– Den lagernivå vi hade på receptbelagda läkemedel när pandemin tog fart är i dag, en och en halv månad senare, oförändrad. Om något hänt är det att våra nivåer gått upp en aning, och våra inleveranser fungerar precis som vanligt, säger Lars Schenatz, VD på Tamro, i en intervju för LIFe-time.se.
Konkurrenten Oriola ger en liknande bild:
– Vi märker inte av några störningar. Majoriteten av våra läkemedel kommer med lastbil från Europa via Öresundsbron och det fungerar som vanligt, säger Oriolas vd Fredrik Pamp.
När coronapandemin tog fart i Sverige i början av mars fanns en utbredd oro i samhället kring att en allmän läkemedelsbrist kunde uppstå. En hamstring inleddes på apotek av receptfria läkemedel. Många patienter utnyttjade också möjligheten att hämta ut receptbelagda mediciner för en längre period än tre månader, och fick då själva stå för kostnaden för den längre perioden. Detta satte regeringen sedan stopp för genom en snabb regeländring. Samtidigt började behoven av läkemedel inom sjukhusvården öka i snabb takt, särskilt inom intensivsjukvården.
I Sverige är det distributionsföretagen (med vissa undantag) som står för lagerhållningen av läkemedel och levererar alla läkemedel till apotek och till hälso- och sjukvården (se faktaruta). Hos både Tamro och Oriola ökade orderingången dramatiskt när smittspridningen av coronaviruset tilltog i början av mars:
– Från den 1 mars gick vi från att vara anpassade till tio miljoners befolkning till femton miljoner. Det var en otrolig utmaning, eftersom även vi har varit hårt drabbade av sjukfrånvaro. Men vi har lyckats upprätthålla en i stort sett oförändrad distribution och det är vi stolta över. I dag är vi tillbaka till normal arbetsbelastning, säger Lars Schenatz.
– Det är viktigt att allmänheten nås av beskedet att det aldrig fanns någon risk att läkemedlen skulle ta slut. För oss handlade det om att kunna hinna med. När orderingången ökade så extremt tog det lite längre tid, men tillgång till läkemedel fanns hela tiden, säger Fredrik Pamp.
Stora fördelar med enkanalssystem
Systemet med så kallad enkanalsdistribution finns utöver i Sverige endast i Finland. Det innebär att ett läkemedelsföretag distribuerar alla sina receptbelagda läkemedel via endast ett distributionsföretag. Tamro och Oriola står för nästan all distribution i Sverige. Andra länder har oftast ett system med ett stort antal grossistföretag med liknande sortiment. Enligt Fredrik Pamp har den pågående coronapandemin visat de stora fördelarna med Sveriges system:
– Läkemedelsdistributionen i Sverige präglas av två stora aktörer, som hanterar stora volymer, har hög säkerhet och kontroll, samt låga kostnader. Vi är ju lite udda jämfört med resten av Europa som har traditionella grossister. Det svenska systemet borgar för att vi klarar av just sådana här situationer som coronapandemin. Systemet innebär att ett kritiskt läkemedel inte är utspritt på ett flertal återförsäljare eller grossister, utan det finns på ett centralt lager, säger Fredrik Pamp.
Han nämner den snabba uppbyggnaden av fältsjukhuset i Älvsjömässan som exempel. Då skulle sjukhuset utrustas från grunden med mycket stora volymer läkemedel. Detta klarade de båda distributionsföretagen på under 24 timmar.
Nationell inköpsstruktur
De snabbt ökade behoven av intensivsjukvård av covid-19-patienter har också inneburit kraftigt ökade behov av ett antal läkemedel och medicinska vätskor. Nyligen etablerade regionerna en nationell inköpsstruktur för sådana kritiska läkemedel, eftersom det fanns risk för brist på vissa av dessa läkemedel. Ett så kallat nationellt läkemedelsförråd byggs nu upp på Tamro och Oriola som motsvarar behoven av cirka 200 kritiska läkemedel för de extra intensivvårdsplatserna på sjukhusen.
Läkemedel i det nationella läkemedelsförrådet ägs av regionerna och byggs upp som en mindre separat del, skild från det normala flödet hos distributörerna. Oriola och Tamro är centrala aktörer i den processen genom att de har överblick över lagernivåer, och företagen har nära och daglig kontakt med regionerna och med läkemedelsföretagen.
– Regionerna ska känna trygghet i att de äger detta lager. Det är läkemedel som inte kan skickas någon annanstans eller exporteras. Det är bara regionerna som kan göra uttag från sitt egna lager, säger Fredrik Pamp.
Enligt Lars Schenatz har det hittills fungerat mycket bra med att förse intensivsjukvården med läkemedel.
– Det finns vissa utmaningar med de volymer som regionerna efterfrågar till läkemedelsförrådet, men än så länge har det gått bra. När vi ser att det finns risk för brister tar vi en diskussion med det aktuella läkemedelsföretaget, och ibland kommer vi överens kom alternativa läkemedel. Visst finns det enstaka brister, men det gör det normalt även i den vanliga läkemedelsförsörjningen, säger Lars Schenatz.
Framtida beredskapslager
Hos distributörerna finns normalt ett lager av läkemedel som motsvarar ungefär tre-fyra månaders förbrukning i Sverige. Sedan länge är de beredskapslager som tidigare fanns i bergrum på olika platser i landet avvecklade. En statlig utredning pågår kring hur Sverige kan bygga upp bättre krisberedskap vad gäller hälso- och sjukvård och tillgång till läkemedel och medicinteknik. Därför är även frågan om ett större beredskapslager ett aktuellt diskussionsämne.
Alla aktörer är överens om att det inte är möjligt att bygga upp ett stort beredskapslager av läkemedel mitt under pågående pandemi, utan frågan ska ses på längre sikt. Både Tamro och Oriola anser att framtida beredskapslager ska kopplas till de stora centrallager som redan finns hos företagen.
– När det gäller krisberedskapslager är det naturligt att det är något som samhället ska stå för, men det vore effektivt och bra om det låg i samma lager som det ordinarie läkemedelslagret. Då kan man omsätta lagret på ett effektivt sätt och undvika slöseri med skattebetalarnas pengar. Man måste då bestämma vad som är en normal lagernivå för läkemedel som läkemedelsföretagen ska betala, och hur mycket lagring som ska finansieras på något annat sätt. Vi ser positivt på att ta emot ökade lager, säger Lars Schenatz.
Fredrik Pamp på Oriola konstaterar att det finns färdiga lösningar för beredskapslager redan i dag:
– Vi ser inte några hemliga anläggningar ute i skogen framför oss, utan beredskapslager måste vara en del av den normala lagringen. Det finns lösningar på plats, och det finns redan kunder. Vi har exempelvis beredskapslager åt Folkhälsomyndigheten. Lösningen och tekniska system finns på plats, liksom kunskap och plats. Det handlar bara om att skala upp volymerna. För oss är det här helt självklart, säger Fredrik Pamp.