Frågan om ett statligt övertagande av ansvaret för sjukvården från regionerna har drivits länge av Kristdemokraterna. Partiet har dock inte tidigare lyft fram en organisationsförändring så tydligt. I det sjukvårdspolitiska programmet pekar man bland annat på att sjukvården inte är jämlik. Såväl kvalitet som tillgänglighet varierar kraftigt över landet. De flesta av de 21 regionerna är också för små för den alltmer kunskapsintensiva, specialiserade och tekniskt avancerade hälso- och sjukvården, anser KD.
– Vi behöver få en jämlik hälso- och sjukvård i Sverige. Vården är fantastisk när det gäller kvalitet, samtidigt som den i dag dras med betydande brister när det gäller jämlikhet, långa vårdköer och också påtagliga skillnaderna mellan regionerna. Det här gör att vi måste ge oss in i organisationsfrågan för att kunna få en sammanhållen hälso- och sjukvård i Sverige, sade Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdspolitisk talesperson och ordförande för riksdagens socialutskott i en intervju för Life-time under rikstinget i Norrköping.
En högre grad av statlig styrning av sjukvården finns på agendan hos flera partier, men än så länge är KD ensamma om att vilja se en helt förstatligad vård. Acko Ankarberg Johansson menar dock att andra partier förflyttat sig närmare KD på senare år. Den mellanmodell som råder i dag med självstyrande regioner i kombination med statlig styrning, exempelvis via uppdrag till myndigheter eller överenskommelser mellan regeringen och SKR, skapar otydlighet och ineffektivitet, menade hon:
– Jag tror att pandemin har bidragit starkt till att fler har sett bristerna i styrningen. Det är för mycket styrning i Sverige och den är för fragmenterad. Man kan inte ha 21 självstyrande regioner samtidigt som man lägger på en massa nationell styrning. Det gör vården Ineffektiv. Alla partier förflyttar sig och jag är glad över det, och inte minst att de här reformerna vi har föreslagit dag, i väntan på den stora reformen. Jag tror att vi har stora möjligheter att få genomslag och stöd från många partier.
Sex statliga sjukvårdsområden
Kristdemokraterna vill se en statlig utredning i syfte att klargöra hur reformen kan förberedas och genomföras, i nära samverkan med företrädare för patienter, professioner och akademin. Parallellt ska en utredning se över hur patienters inflytande kan tydliggöras och förstärkas.
Partiet vill att de 21 politiskt styrda regionerna ersätts med sex statliga sjukvårdsområden, som motsvarar dagens sex sjukvårdsregioner. Dessa ska ledas av professionella styrelser och ansvara för huvudmannaskap för offentligt driven sjukvård och upphandling av privata vårdgivare.
I väntan på denna stora organisatoriska förändring vill KD bland annat se en omfattande tioårig utbyggnad av primärvården. En nationell vårdförmedling ska inrättas där ledig kapacitet redovisas som gör det möjligt för patienter att fritt välja vård över landet. Gemensamma standards och tekniska specifikationer ska tas fram för all digital vårdinformation, för att underlätta för kommunikation mellan vårdgivare och för att stärka möjligheter till forskning och innovation. Antalet vårdplatser ska byggas ut. KD vill också se en kartläggning och åtgärdsplan hos varje vårdgivare för att komma tillrätta med den administrativa bördan för vårdpersonal.
– Jag tror att nästan all vårdpersonal längtar efter att få använda mer av sin arbetstid till att träffa patienter. I dag är de överlastade av administrativa rutiner. Man måste fylla i allt fler blanketter till Försäkringskassan, och till många andra system som regionerna själva byggt upp eller som staten har medverkat till. Vi behöver se till att plocka bort alla de där rutinerna som inte är ändamålsenliga så att vårdpersonalen får tid att ägna sig åt patienterna. Då skulle också jobbet bli mer attraktivt. Vi har tolv tusen sjuksköterskor som har lämnat yrket. Det kommer bli mer intressant för dem att komma tillbaka, om de får ägna tid åt patienterna i stället för åt pappersarbete, sade Acko Ankarberg Johansson.
Mer forskning inom sjukvården
Ett statligt huvudmannaskap ger enligt KD också bättre förutsättningar för forskning inom hälso- och sjukvården, och att återta förlorad mark inom kliniska läkemedelsprövningar.
– Vi har ett bra paraply i form av den nationella Life Science-strategin som talar om vart vi ska, men nu är det dags för mer konkret handling. En av de sakerna handlar om att vi måste få till standards och tekniska specifikationer som krävs för digital vårdinformation, både för att öka patientsäkerheten och öka möjligheten att använda hälsodata också för sekundär användning. Det kommer att medverka till att vi får en bättre bas för kliniska prövningar, och för innovationer när det gäller nya läkemedel och behandlingar, sade Acko Ankarberg Johansson.
– Möjligheterna till kliniska prövningar måste öka väldigt mycket. Patientorganisationerna har ju själva gjort undersökningar bland sina medlemmar som visar att de är väldigt positiva till att medverka, men varför får de så sällan frågan? Det visar att vi har ett problem. Vi måste bli bättre på att informera om möjligheterna att delta i en klinisk prövning.
Hon efterlyste också mer aktivitet från regeringen när det gäller att få till bättre regulatoriska processer och betalningsmodeller kring nya läkemedel.
– Hittills har det varit lite försiktigt från regeringens sida, medan alla andra parter – läkemedelsindustrin, Sveriges kommuner och regioner, politiken i riksdagen uppfattar jag, och inte minst patientorganisationerna – är intresserade av att ta steg framåt.