Tre av fyra svenskar tycker det är viktigt att kunna välja vårdcentral. Så gott som alla känner till möjligheten, men bara en minoritet har bytt eller har funderat på att byta vårdcentral. Landstingen lever inte upp till lagens krav på jämförande information för att underlätta valet. Det är några resultat från en ny rapport, ”Vad vill patienten veta för att välja?”, från myndigheten Vårdanalys.
ALMEDALEN 2013 Sedan den 1 januari 2010 är landstingen enligt lag skyldiga att låta medborgarna fritt välja primärvård. Några av tankarna bakom reformen är att fler primärvårdsalternativ ska finnas för medborgarna och att kvaliteten ska öka. En förutsättning för att vårdval ska fungera i praktiken är att patienter/brukare uppträder rationellt. Ett rationellt val förutsätter tillgång till kvalificerad information om de olika alternativen när patienter/brukare ska välja utförare för sin primärvård.
”Ole dole doff i vårdvalet”. Så var rubriken på ett seminarium i Almedalen den 2 juli 2013 där den nya rapporten presenterades och diskuterades. Rubriken inspirerades av en tidningsartikel där en äldre man intervjuades inför val av hemtjänstutövare. Valmöjligheten var viktig för denne man, men när det var dags att välja blev det ett slumpartat val eftersom informationen om de olika alternativen var så bristfällig att man lika väl kunde klunsa om valet.
Första undersökningen av informationens kvalitet
– Men så vill vi ju inte att det ska vara i valet av primärvårdsutförare. Vi har gjort en första undersökning av vilken information medborgarna behöver och efterfrågar inför vårdvalet. Informationen ska dels vara ett stöd för individerna och dels leda till kvalitetskonkurrens. Samtidigt ger det medborgarna en möjlighet till insyn i en viktig skattefinansierad verksamhet, sade Caroline Andersson, projektledare på Vårdanalys.
I rapporten, som bygger på enkätsvar från 3354 personer, skiljer man mellan tre olika grupper av individer: bytare, funderare och icke-bytare. Bytarna har bytt vårdcentral minst en gång under de tre senaste åren, funderarna har funderat på ett byte under det senaste året medan icke-bytarna varken bytt eller funderat på ett byte. 24 procent av deltagarna i undersökningen definierades som bytare, 11 procent som funderare och 64 procent var icke-bytare.
Bytare nöjda med informationen
De som bytt vårdcentral är överlag mer nöjda med den information de hittat; 50 procent är nöjda i ”mycket stor eller stor utsträckning”. Motsvarande andel av funderarna var 24 procent. Två tredjedelar av funderarna kan inte uttala sig, vilket enligt rapporten kan förklaras med att många inte satt sig in i vårdvalsinformationen.
Inte oväntat är funderarna mer missnöjda med sin vårdcentral. Bara en tiondel av dem skulle rekommendera sin vårdcentral till andra personer. Motsvarande andel bland bytare och icke-bytare är runt hälften. Brist på användbar information är en av de vanligaste orsakerna som hindrar funderarna från att byta vårdcentral. Lika vanligt är att de är trötta på alla val och att det är för jobbigt att börja om på en ny vårdcentral.
Hygien mycket viktigare än vem som driver vårdcentralen
Hygien och renlighet, väntetider, kontinuitet och samordning står högt i kurs när det gäller vilken slags information som efterfrågas. Lägst intresse har information om driftsform, personalens utseende och fysisk tillgänglighet.
Enligt lagen ska informationen till väljarna vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Flertalet deltagare i Vårdanalys undersökning tycker att information är lätt att ta till sig, men en faktor avviker från de övriga, nämligen jämförbarheten.
Endast en femtedel avbytarna och funderarna ger faktorn ”jämförbarhet” ett gott betyg, det vill säga att de ansåg sig kunna jämföra skillnader mellan olika vårdcentraler med hjälp av vårdvalsinformationen. Något fler, en fjärdedel, gav ett negativt betyg.
– Vi kan konstatera att informationen inte fullt ut möter lagstiftningens krav, sade Caroline Andersson.
Fotnot. I en kommande artikel refereras debatten som följde efter presentationen av rapporten.
”Absurd idé mäta kvalitet på vårdcentraler”
Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet, är starkt kritisk mot att mäta den medicinska kvaliteten i primärvården i en intervju publicerad i Dagens Nyheter den 26 augusti 2013.Han håller med om att man kan mäta resultatet av hur vårdcentraler klarar av väl definierade åtgärder och ingrepp, men problemet är att primärvården hanterar en komplex kombination av medicinska frågor. Som exempel tar han en patient som är nervös, röker och har ont i magen – det är inte enkelt att mäta kvaliteten på vården av en sådan patient, menar han. Hans Rosling säger också att man knappast bokar en flygresa enbart utifrån hur duktiga ett bolags piloter är. Skulle man sätta upp tillförlitliga randomiserade studier av vårdkvaliteten i primärvården, så att olika vårdcentraler kan jämföras, skulle det bli lika dyrt som att driva vårdcentraler, konstaterar Hans Rosling och sammanfattar sina åsikter om förslag att mäta vårdcentralers medicinska kvalitet som en ”befängd idé”.
Dagens Nyheter, 26 augusti 2013.