Hans Winberg, Leading Healthcare, Anna-Lena Sörensson (S), Anna Starbrink (L), Sara
Riggare, forskare och spetspatient, samt Anders Blanck, LIF

Sjukvården rankas år efter år högt av medborgarna när de tillfrågas om vilka politiska frågor som är viktigast för dem. Vård och omsorg tillhör också de vanligaste ämnena för de fem tusen seminarier som anordnas i Almedalen i år. Vårdfrågor finns med i drygt 500 arrangemang under årets politikervecka på Gotland.

Som en upptakt arrangerade tankesmedjan Leading Health Care och LIF – de forskande läkemedelsföretagen, ett "Inför Almedalen-seminarium" den 26 juni. Moderatorn Marcus Oscarsson, politikkommentator på TV4, frågade panelens fem deltagare vilka vårdfrågor de tror kommer att bli hetast under veckan.

– Det kommer att pratas mycket om nära vård. Utredaren Anna Nergård har nyligen lämnat sina förslag som jag tror många vill diskutera. Sedan fortsätter en fördjupad debatt om digitalisering att vara stor och viktig, sade Anna Starbrink, sjukvårdslandstingsråd (L) i Stockholms läns landsting.

Sara Riggare, som är forskare i hälsoinformatik och en mycket aktiv spetspatient med Parkinsons sjukdom, lade till att även nätläkare kommer att diskuteras med både positiva och negativa förtecken.

– Men även patientfrågor kommer nog mer i fokus än tidigare, sade hon.

Plats för psykisk hälsa?

Anna-Lena Sörensson (S), vice ordförande i riksdagens socialutskott, tror också på mycket uppmärksamhet för den nära vården men också en hel del om psykisk ohälsa.

Hans Winberg, generalsekreterare på Leading Health Care, lyfte från att frågor om artificiell intelligens tagit över ämnet digitalisering utan närmare precisering.

– Men AI finns ju inte här ännu. Sådana begrepp har tyvärr en tendens att flyta iväg. Eftersom det är valår kommer säkert något utspel om resursbrist, kompetensbrist och vems fel det är – men förmodligen handlar det om gårdagens problem och gårdagens lösningar, och inte om vårdens framtid, sade han.

Anders Blanck, vd för LIF, anslöt sig till de föregående talarna.

– Vanliga frågor tror jag blir AI, primärvård/nära vård och förhoppningsvis psykiatrin som vi pratat alldeles för lite om, sade han.

Recept mot vårdköer

Vad hade då panelen för recept för att komma till rätta med vårdköerna? Anna-Lena Sörensson såg brist på kompetens och personal, och svårigheter att rekrytera rätt personer, som huvudorsaken.

– Utöver rekrytering måste vården se till att personalen trivs och vill stanna. Det räcker inte att effektivisera, vi behöver bli fler i vården. Vi lever kanske i det förgångna, men föreställningar om att människor ställer upp på dåliga scheman som gör det svårt att umgås med familjen, jobba varannan helg och dessutom ha ett jättestort ansvar tillhör också det förflutna, sade hon.

Hans Winberg tycker att det är helt klart att sjukvårdens resurser kan användas betydligt bättre.

– Den viktigaste resursen som kan användas mycket mer är patienterna – om de släpps in på riktigt. Sedan pågår det en medicinsk revolution, och en digital revolution, men organisationsrevolutionen letar vi efter på månen. Dagens brist på personal och stängda vårdplatser är ett problem för dem som jobbar och det måste politiken ta itu med. Stuprörsorganiseringen i välfärdssystemet är ett avgörande hinder för bättre effektivitet. Låt dem som jobbar med personer med multibehov på försäkringskassan, arbetsförmedlingen, i kommunerna och olika nivåer i sjukvården prata med varandra. Många vill inte det, men politiken måste se till att det görs, sade han.

Det finns ett samband mellan köer och hur många som jobbar i vården, sade Anna Starbrink och hänvisade till korta köer i Stockholm.

– Ivern att stoppa framgångsrika välfärdsföretag med hot om vinstförbud och allmänt krångel förvärrar situationen. Släpp fram kraften i professionerna för att få mer vård, även utanför landstingen, sade hon.

Vårdsystemet fungerar inte

Köerna är ett symptom på att det nuvarande systemet inte fungerar. Det är inriktat på akutvård, medan det är kroniskt och långvarigt sjuka som behöver mest vård, ansåg Sara Riggare.

– Forskningen talade om en ändring för mer än 20 år sedan men ändå har ingenting hänt. Det är sorgligt och nu har det hänt att patienter tagit sin sak i egna händer och sprungit om. Den spänning som alstras leder till att vården håller emot och bromsar utvecklingen och håller fast vid det gamla. Vården är organiserad för att klara en sjukdom i taget och inte flera samtidigt, sade hon.

Anders Blanck uttryckte samma innehåll på ett annat sätt.

– Svensk sjukvård är jättebra på att göra jättesvåra saker – en gång. Det ser man i internationella jämförelser över medicinska resultat. Men vi har tappat systemet. Modern sjukvård ska finnas där patienterna är. I 20 år har vi sett kökortningssatsningar som varit utan bestående effekt. Använd kompetensen hos personal och patienter, och modern teknik bättre, sade han.

Den senaste kömiljarden ledde till kortare köer varefter köerna växte när den togs bort. Men man måste också se närmare på vilken modell man skapar med extrasatsningar mot köer; så snart vården inte får pengar för att minska köer ökar de.

– Sjukvården kostar mycket pengar och ökningen är kraftig. Men modellen är inte till för att leverera hälsa eller det som medborgarna vill ha. Drivkrafterna är fel när extrapengar måste tillföras för att få bort köer, sade Anders Blanck.

Tandlös patientlag

Ett annat systemfel är att när det till exempel införs en patientlag i politisk enighet för att stärka patientens ställning blev det inte bättre för patienterna, utan till och sämre när lagen följdes upp några år senare, påpekade Anders Blanck.

– Det kan bero på de autonoma landstingen som gör som de själva vill. Vi måste diskutera hur vi organiserar oss på övergripande nivå. Vi måste hitta nyckeln så att det som bestäms på nationell nivå genomförs.

I en snabbundersökning var majoriteten av publiken positiv till att avveckla landstingen, men i panelen slutade det oavgjort 2–2 efter att Hans Winberg lade ner sin röst.

– Ursäkta, men det är en bullshit-fråga. Jag har mött företrädare för det brittiska statliga systemet som har efterfrågat det svenska landstingssystemet. Vi har exakt samma problem som i England. Enligt en ny undersökning säger var femte patient säger att de inte fick hjälp när de sökte vård. Och vården gör ingenting alls åt detta! Om 20 procent inte får hjälp borde man allvarligt överväga att ändra sin verksamhet. Och det har inte med landsting/icke landsting att göra lika lite som det beror på offentligt eller privat. Man måste helt enkelt vara intresserad av resultatet av sitt arbete, sade Hans Winberg.