Satsningar krävs inom Life Science

 

Almedalsveckan 2023

Under lång tid har Sverige på många olika sätt kunnat dra nytta av vår starka Life Science-sektor. Det nära samspelet mellan akademisk forskning, hälso- och sjukvård och läkemedelsföretag har gett oss såväl bättre folkhälsa som bättre samhällsekonomi. I dag är läkemedel Sveriges tredje största exportvara som förra året var starkt bidragande till vårt handelsnetto gentemot omvärlden.

Men framgångar inom Life Science är inget självspelande piano. Johan Färnstrand, vd för Lif – de forskande läkemedelsföretagen, inledde seminariet med att peka på att Sverige i dag blir omsprunget av andra länder vad gäller forskningsinvesteringar och genomförande av kliniska läkemedelsprövningar. Och Europa som helhet blir omsprunget av främst USA men i ökande grad även av Kina.

– Vi har stolta traditioner i Sverige på Life Science-området och vi behöver jobba mer med våra fördelar i form av vår starka akademi, vår högkvalitativa hälso- och sjukvård och våra starka läkemedelsföretag. Andra länder springer nu väldigt snabbt och om vi inte gör något kommer negativa resultat visa sig om några år, sade Johan Färnstrand.

Sjukvård i världsklass viktigt

Företaget AstraZeneca är med sin stora forskningsanläggning i Göteborg och en av världens största tillverkningsanläggningar för läkemedel i Södertälje ett av de dominerande företagen inom svensk Life Science. Per Alfredsson, vd för företagets svenska verksamheter, pekade på några förutsättningar som är viktiga för fortsatta satsningar. Han lyfte bland annat fram vikten av en hälso- och sjukvård i världsklass som använder nya läkemedel. Det senare är avgörande för att kliniska prövningar av kommande behandlingar, som jämförs med dessa läkemedel, ska kunna genomföras i Sverige.

– För breda investeringar inom forskning och tillverkning av läkemedel är kompetensförsörjningen jätteviktig. Och när man tittar på sådana frågor ur ett globalt perspektiv måste man också ha ett skattesystem som är konkurrenskraftigt, och det tycker inte jag vi har i Sverige, sade Per Alfredsson.

Andra länder springer förbi Sverige

Karin Johansson, vice vd för Svenskt Näringsliv, konstaterade att även om Sverige är en stark forskningsnation springer andra länder i dag förbi. Hon såg det som att vi haft något av en långsam kris i Sverige som inte uppmärksammats tillräckligt.

– Det vi hör i dag är att det är otroligt svårt att rekrytera högkompetent personal och forskare till företagen. FoU-investeringarna i Sverige har stagnerat och det är bekymmersamt. Vi har gjort kraftiga satsningar på universitet och högskolor på senare år men det har inte inneburit ökad kvalitet, sade Karin Johansson.

Frida Lundmark, sakkunnig i Life Science-frågor på Lif, menade att kompetensförsörjningen är mycket viktigt för medlemsföretagen. Och det handlar ofta om högutbildade personer med forskarbakgrund som företagen vill rekrytera. I dag arbetar 17 procent av de anställda i företagen inom forskningsområdet.

– Det är jätteviktigt att det finns en bred akademisk bas för excellent forskning som också kan fostra dem som senare ska jobba i läkemedelsföretagen. Det behöver även finnas innovationskluster där de små och de stora företagen finns. Embryon till sådana hubbar finns ju i Göteborg, i Skåne och i Stockholm, sade Frida Lundmark.

Kliniska läkemedelsprövningar viktigt

Frida Lundmark menade också att frågan om kliniska läkemedelsprövningar är särskilt viktig för branschorganisationens medlemsföretag. Förslagen i den statliga utredning som lades fram under våren behöver tas vidare, menade hon.

– Kan vi få till de förslagen så att vi kan genomföra fler kliniska läkemedelsprövningar i Sverige genererar det också fler andra positiva effekter i systemet. Vi får bättre tillgång till nya läkemedel och sjukvården får bättre kunskap om behandlingarna, sade Frida Lundmark.

Irene Svenonius (M), 2:e vice ordförande, regionstyrelsen, Region Stockholm, ansåg att man i regionen gjort tydliga förbättringar vad gäller kliniska läkemedelsprövningar. Tidigare har det varit krångligt när företagen behövt kontakta var och en vårdgivare.

– Vi har nu inrättat ett regionalt programkontor som ska jobba med en enda väg in till regionen för Life Science-företagen. Vi har också startat Centrum för hälsodata där vi ska försöka få upp hastigheten i datautlämning, hitta standardiseringar som är möjliga där vi kan värna patientsäkerheten men ändå få ut hälsodata snabbare, sade Irene Svenonius.

Mikael Damberg (S), vice ordförande, finansutskottet och tidigare näringsminister och finansminister, var positiv till att den nya regeringen jobbar vidare med den nationella Life Science-strategi som togs fram under det socialdemokratiska regeringsinnehavet.

– Vi har ju hittat prioriteringar som vi är hyggligt överens om och långsiktigheten är helt avgörande i ett sådant arbete. Det är klart att det ibland är lite frustrerande. Hur länge ska vi prata om bättre tillgång till hälsodata innan det är löst? Men med den digitala kurs vi nu har, våra forskningsmiljöer och vår hälso- och sjukvård borde vi ha goda förutsättningar, sade Mikael Damberg.

Han flaggade dock för att det nuvarande ekonomiska läget i regionerna är ansträngt, och att det riskerar leda till fokus på sjukvårdsproduktion och att man inte orkar med de strukturella frågorna.

Kritisk till EU-kommissionens lagförslag

Per Alfredsson kommenterade även förslaget till ny läkemedelslagstiftning som lagts fram av EU-kommissionen där vissa av förslagen fått hård kritik från läkemedelsbranschen. Det handlar framför allt om att kommissionen vill knyta tillgång till ett nytt läkemedel till dataskyddstiden för läkemedel. Dataskyddstiden, som ger ett läkemedel exklusivitet inom EU, föreslås kortas med två år om företaget inte lanserar läkemedlet i samtliga medlemsländer inom två år efter godkännandet.

– Det här är extremt viktigt för oss och frågan är vad det är för signal EU vill ge. Det här är en mycket större fråga än bara konkurrens – det handlar om tillgång till nya läkemedel. Varför ska särskilt mindre bolag lägga forskningsprojekt i Europa om man inte är säker på att få tillbaka pengarna, sade Per Alfredsson.

Han menade att Sverige liksom andra länder med stor läkemedelsindustri som Danmark bör driva inom EU att en försämring av datsskyddstiden inte är rätt väg att gå för att skapa bättre tillgång till nya läkemedel i alla medlemsländer (läs mer i Life-time torsdag 17 augusti om diskussion i Almedalen kring EU-kommissionens förslag).