Kostnaderna ökar inom den slutna specialiserade vården, samtidigt som produktiviteten minskar, enligt SKLs Ekonomirapport.
– Vi ser det som bekymmersamt att regionerna visar ett så svagt resultat och att så många regioner tappar i resultat. Bara Region Västmanlands resultat överstiger 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Alla andra har under 2 procent. Sex regioner redovisade underskott i fjol. Region Jämtland Härjedalen har stora utmaningar, de ligger sämst till och har haft underskott i flera år, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.
Enligt rapporten uppgick regionernas preliminära resultat efter finansiella poster till 0,5 miljarder kronor 2018. Det motsvarar endast 0,2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket är långt ifrån de 2 procent som brukar anges som tumregel för god ekonomisk hushållning, och som regionerna bör ha för att kunna betala investeringar under kommande år. Det här innebär att redan små marginaler blivit ännu mindre, skriver SKL.
Regionernas resultat före finansiella poster, det vill säga verksamhetens resultat, uppgick till 1,8 miljarder kronor 2018. Det är en halvering jämfört med genomsnittet för de senaste tre åren. I drygt hälften av regionerna var verksamhetens resultat negativt; fyra av dessa klarade dock ett positivt resultat för året tack vare tillskott från finansiella poster. Det är avkastning från regionernas pensionsportföljer som stärker de finansiella intäkterna.
Demografiska förändringar
De svaga resultaten i regionerna förklaras inte av låga intäktsökningar utan är orsakade av kostnadsutvecklingen och förändringar i befolkningen storlek och sammansättning.
– Regionernas kostnader har ökat i snabbare takt än vad de har haft råd med. Det handlar om en kombination av trycket från en allt äldre befolkning och en snabbt växande befolkning. Visserligen har skatteintäkterna ökat, men trycket från befolkningstillväxten har blivit högre. Sjukvården har ännu inte hunnit ställa om till en mer öppen vård. Vi kan också se att kostnaderna påverkas av hyrpersonal, som ofta leder till att vården förlorar i kontinuitet, säger hon.
Antalet personer över 80 år ökar med 47 procent de närmaste tio åren. Även antalet barn och unga ökar starkt. Däremot är ökningen av antalet personer i arbetsför ålder bara cirka 5 procent, enligt rapporten.
Det krävs effektivare nyttjande av tillgängliga resurser, främst genom en omställning av vården med hjälp av tekniska lösningar och förändrade arbetssätt. Den förebyggande vården, och framförallt individinriktade insatser kan minska behoven och därmed bli en av de viktigaste faktorerna för att klara välfärdsuppdraget framöver. Mer individbaserad vård kan till största delen lösas med digital teknik och AI, skriver SKL.
– Att få bukt med kostnadsökningen handlar till stor del om hela omställningen mot att fler patienter, i första hand multisjuka äldre, ska behandlas i öppen vård, mer individbaserad vård och att en större del av arbetet inom vården ska göras med digital teknik, säger Annika Wallenskog.
Hon hävdar att regionerna också behöver öka produktiviteten inom slutenvård, som till exempel saknar personal under kvällar och helger medan det kan vara för mycket personal under vardagar.
– Överskottet av den personal som jobbar vardagar borde istället användas i öppenvården. Men för att nå dit krävs samarbete, det är ingen enkel match. Jag ser det som en resursplaneringsfråga, som inte handlar inte om pengar utan att personalen ska räcka till.
Prioriteringar och effektiviseringar
Både prioriteringar och effektiviseringar krävs i samtliga regioner 2019. SKL räknar med att takten i kostnadsutvecklingen dämpas i år och ytterligare under 2020 till att knappt motsvara de demografiska behoven i regionerna.
Rapporten pekar också på att det inte heller går att rekrytera personal i samma takt som behoven växer. Med de tre strategierna: fler som arbetar mer, förlänga arbetslivet och att utnyttja tekniken kan rekryteringsbehovet minskas med en tredjedel under de kommande tio åren, enligt SKL som hänvisar till sin rapport ”Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden”.
– En omställning till öppen- och nära vård pågår, och vi ser ett mindre inflöde av patienter inom den somatiska slutensjukvården. Problemet är att personalen i slutensjukvården inte har minskat i samma takt, säger Annika Wallenskog.
Antalet anställda inom regionernas hälso- och sjukvård har under de senaste fem åren ökat med knappt 11 000 personer, vilket motsvarar en ökning på 7 procent. Under åren 2009–2013 var antalet anställda i princip oförändrat. Antalet anställda undersköterskor, skötare med flera i regionerna har sedan 2013 ökat med cirka 5 700 personer (13 procent) och antalet läkare med runt 3 400 personer (12 procent). Under samma period har antalet sjuksköterskor ökat med 200 personer.
Samtliga regioner utom Region Stockholm hade i fjol underskott jämfört med budget i den somatiska vården, som totalt summerades till knappt 6 miljarder kronor, medan primärvården hade ett underskott på 400 miljoner kronor och psykiatrin på 300 miljoner kronor. De högsta kostnaderna inom den specialiserade somatiska vården har cirkulationsorganens sjukdomar, som till exempel stroke och hjärtinfarkt, samt cancertumörer. De är också de vanligaste dödsorsakerna.
Läkemedelskostnader
Rapporten nämner också att kostnaderna för läkemedelsförmånerna ökade kraftigt i fjol liksom de gjort under de senaste åren. Orsaken är att patentutgångar inte har haft samma kostnadsreducerande effekt som tidigare. Fortsatt stora kostnadsdrivare under 2017 och 2018 var bland annat nyare blodproppsförebyggande läkemedel som Noak, enligt rapporten.
Dock nämner inte ekonomirapporten att en stor del av kostnadsökningen vägs upp av återbäring från läkemedelsföretag för de läkemedel där avtal tecknats mellan företagen och regionerna. Återbäringen under 2018 uppgick enligt pris- och subventionsmyndigheten TLV till 2,8 miljarder kronor, varav 60 procent tillfaller regionerna.
SKL anser att de bärande tankarna i regeringens utredning om finansiering av läkemedel, som lämnades av utredaren Toivo Heinsoo i januari, är mycket angelägna och organisationen håller i stora drag med om utredningens slutsatser. SKL vänder sig dock mot utredningens förslag att statens nuvarande särskilda bidrag för regionernas läkemedelskostnader i sin helhet förs över till det generella statsbidraget. ”Att generalisera läkemedelsbidraget utan att säkra någon form av uppräkning riskerar dock att medföra en kraftig urholkning av regionernas finanser”, skriver SKL.
Fortsatt svag ekonomi
Regionernas resultat beräknas vara fortsatt svaga under prognosperioden fram till 2022. SKL räknar i sin prognos framöver med att regionernas medelskattesats höjs 2020 med 8 öre, och att regionerna tillförs de tidigare aviserade generella statsbidragen under 2020–2022 på 1,5 miljarder kronor, 3 respektive 4,5 miljarder kronor.
Riktade statsbidrag stärkte kommunsektorns (där regionerna ingår) intäkter med nära 5 miljarder kronor 2018, där största delen gick till regionerna. SKL är kritisk till riktade statsbidrag till regionerna, som ökade kraftigt i fjol. Det handlade om miljardsatsningar till hälso- och sjukvården i form av överenskommelser, ofta med ambitionshöjningar. Riktade bidrag försvårar den lokala styrningen, de är kortsiktiga satsningar och skapar förväntningar svåra att infria i en allt kärvare demografisk situation. Istället borde de statliga stöden i större utsträckning ges som generella bidrag som räknas upp i takt med pris, löner och ökad befolkning, enligt SKL.
”Det blir viktigt att inte starta upp någon ny verksamhet med statsbidrag, som blir ofinansierad om/när statsbidraget dras tillbaka – snarare måste bidragen syfta till att förändra arbetssätt och metoder”, skriver SKL.
Klicka för större bild.
Fotnot: Ekonomirapporten, som ges ut två gånger per år, belyser regionernas och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar, och den samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt. Kalkylerna i den här rapporten sträcker sig fram till år 2022.