oss, säger Bengt Mattson.
Trots lätt insedda svårigheter tror han på framgångar i arbetet med att etablera en robust miljöbedömningsmodell för läkemedelsproduktion.
– En förutsättning är att det även framöver sker ett bra samarbete mellan såväl den internationella läkemedelsindustrin som de svenska intressenterna, inklusive Läkemedelsverket och TLV, som alla har mycket viktiga uppgifter i den kommande processen, säger Bengt Mattson.
Bilder
Fabrik. Foto: LIF, Gunnar Menander (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Bengt Mattson. Foto: LIF, Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0)
