Snabbare spridning av nya läkemedel om staten delar notan med landstingen

Kan en ny modell att finansiera läkemedel få fart på användningen av nya innovativa men dyra läkemedel i Sverige? Är lösningen att landstingen och staten delar på läkemedelsnotan? Svenska forskare föreslår en modifierad variant av den svenska modellen att betala för läkemedel. Nya innovativa läkemedel används betydligt mindre i Sverige än i många jämförbara länder. Till exempel Danmark lägger en betydligt större andel av sina totala läkemedelskostnader på nya läkemedel än Sverige, utan att den totala läkemedelsnotan för den skull blir högre. I Danmark har kostnaderna för gamla läkemedel pressats tillbaka vilket har gett utrymme för nya läkemedel. Den svenska modellen att betala för läkemedel som används inom läkemedelssubventionen har en inbyggd motsättning. Å ena sidan fastställs priset på läkemedel av en statlig instans, TLV, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, utan budgetansvar för läkemedelsanvändningen. Å andra sidan har landstingen budgetansvar utan att kunna påverka prissättningen. Landstingens enda möjlighet att påverka kostnaden är därmed att begränsa hur många patienter som får läkemedlen. Det är alltså en ren ekonomisk begränsning utan koppling till läkemedlens medicinska nytta. I en artikel som publicerats i tidskriften Applied Health Economics and Health Policy (2012;10:217-225) föreslår forskarna Ulf Persson, Johanna Svensson och Billie Pettersson en modifierad ersättningsmodell där staten och landstingen delar på läkemedelsnotan.

Patent = högt pris, få patienter behandlas

Ett nytt patentskyddat läkemedel har ett relativt högt pris och ett konkurrensutsatt läkemedel där patentet gått ut kostar betydligt mindre. Ett patentskyddat läkemedel används därför ofta i begränsad omfattning jämfört med när patentet gått ut och läkemedlet utsätts för konkurrens från kopior, generika. Två exempel på detta är simvastatin mot högt kolesterol och tamoxifen mot bröstcancer. När patenten gick ut ökade användningen – inte för att nya studier bevisat en ännu större medicinska nytta utan enbart på grund av att läkemedlen blivit billigare. – Den totala medicinska nyttan av dessa läkemedel ökade därmed kraftigt efter patentutgång, prissänkning och ökad användning. Man kan också säga att för få behandlades medan priset var högt, säger Ulf Persson, VD på IHE, Institutet för Hälsoekonomi och professor vid Lunds Universitet.

Staten betalar för ”innovationsdelen”

Sammanfattningsvis innebär författarnas förslag att landstingen betalar en kostnad som motsvarar ett generikapris, och staten för resterande del, ”innovationsdelen”, av det totala priset som fastställs på samma sätt som idag av TLV. – Den stora vinsten är en snabbare spridning av nya effektiva läkemedel utom kostnadsbegränsningen. Läkaren kan helt gå på bedömningen av medicinsk nytta utan att äventyra klinikens läkemedelsbudget, säger Ulf Persson. Hur stor del av det totala priset som ska betalas av staten får avgöras i förhandlingar. Eftersom staten redan ger statsbidrag till landstingen för läkemedel så finns redan formella rutiner att betala ut statens andel. Systemet ger flera vinnare, enligt Ulf Persson. Patienter får ökad tillgång till nya läkemedel, sjukvården och landstingen slipper begränsa användningen av medicinskt motiverad, men dyrbar, behandling. Företagen får snabbare återbäring på utveckling av nya läkemedel. Staten kan få ökade kostnader, men det motverkas av att en mer effektiv sjukvård kan minska kostnaderna i trygghetssystemen.

Bra timing en ren tillfällighet

En annan fördel, enligt Ulf Persson, är att skillnaderna i användning av nya läkemedel mellan enskilda landsting och regioner kan minska när kostnaden för landstingen blir lägre. Läkemedels- och apoteksutredaren Sofia Wallström ska presentera förslag senare i höst om bland annat prissättning på patentskyddade läkemedel. Men att artikeln med de svenska forskarnas förslag publiceras just nu är en tillfällighet menar Ulf Persson. – Idén har växt fram successivt; inte minst efter flera års erfarenhet av dagens systems brister. Det finns också liknande tankar i flera andra länder, bland annat Storbritannien. Och jo – Sofia Wallström har tackat för artikeln, säger han.

Bild

Klippta pengar. Foto: Flickr: Images_of_Money (CC BY 2.0)