Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hälso- och sjukvården behöver bli fler, tas fram snabbare och uppdateras kontinuerligt samt riktas mer mot vårdens professioner och patienter. Knappt var tredje rekommendation har lett till en mer kunskapsbaserad sjukvård. Det är några slutsatser i Myndighetens för vård- och omsorgsanalys samlade uppföljning, ”Lång väg till patientnytta”, av riktlinjernas effekter från patientperspektiv.
I sin nuvarande form har nationella riktlinjer funnits i drygt tio år. Riktlinjerna innehåller ett antal rekommendationer som inte är bindande för sjukvårdens huvudmän och utförare. Främsta rollen är att stödja beslutsfattare i frågor om fördelning av resurser, planering av verksamheten och organisation samt vara underlag för vårdprogram.
Rapportförfattarna konstaterar att det inte är helt enkelt att isolera just effekten av nationella riktlinjer från andra åtgärder som påverkar hälso- och sjukvården. Men efter att bland annat ha tittat på registerdata över hur rekommenderade åtgärder använts konstateras att knappt en tredjedel av rekommendationerna har lett till en mer kunskapsbaserad vård. Det finns även brister i följsamhet när det gäller rekommendationer att helt avstå från en viss åtgärd.
Svårt ändra praxis
Dock är dessa siffror i linje med vad man kan förvänta sig, menar rapportförfattarna och hänvisar till forskning som visat på den svåra utmaningen att nå ut med evidens och påverka praxis genom riktlinjer. En svårighet var att man med nationella data endast kunde följa upp effekten av var tjugonde av de högst prioriterade åtgärderna.
De nationella riktlinjerna ”bidrar i viss mån” till en mer kunskapsbaserad vård, anser rapportförfattarna. Det finns vidare en trend mot att geografiska skillnader minskar i vården, men just de nationella riktlinjerna har en begränsad påverkan i detta avseende, enligt rapporten.
Stöd för patientcentrerad vård
Riktlinjerna riktar sig beslutsfattare och når inte vårdprofessionerna och patienterna i tillräcklig omfattning och i rapporten efterlyses ett kunskapsstöd som är mer heltäckande och som tydligare följer vårdprocesserna och patientens väg genom vården. Det behövs kunskapsstöd för en patientcentrerad vård.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukvården är 15 till antalet och det är betydligt mindre än i andra länder. Kanada och Norge har cirka 50, Finland närmare 100 och i England finns nästan 200. Jämfört med andra länder tar det längre tid att få fram nationella riktlinjer i Sverige – något som leder till att de snabbt blir inaktuella.
Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, som på regeringens uppdrag har utvärderat de nationella riktlinjerna, anser att det behövs en sammanhållen och långsiktig strategi för ett välfungerande system för kunskapsstöd. Regeringen har redan beslutat om initiativ för att stärka den nationella kunskapsstyrningen och detta arbete behöver fortsätta.
Utveckla kunskapsstödskedjor
I rapporten formuleras följande förslag:
- Utveckla kunskapsstödskedjor där de lokala och regionala nivåerna hänger samman med den nationella. Ansvaret på olika nivåer behöver förtydligas och robusta strukturer och processer behöver utvecklas.
- Prioritera ett kunskapsstöd som är ändamålsenligt för vårdprofessioner och patienter. Kunskapsstöd integreras i vårdens IT-stöd och anpassas så att patienters delaktighet stärks.
- Uppföljning på alla nivåer bör vara en naturlig del i kunskapsstödssystemet. Kunskapsstöd behövs på fler områden än idag. Processer för att ta fram kunskapsstöd och kontinuerlig uppdatering behöver utvecklas. Engagera vårdprofessionerna och patienterna ytterligare.
Bilder
Rapporten. Fotocollage av framsidan: LIF (CC BY-NC-ND 3.0)
