Flyktingar från Ukraina hälsoundersöks i Chisinau, Moldavien. De läkemedel som används i Ukraina är ofta äldre substanser som inte längre används inom EU, och analysföretaget Iqvia har utvecklat ett konverteringsverktyg som stöd för att flyktingar ska kunna erbjudas modernare mediciner.
Analys- och hälsodataföretaget Iqvia har gjort en kartläggning av läkemedelsförbrukningen i Ukraina och jämfört med hur det ser ut i de närliggande länder som tar emot flyktingar från det krigsdrabbade landet. Den visar att ukrainare använder betydligt färre mängder av läkemedel mot till exempel högt blodtryck, diabetes och depression – jämfört med invånare i Polen, Rumänien, Tjeckien, Ungern och Slovakien.
Det innebär inte att ukrainare är friskare än medborgare i närområdet. Tvärtom är det sannolikt att flera av de här sjukdomarna är under- eller odiagnostiserade. I Ukraina finns inga subventioner för läkemedel utan den som är sjuk måste oftast betala fullpris för sin medicin.
– Av ekonomiska skäl är det säkert många som inte är under behandling eller är diagnostiserade. När ukrainska flyktingar kommer till Sverige måste man försöka identifiera personer som inte har fått diagnoser men behöver behandling. Det finns en utmaning här – om det handlar om till exempel bröstcancer är tidig behandling livsviktig, säger Per Troein, strategisk partner vid Iqvia.
Utmaning att förnya recept
För de ukrainska flyktingar som har en pågående läkemedelsbehandling, kommer olika recept att behöva förnyas i mottagarländerna. De flesta av mottagarländerna har valt att snabbt inkludera flyktingarna i sina hälso- och sjukvårdssystem. Den stora utmaningen är dock att tolka de mediciner som flyktingen tidigare använt i Ukraina – läkemedlen ifråga kanske inte finns i mottagarlandet.
– Många av de läkemedel man använder i Ukraina är tidigare generationers, sådana som kom ut på marknaden för 50 eller 60 år sedan. I Västeuropa använder man modernare läkemedel med förbättrad effekt, säger Per Troein.
För att underlätta för hälso- och sjukvården, inklusive alla andra instanser som träffar ukrainska flyktingar med medicinbehov, har Iqvia i samarbete med WHO Europa utvecklat en så kallad ”Script translator”. Detta verktyg är tänkt att underlätta i dialogen med patienterna så att deras behandling kan fortsätta i det land de har kommit till. ”Medicin-konverteraren” kan användas för att identifiera dos, styrka och mängd i läkemedlet, och sedan hitta ett motsvarande tillgängligt läkemedel i mottagarlandet.
Det sparar förstås tid för läkaren som tar emot den ukrainske patienten, men Per Troein påpekar också dilemmat med att byta från ett gammalt läkemedel till ett nytt med potentare effekt.
– Det är inte alltid helt lätt att byta från ett till ett annat, speciellt inte för dem med kroniska sjukdomar. Att byta blodtrycksmedicin till exempel bör göras i flera steg och kräver att patienten övervakas, säger Per Troein.
Detta är något som måste tas i beaktning i alla de länder som tar emot ukrainska flyktingar med behov av läkemedelsbehandling, understryker han.
Övervakar behov och hamstring
Iqvia samarbetar också med de länder som tar emot ukrainska flyktingar för att övervaka vilka behov som kan uppstå under den pågående flyktingkrisen. Data från de olika länderna samlas in varje vecka för att få en överblick över eventuella brister som kan uppstå om människor panikköper och hamstrar olika läkemedel.
– Precis som under pandemin så monitorerar vi om det är uppstår en ökad efterfrågan på vissa produkter. Det är inte alls lika drastiskt som för två år sedan, då framför allt receptbelagda mediciner hamstrades.
Däremot kommer det sannolikt att fortsätta vara brist på läkemedel som behövs för krigssjukvård inne i Ukraina, opiater och andra smärtstillande medel. Under de ryska bombningarna har både sjukhus och läkemedelsfabriker i landet raserats. WHO lyckades dock nyligen skicka 132 ton av sjukvårdsmaterial och läkemedel in i Ukraina.
– Det stora problemet kommer efter ett antal veckor eller månader att bli hur allmänhetens läkemedelsförsörjning ska kunna upprätthållas i Ukraina, säger Per Troein.
Även ryska patienter
Iqvia samarbetar med Läkare utan gränser för att samla in data om vilka specifika läkemedel och behandlingar som behövs i Ukraina under det pågående kriget.
En annan fråga är de kliniska prövningar som pågått i Ukraina – här arbetar man med att fånga upp de patienter som varit med i försöken för att kunna slussa dem vidare så att de kan fortsätta sina behandlingar i mottagarländerna.
Per Troein poängterar också att behovet av läkemedel och behandlingar i Ryssland måste fortsätta övervakas. Normalt undantas läkemedel och vaccin från sanktioner av humanitära skäl – även patienter i det attackerande landet har rätt till ”medicinsk neutralitet”. I likhet med Ukraina så saknar Ryssland subventioner för läkemedel, och priserna på mediciner ökar i takt med andra varor.
– Eskalerande priser är ett bekymmer. Ett annat är brist på näringslösningar för barn som är under cancerbehandling, det har jag fått veta genom mina kontakter med onkologer i Ryssland, berättar Per Troein.