Sverige bör satsa på forskning och teknik för vård i glesbebodda trakter

Inrätta ett universitetsanknutet centrum för glesbygdsmedicin och stimulera implementeringen av distansöverbryggande teknik i vården. Vi har inte råd att låta bli, menar riksdagsledamöterna Barbro Westerholm (FP) och Anders W Jonsson (C) i två motioner. RIKSMÖTET 2014/15 Vid Northern Ontario School of Medicine i Kanada är läkarutbildningen baserad på undervisning i glesbygdsmedicin. Två och en halv procent av landets läkarstuderande antas varje år till utbildningen. – Deras satsning är intressant även för Sverige. Glesbygdsmedicin är ett internationellt sett spännande område, utvecklingen är snabb och det hålls årliga kongresser. Sverige ligger långt ifrån täten och vi behöver ta viktiga steg framåt, säger Anders W Jonsson. I en motion till riksdagen för han fram betydelsen av fortsatta reformer för att stärka patientens ställning. Under lång tid var hälso- och sjukvården i hög utsträckning uppbyggd efter vårdapparatens och vårdgivarens behov, men med lagen om valfrihetssystem (LOV) har fördelarna med att organisera vården kring patienten blivit tydliga, menar han.

Möt glesbygdens behov

– Hälso- och sjukvårdslagen utgår från allas lika rätt till vård efter behov. I dag är skillnaderna alltför stora, där bland annat avståndet till sjukvård ger oacceptabla skillnader, säger Anders W Jonsson. Det krävs nya lösningar för att stimulera utvecklingen av sjukvård i glesbygd, det kan till exempel handla om att skapa en effektivare organisation för sjuktransporter, och att bättre ta tillvara den IT-teknik och de möjligheter som finns i telemedicin. Det finns tre viktiga delar i utvecklingen av glesbygdsmedicin, menar Anders W Jonsson.

Lär mer om samers sjukdomar

– Det handlar om att utveckla kunskap och kompetens när det gäller att hantera ursprungsbefolkningens sjukdomar, i vårt fall den samiska befolkningen. Vi behöver lära oss mer om de medicinska behoven och hur deras sjukdomspanorama ser ut. Det handlar också om att bemanna glesbygden med vård- och medicinsk kompetens. – Den tredje delen handlar om att rigga sjukvården så att den blir effektiv och med hög kvalitet, oavsett avstånd. Det är inte alltid som avstånd räknas i kilometer, det kan handla om en äldre människa i glesbygd, men också om en äldre människa i en storstad som har svårt att ta sig från sitt hem och behöver konsultation med hjälp av modern teknik i hemmet. Det finns många goda exempel på hur modern teknologi undanröjer hinder, ökar tillgängligheten, höjer kvaliteten och förbättrar effektiviteten. Anders W Jonsson tycker att Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tillsammans med regeringen bör ta ett nationellt initiativ för att styra och stimulera utvecklingen glesbygdsmedicin.

Antalet äldre i glesbygd ökar

I olika delar av världen som på Island, Irland, Kanada och i Norge pågår en stark utveckling av glesbygdsmedicin. Andelen äldre, eller ”årsrika” människor, som Barbro Westerholm hellre vill benämna personer med lång livserfarenhet, och som bor i glesbygd med långa avstånd, ökar. – Jag har jobbat med frågan om att stärka glesbygdsmedicinen i Sverige under många år. Det handlar inte bara om Norrlands inland, utan även om vår skärgårdsbefolkning. Riksdagen har ännu inte nappat, men om jag tjatar tillräckligt länge så kommer vi säkert i mål, säger Barbro Westerholm. Hon är talesperson för en motion från Folkpartiet som pläderar för en satsning på ett nationellt universitetsanknutet centrum för glesbygdsmedicin.

Hitta användning av teknik som finns

Barbro Westerholm menar att den teknik som behövs redan finns, och att utvecklingen talar för att vi behöver hitta lösningar för en mer tillgänglig, patientsäker och mer effektiv hälso- och sjukvård, inte minst inom hemsjukvård och primärvård. – Vi vill se ett centrum som testar och utvärderar nya metoder och ny teknik innan den implementeras. Vi behöver också hälsoekonomiska analyser och utvärderingar så att vi får en prislapp på kostnader och även en uppskattning av vinsterna, säger Barbro Westerholm. I exempelvis Skottland och Australien ser man sjukstugor eller ”community hospitals” som basen i ett framtida sjukvårdssystem som ska klara de demografiska utmaningarna också i glesbygden. – Betydelsen av hälsofrämjande insatser växer och alltfler får tillgång till teknik som innebär att man inte nödvändigtvis behöver uppsöka en vårdcentral eller ett sjukhus.

Glesbygdsmedicin lockar

I många länder ses primärvårdsdriven slutenvård som en kostnadseffektiv lösning. Det är en väg som borde prövas även i Sverige, tycker Barbro Westerholm. – I Sverige har Västerbottens läns landsting kommit längst med satsningar på glesbygdsmedicinska centra i Storuman och i Vilhelmina. Här finns fantastiska projekt som visar vad man kan åstadkomma med väl utvecklad distansteknik för glest befolkade områden med många äldre. Vägen dit går via system, teknik, forskning, utveckling och utbildning, menar Barbro Westerholm. Satsningarna i Storuman gynnar rekryteringen av läkare som har en god bemanning, jämfört med andra orter och vårdcentraler i Sverige. Det är också populärt att söka ST-block (specialistutbildning för läkare) i Storuman.

Etablera nationellt centrum i Umeå

– Man har i samarbete med Umeå universitet, även tagit fram en särskild utbildning i glesbygdssjukvård för sjuksköterskor. Barbro Westerholm menar att de erfarenheter som finns vid Umeå universitet och Storuman bör tas tillvara för utvecklingen av glesbygdsmedicin i andra delar av Sverige, exempelvis i skärgårdarna. – Ett nationellt centrum får gärna etableras i Umeå eftersom de har kommit långt jämfört med andra universitet i Sverige.

Bilder

Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman. Foto: Pia Kristiansson, Glesbygdsmedicinskt centrum Storuman (omfattas inte av CC. All rights reserved) Storumans Sjukstuga. Foto: Pia Kristiansson, Glesbygdsmedicinskt centrum Storuman (omfattas inte av CC. All rights reserved) Anders W Jonsson. Foto: Sveriges Riksdag (omfattas inte av CC. All rights reserved) Barbro Westerholm. Foto: Sveriges Riksdag (omfattas inte av CC. All rights reserved)